EESK:s flaggskeppspris till det civila samhället har hittills delats ut 15 gånger. Det belönar projekt som har en särskilt kreativ och innovativ syn på frågor som är mycket relevanta för EU.

Alla organisationer i det civila samhället som är officiellt registrerade i EU och bedriver sin verksamhet på lokal, regional, nationell eller europeisk nivå kan anmäla sig. Även fysiska personer som är bosatta i EU och företag som är registrerade eller verksamma inom EU kan anmäla sig, förutsatt att deras projekt helt saknar vinstsyfte.

För att ha möjlighet att få priset måste initiativen eller projekten genomföras i EU. De måste redan ha genomförts eller fortfarande pågå på den sista ansökningsdagen.

Tanken är att priset ska öka medvetenheten om det civila samhällets enastående bidrag till att skapa en europeisk identitet och medborgaranda och till att främja de gemensamma värden som stärker den europeiska integrationen.

Ett nytt tema väljs varje år. År 2023 var det projekt med inriktning på psykisk hälsa. År 2022 gick EESK:s pris undantagsvis till två olika teman, nämligen ungdomar och Ukraina. År 2021 lyfte priset fram klimatprojekt som främjar en rättvis omställning. År 2020 ersatte EESK sitt pris till det civila samhället med en engångsutmärkelse – priset för medborgerlig solidaritet, som tillägnades kampen mot covid-19. Andra teman under åren har varit jämställdhet och kvinnors egenmakt, europeiska identiteter och kulturarv samt migration.

I oktober 2024 lanserade EESK sitt 15:e pris till det civila samhället, på temat att bekämpa skadlig polarisering av det europeiska samhället.

Frågan om polarisering är mer angelägen än någonsin. I samband med flera överlappande kriser – bland annat covid-19-pandemin, Rysslands krig i Ukraina och utbredd social och ekonomisk instabilitet – har misstron mot offentliga institutioner och myndigheter ökat, vilket underblåser en skadlig polarisering.

Det civila samhället spelar en nyckelroll när det gäller att bekämpa denna misstro och övervaka miljöer på och utanför nätet där polarisering frodas, förbättra den sociala sammanhållningen och upprätthålla de demokratiska idealen. Tillsammans med de offentliga myndigheterna och det civila samhället kan det bidra till att skydda den liberala demokratin mot en auktoritär utveckling.

Mot bakgrund av detta har EESK beslutat att dess senaste pris till det civila samhället ska tilldelas ideella initiativ som effektivt griper in genom förebyggande åtgärder, tidig varning och (vid behov) nedtrappning som säkerställer att demokratiska värden respekteras, att polarisering inte blir skadlig och att ensidiga resonemang inte leder till våldshandlingar.

”Vi lär eleverna att fakta måste verifieras, men också att olika åsikter bör diskuteras på ett respektfullt sätt. Den som i sann mening kan tänka kritiskt respekterar också en mångfald av åsikter”, säger Richard Vaško från den slovakiska debattföreningen (SDA) och vinnare av EESK:s pris till det civila samhället för bekämpning av polarisering med sin ”olympiad för kritiskt tänkande”. Richard, vars projekt vann förstapriset, talade med oss om olympiaden och varför kritiskt tänkande är avgörande i dagens polariserade och desinformationsdrivna värld.

Kan du beskriva ett moment eller en omgång i olympiaden för kritiskt tänkande? Kan du ge ett exempel på en uppgift eller fråga?

I skolomgångarna och i de regionala omgångarna av olympiaden för kritiskt tänkande gör eleverna ett en till två timmar långt prov där de löser en rad uppgifter med full tillgång till internet och online-verktyg för faktagranskning. Utmaningarna är inriktade på mediekompetens, förmågan att upptäcka manipulering och missvisande information, tolkning av data och studier, identifiering av logiska fel samt förmågan att formulera egna argument.

I en nyligen genomförd omgång fick eleverna till exempel i uppgift att skriva en argumenterande text om huruvida säkerhetskameror bör installeras i skolor för att öka tryggheten – en aktuell fråga i den offentliga debatten i Slovakien. En annan uppgift var att analysera en viral TikTok-video med en konspirationsteori om Taylor Swift och identifiera aspekter som är typiska för konspiratoriskt tänkande. En tredje uppgift gick ut på att avgöra vilket av två videoklipp som genererats av AI och vilket som var autentiskt.

Alla tidigare prov är allmänt tillgängliga på slovakiska på www.okm.sk.

Vad hoppas du kunna uppnå med olympiaden? Vad fick dig att starta detta projekt?

