Den 27 februari undertecknade EESK:s ordförande Oliver Röpke och Europaparlamentets talman Roberta Metsola ett samförståndsavtal om samarbete inför valet till Europaparlamentet.

Partnerskapet syftar till att fördjupa samarbetet mellan de två institutionerna med målet att främja valet till Europaparlamentet, öka valdeltagandet – särskilt bland soffliggare och förstagångsväljare – och bekämpa informationsmanipulering.

Institutionerna enades bland annat om att intensifiera sitt samarbete när det gäller att kommunicera om valet, samordna evenemang, t.ex. öppet hus-dagen eller veckan för det civila samhället, och utbyta information på plattformarna tillsammansieuropa.eu och Det här gör EU för mig.

EESK:s ordförande Olivier Röpke sade: ”Valet till Europaparlamentet kommer att bli ett lackmustest för demokratin inom EU. EESK kan vara en plattform där det civila samhället slår ett slag för denna demokrati. Jag välkomnar dagens samförståndsavtal med Europaparlamentet, som gör det möjligt för oss att spela en mer aktiv roll inför valet och samtala med väljarna för att öka valdeltagandet. EESK och Europaparlamentet är partner och allierade.”

I samförståndsavtalet beskrivs de områden där samarbetet mellan EESK och Europaparlamentet bör fortsätta och stärkas inför valet till Europaparlamentet 2024. (kn/ll)

Vi har talat med den georgisk-franska journalisten Régis Genté om några av de främsta anledningarna till oro i samband med valet till Europaparlamentet: framväxten av extremhögern, oengagerade unga väljare och desinformation. Régis Genté är politisk expert med inriktning på det postsovjetiska området och reporter för de traditionella medierna Radio France Internationale, France 24 TV och Le Figaro.

EESK Info: Tror du att framväxten av högerextrema partier i EU kommer att påverka Europavalets resultat?

Jag är verkligen inte någon expert på extremhögern i EU, men med tanke på hur opinionsmätningarna ser ut i mitt hemland (Frankrike) just nu måste jag medge att extremhögern leder. Valet till Europaparlamentet kan användas av EU:s medborgare som ett politiskt verktyg för att förmedla ett budskap till sina nationella politiker om situationen på hemmaplan. Medborgarna tänker först och främst på det politiska läget på hemmaplan och i andra hand på situationen i Europa. Så svaret är ja, de högerextrema partierna kommer förmodligen att synas i valet, särskilt med tanke på att frågor om suveränitet kontra europeisk integration tar en allt större plats.

Tror du att unga människor har något intresse av att rösta i valet till Europaparlamentet?

På denna fråga tänker jag svara som en vanlig medborgare som bott i ett postsovjetiskt land i 22 år och ofta samtalar med ungdomar i Europa. Enligt vad jag har sett är de inte särskilt intresserade av att gå och rösta. Jag konstaterar samma sak i Georgien, där jag bor. Ungdomarna där är politiserade men stöder varken regeringsvänliga eller oppositionella partier. De vill gärna engagera sig politiskt på hemmaplan, men vägrar att rösta eftersom de inte upplever något av partierna eller deras ledare som representativa för dem själva. Det är en intressant ståndpunkt som jag respekterar, eftersom den kan öppna dörren för en annorlunda politik, en politik som äger rum bortom den representativa demokratin, bortom partierna. Men dessförinnan överlåts det politiska fältet åt politiker och olika politiska krafter... utan ungdomarnas inflytande.

Hur djupt kan desinformation påverka väljarna i det kommande valet till Europaparlamentet?

Desinformation kan bara lyckas om målgruppen är svag – det är vi européer som är måltavla i det här fallet. Rysk desinformation skapar inga nya problem, den använder sig av redan förekommande problem. Vi förstår dessutom alla att våra samhällen just nu genomgår en djup politisk och moralisk kris. Det innebär tyvärr att vi lever under förhållanden som gör det lättare för desinformation att fungera. Men jag tror att vi alla, i egenskap av européer och världsmedborgare, är tillräckligt välutbildade och erfarna för att hantera nyheter på sociala medier. Vi har lärt oss mycket under de senaste tio åren. Vi har blivit lite bättre på att filtrera nyheter på sociala medier, eftersom vi är medvetna om att de används som plattformar för manipulation och falska nyheter. Vi ska helst inte vara alltför pessimistiska, eftersom det är just det som tidigare gjort oss till offer för desinformation. Våra samhällen är inte längre lika naiva, och folk är medvetna om att vissa länder eller politiska aktörer kan använda sociala nätverk för att manipulera den allmänna opinionen. Angående sociala medier tror jag att endast en mindre del av befolkningen egentligen är aktiva. Den största delen av genomsnittsbefolkningen, däribland utbildade människor, är oftast tyst. Och detta stora antal människor tror inte nödvändigtvis på alla galenskaper som skrivs på sociala medier.

