Organisationer i det civila samhället, fysiska personer och privata företag kan nu anmäla sina ideella projekt till EESK:s pris, på temat bekämpa skadlig polarisering av det europeiska samhället.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har precis utlyst sitt 15:e pris till det civila samhället. Det särskilda syftet med årets pris är att belöna effektiva, innovativa och kreativa ideella initiativ och verksamheter som genomförs i EU för att bekämpa skadlig polarisering av det europeiska samhället.

Totalt 50 000 euro kommer att delas ut till högst fem vinnare. Bidragen ska lämnas in senast kl. 10.00 (belgisk tid) den 7 november 2024. Prisutdelningsceremonin kommer att äga rum under EESK:s vecka för det civila samhället i mars 2025.

Alla organisationer i det civila samhället som är officiellt registrerade i EU och bedriver sin verksamhet på lokal, regional, nationell eller europeisk nivå kan anmäla sig. Även fysiska personer som är bosatta i EU och företag som är registrerade eller verksamma inom EU kan anmäla sig, förutsatt att deras projekt helt saknar vinstsyfte.

Initiativen eller projekten måste genomföras i EU för att ha möjlighet att få priset. De ska redan ha genomförts eller fortfarande pågå. De fullständiga villkoren och det elektroniska ansökningsformuläret finns på webbplatsen för EESK:s pris till det civila samhället.

De typer av verksamheter och/eller initiativ som föreslås för priset kan omfatta ett brett spektrum av ämnen, t.ex. identifiering av individuella och kollektiva bestämningsfaktorer för skadlig polarisering; främjande av öppenhet kring finansieringen av organisationer; bekämpning av krympande mediepluralism; främjande av mediernas frihet, mångfald och oberoende samt motverkande av desinformation och falska nyheter.

Tanken är att priset till det civila samhället, som är ett av EESK:s flaggskeppsinitiativ, ska öka medvetenheten om det civila samhällets enastående bidrag till att skapa en europeisk identitet och medborgaranda och till att främja de gemensamma värden som stärker den europeiska integrationen. Genom priset uppmärksammas varje år ett nytt tema som är särskilt relevant för EU. (lm) 

Efter utnämningen av en ny kommissionsledamot med ansvar för demokrati, rättvisa och rättsstatsprincipen efterlyser Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) kraftfullare EU-åtgärder i fråga om rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna.

Vid sin plenarsession i september stod EESK värd för en debatt om demokrati där idéer lades fram om kraftfullare åtgärder från EU:s sida mot överträdelser av rättsstatsprincipen och urholkning av demokratin. I samband med detta diskuterades även kommissionsordförande Ursula von der Leyens tillkännagivande av en efterlängtad plattform för det civila samhället.

EESK har förespråkat en sådan plattform sedan 2016. Plattformen förväntas ge det civila samhället en starkare röst i utformningen av EU:s politik, ge organisationer ett välbehövligt utrymme för samarbete med EU-institutionerna och bidra till att vägleda beslut i viktiga frågor som rättsväsendets oberoende och demokratiska friheter.

Joachim Herrmann från kommissionens generaldirektorat för rättsliga frågor presenterade den senaste rapporten om rättsstatsprincipen. Han framhöll att den utvidgats till att omfatta EU:s anslutningsländer och belyste dess inverkan på den inre marknaden.

Kevin Casas-Zamora från Internationella institutet för demokrati och fria val lovordade EU:s insatser, men varnade för en demokratisk tillbakagång och efterlyste ett starkare engagemang från det civila samhället och mer detaljerade rapporter om rättsstatsprincipen. Alexandrina Najmowicz från Europeiska medborgarforumet insisterade på tydligare rekommendationer och ett system för tidig varning för att förhindra en ytterligare urholkning av demokratin.

Under debatten varnade deltagarna för självbelåtenhet och betonade att man måste ta itu med den växande oron över auktoritärt styre, hoten mot rättsväsendets oberoende och civilsamhällets krympande demokratiska utrymme. Jerzy Pomianowski, chef för det europeiska initiativet för demokrati, varnade för att det kan vara kontraproduktivt att låta demokratifrågan överskuggas av mer omedelbara frågor som migration och säkerhet och efterlyste att 5 % av utvecklingsbiståndet anslås till demokratiska program.

I EESK:s debatt framhölls det civila samhällets oumbärliga betydelse när det gäller att försvara rättsstatsprincipen och efterlystes att det i högre grad involveras i EU:s beslutsfattande. Lanseringen av plattformen för det civila samhället, i kombination med ett förnyat engagemang för grundläggande rättigheter, är avgörande för demokratins framtid i EU. (gb)

Vid sin plenarsession i oktober antog EESK resolutionen Att sätta kursen för EU:s demokratiska framsteg: en resolution för nästa mandatperiod, utarbetad av EESK-ledamöterna Christa Schweng, Cinzia Del Rio och Ioannis Vardakastanis.

Mot bakgrund av de många pågående kriserna uppmanar EESK det nya Europaparlamentet och kommissionen att utnyttja mångfalden i representationen inom EESK för att stärka Europeiska unionen.