Den 20 mars antog EESK en resolution i vilken EU:s medborgare uppmanas att utnyttja sin demokratiska rätt att rösta i det snart förestående valet till Europaparlamentet.

”Vi har genomlevt svåra tider, men ingen kan förneka att EU även har säkerställt fred, demokrati, ekonomiskt välstånd och sociala framsteg för sina medlemsstater och medborgare. Tack vare EU har vi friheten att arbeta, studera och göra affärer i alla EU-länder”, framhåller EESK i sin resolution.

”Nationalism, populism och nationella lösningar utifrån det egna landets intressen är inte rätt svar. Det är däremot samverkan, samarbete och konvergens”, anser EESK som också betonar att inget EU-land på egen hand kan hantera utmaningar såsom stigande inflation, krig, migration eller klimatkrisen.

Resolutionen antogs vid EESK:s plenarsession i mars efter en debatt på temat ”Valet till Europaparlamentet 2024 ur civilsamhällets perspektiv”, i vilken företrädare för det civila samhället och de nationella ekonomiska och sociala råden i Frankrike och Bulgarien deltog.

Kommittén sade sig vilja mobilisera sitt nätverk bestående av minst 90 miljoner människor i hela EU och se till att EU:s medborgare går till valurnorna för att bestämma vem som ska företräda dem i Europaparlamentet under de kommande fem åren.

EESK:s ordförande Oliver Röpke förklarade inför plenarförsamlingen att de organisationer som EESK:s ledamöter företräder har djupa rötter i det nationella civila samhället: ”Vi kan nå ut till alla, vi kan få människor att rösta, och detta är något vi måste göra. Det är vår moraliska plikt”.

EESK har också inlett ett samarbete med Europaparlamentet för att bidra till ett högre valdeltagande, eftersom valdeltagandet i EU-valet vanligtvis är mycket lägre än vid nationella val, särskilt i vissa medlemsstater.

EESK:s ordförande betonade att demokratin är på tillbakagång runt om i världen och att extra mycket verkar stå på spel i vissa medlemsstater i valet 2024.

”Detta val är inte någon patentlösning på våra problem. Det kommer inte att få våra bekymmer och farhågor att försvinna eller lindra medborgarnas oro, men det är ett legitimt sätt att ge uttryck för våra önskemål, kräva en bättre framtid och ställa makthavarna till svars”, sade Oliver Röpke.

De tre föredragandena för resolutionen, EESK-ledamöterna Christa Schweng, Cinzia Del Rio och Ioannis Vardakastanis, som företräder arbetsgivargruppen, arbetstagargruppen och gruppen för civilsamhällesorganisationer inom kommittén, talade under plenarsessionen och var enade i sin uppmaning till EU:s medborgare att utnyttja sin rösträtt och välja företrädare som står upp för ett enat, demokratiskt, hållbart och socialt Europa.

EESK kommer att anta ytterligare en resolution i juli, i vilken fokus kommer att ligga på det civila samhällets krav på det nyvalda Europaparlamentet och den tillträdande kommissionen. (II)

I ett gemensamt svar på kommissionens beslut att skjuta upp initiativet för vattenresiliens skickade företrädare för EESK, Europaparlamentets vattengrupp och Europeiska regionkommittén ett öppet brev till kommissionens verkställande vice ordförande Maroš Šefčovič med uppmaningen att kommissionen ska anta en övergripande vattenstrategi samtidigt som behovet av en blå giv för EU lyftes fram på nytt.

I brevet återspeglas dessa institutioners gemensamma farhågor med anledning av beslutet att skjuta upp initiativet för vattenresiliens, ett beslut som de anser vara en oroande signal när det handlar om EU:s åtagande att ta itu med de utmaningar på vattenområdet som blir allt vanligare i unionen. De tre institutionerna företräder det civila samhället, medborgarna och det politiska styret på lokal nivå inom EU.

De föreslår en övergripande strategi som bygger på samarbete och som syftar till att beakta vattenproblematiken i all politik för att säkerställa en rättvis tillgång till vatten i samhället för såväl jordbrukare, industri och infrastruktur, samtidigt som hänsyn tas till vattenproblematikens sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter.

Denna förändring syftar till att lägga dagens fragmenterade strategier bakom oss till förmån för en mer övergripande och effektiv fristående vattenstrategi. De tre institutionerna uppmanar kommissionen att fortsätta sitt arbete med initiativet för vattenresiliens och göra vattenfrågan till en av de främsta prioriteringarna för EU under den kommande mandatperioden (2024–2029).

Du hittar hela brevet här. (gb)

EESK vill rikta ny uppmärksamhet mot det civila samhällets insatser för att begränsa den tysta epidemin av psykisk ohälsa i EU och har därför publicerat en broschyr med information om ett antal organisationer som ansökt om priset till det civila samhället på temat psykisk hälsa. Här kan du läsa broschyren.