Under den nya valperioden bör EU ha som mål att stärka sin internationella ställning, ta itu med problemen i sin institutionella struktur, tillhandahålla ett fast ankare för Europas gemensamma värden och leda ekonomin till en hållbar framtid med en avancerad och inkluderande social modell i centrum – något som är avgörande för framsteg, enighet och konkurrenskraft.

I resolutionen uppmanar EESK EU-institutionerna att fastställa ett sexsträngat säkerhetskoncept som bygger på en union som

• skyddar sina medborgare mot yttre hot,
• skyddar människor mot interna risker, främst sådana som rör hälsa, demografiska förändringar och fattigdom, och som tillhandahåller tillgängligt och allmänt socialt skydd och välbefinnande i hela unionen,
• garanterar en konkurrenskraftig social marknadsekonomi som bygger på ekosystem som säkerställer produktivitet, innovation, arbetstillfällen av hög kvalitet och full sysselsättning,
• skapar en resilient ekonomi för alla,
• sörjer för dialog och deltagande av arbetsmarknadens parter, det organiserade civila samhället och allmänheten för att hantera dagens och den närmaste framtidens utmaningar och omvälvningar,
• skyddar mot de nuvarande och framtida riskerna med klimatförändringar, föroreningar och förlust av biologisk mångfald.

Resolutionen är resultatet av det civila samhällets vecka, som EESK för första gången anordnade i mars 2024 för att föra fram synpunkter från européer i alla åldrar, arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället. (mp)

Tisdagen den 17 september stod EESK värd för visningen av Lärarrummet, vinnare av LUX-publikpriset.

Filmen, regisserad av den tyske filmskaparen İlker Çatak, utforskar de utmaningar som en lärare ställs inför samtidigt som den lyfter bredare frågor inom utbildningssystemet. Efter visningen hölls en debatt med de närvarande under ledning av EESK:s vice ordförande med ansvar för kommunikation Laurențiu Plosceanu. Diskussionen bjöd på insikter från talarna Jan Wilker och Tatjana Babrauskienė, som utforskade filmens teman och deras betydelse i förhållande till aktuella sociala frågor.

Visningen ingår i en serie som EESK anordnar i samarbete med Europaparlamentets LUX-publikpris och belyser EESK:s engagemang och roll när det gäller att främja och fostra dialogen om viktiga sociala frågor. 

Den 20 september lade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Afrikanska unionens ekonomiska, sociala och kulturella råd (ECOSOCC) fram en gemensam förklaring vid FN:s framtidstoppmöte i New York, i vilken det civila samhällets avgörande roll betonas när det gäller att ta itu med globala utmaningar och främja hållbar utveckling.

I förklaringen, som utarbetats inom ramen för samförståndsavtalet mellan EESK och ECOSOCC, beskrivs en gemensam vision för en rättvisare och mer inkluderande värld. Partnerskapet mellan EESK och ECOSOCC syftar till att inspirera till nya allianser och initiativ.

”Denna förklaring är mycket mer än bara ord”, sade EESK:s ordförande Oliver Röpke. ”Den är ett starkt engagemang för våra gemensamma värderingar: demokrati, inkludering och hållbarhet. Inför akuta globala utmaningar krävs mer multilateralism och en världsordning där det civila samhället verkligen sätts i centrum”.

I den gemensamma förklaringen betonas följande:

• Ytterligare satsningar och en övergripande strategi för att uppnå målen för hållbar utveckling.
• En rättvis omställning till klimatneutrala ekonomier med ett starkt engagemang för att skapa anständiga arbetstillfällen och utrota fattigdom.
• Reformer av det globala finanssystemet för att bättre främja hållbar utveckling, framför allt i utsatta länder.
• Jämställdhetsmedveten politik med inriktning på klimatåtgärder och utvecklingsprogram som präglas av ett jämställdhetsperspektiv.
• Det civila samhällets centrala roll i arbetet med att se över systemet för global styrning, som bland annat bör inbegripa en översyn av FN:s beslutsfattande organ.
• Viktiga drivkrafter för framtidens globala styrning, i synnerhet ungdomarnas delaktighet och digital innovation.

Partnerskapet mellan EESK och ECOSOCC formaliserades genom undertecknandet av ett samförståndsavtal den 17 juli 2024 i Accra, Ghana. Samförståndsavtalet stärker samarbetet på viktiga områden såsom hållbar utveckling, klimatåtgärder och det civila samhällets engagemang och reglerar åtgärder såsom regelbundna möten, gemensamma bidrag till toppmöten mellan EU och AU och inrättandet av en permanent mekanism för det civila samhällets engagemang.

Samarbetet återspeglar de båda institutionernas åtagande att främja FN:s mål för hållbar utveckling och främja inkluderande styrning. Fokus ligger på att stärka det civila samhällets roll i partnerskapet mellan EU och Afrika. I samförståndsavtalet understryks därför behovet av gemensamma lösningar på globala utmaningar, inbegripet klimatförändringar och demokratisk resiliens.

EESK och ECOSOCC strävar efter att stärka det civila samhället i Afrika. (at)