Vårt mål är att hjälpa elever som är i åldern när de börjar använda sociala medier och konsumera digitalt innehåll att utveckla sin förmåga att navigera på dessa forum på ett kritiskt, ansvarsfullt och genomtänkt sätt. Genom regelbunden återkoppling efter varje omgång och genom förberedande online-kurser skaffar sig eleverna vanor och verktyg som de kan använda i vardagslivet och som kan överföras till andra sammanhang. I slutändan strävar vi efter att fostra en generation unga som är välinformerade, motståndskraftiga mot desinformation och som kan leda en faktabaserad och konstruktiv dialog.

Vi lanserade detta projekt som ett svar på en allvarlig brist i vårt utbildningssystem: mediekompetens och kritiskt tänkande är fortfarande mycket underrepresenterade ämnen i de formella läroplanerna. Över hälften av de slovakiska studenterna lär sig aldrig hur de ska bedöma tillförlitligheten i information. Endast 16 % av de slovakiska ungdomarna verifierar regelbundet information från medierna. Till följd av detta tenderar 56 % av befolkningen att tro på konspirationsteorier eller direkta lögner. Vi ville ändra detta genom att presentera skalbara och verkningsfulla åtgärder för skolor i hela landet.

Varför tror du att det är så viktigt att utveckla ett kritiskt tänkande i dagens läge? Har vi en chans att vinna kriget mot falska nyheter?

Falska nyheter har alltid funnits i någon form, men vi lever nu i en tid av en aldrig tidigare skådad informationsmängd. Med sociala medier som den främsta informationskällan för många ungdomar kan vem som helst lätt sprida desinformation, felaktig information eller hatpropaganda. Att lära sig hur man filtrerar och navigerar i detta kaotiska informationslandskap har kommit att bli en viktig livskunskap.

Vi kommer dock aldrig att helt ”vinna” kriget mot falska nyheter – det är ett fenomen som ständigt förändras och utvecklas. Vad vi kan göra är att förse ungdomar med verktyg för att bättre orientera sig i denna miljö, ställa bra frågor och tänka innan de delar innehåll på nätet.

Har du fått någon återkoppling på ditt projekt? Kan du ge ett exempel?

Vi samlar in detaljerad återkoppling efter varje omgång, och svaren har varit överväldigande positiva. Till exempel uppgav 93 % av lärarna vars elever deltog i olympiaden att den bidrar till att bygga upp elevernas motståndskraft mot desinformation och bluffar. Dessutom nådde vårt ”Net Promoter Score” – ett viktigt mått på användarnöjdhet – +76 i den sista omgången, vilket anses vara utmärkt.

Vilka råd skulle du vilja ge till andra organisationer i det civila samhället som vill uppnå resultat med liknande verksamhet eller program?

Varje land och sammanhang skiljer sig åt, och de lokala organisationerna är de som bäst vet vad som fungerar för deras samhällen. Följande principer har dock fungerat bra för oss:

För det första, och viktigast av allt, säger vi inte till unga vad de ska tycka. Ett sant kritiskt tänkande innebär respekt för en mångfald av åsikter. Om eleverna upplever att deras åsikter avfärdas eller att andra skriver dem på näsan, tappar de intresset. Vi lär dem att fakta måste verifieras, men också att olika åsikter bör diskuteras på ett respektfullt sätt.

För det andra är tillgänglighet och inkludering avgörande. Om vi inte ”spräcker bubblan” och når bortom elitskolorna kommer vi inte att uppnå någon verklig effekt. Vårt program är gratis, helt online, går snabbt att komma igång med och är även tillgängligt på vår största etniska minoritets språk. I år kom 53 % av deltagarna från yrkesgymnasium.

För det tredje bör man redan från början tänka på skalbarheten och hur man kan utnyttja ny teknik för detta ändamål. Vi använder AI för att gradera svar på öppna frågor, vilket gör det möjligt för oss att erbjuda en högkvalitativ utbildningslösning utan att använda oss av flervalsfrågebaserade prov. Den digitala tidsåldern har medfört stora utmaningar, men den ger oss också kraftfulla verktyg för att ta itu med dem.

Richard Vaško har varit med i den slovakiska debattföreningen SDA sedan han var tolv år. Han vann den slovakiska nationella debattligan på gymnasiet och företrädde Slovakien vid det globala debattmästerskapet för gymnasieskolor ”World Schools Debating Championships”. Han tog examen som kursetta i juridik, politik och filosofi vid universitetet i Warwick, Storbritannien, och läser nu till en filosofie magister (MPhil) i utbildningsvetenskap (kunskap, makt, politik) vid universitetet i Cambridge.

Sedan 2021 har Richard arbetat vid SDA, där han grundade och nu samordnar olympiaden för kritiskt tänkande. Han har också arbetat med det slovakiska utbildningsministeriets grupp för strategisk kommunikation (StratCom) och varit medförfattare till handböcker för lärarutbildning om mediekompetens för det nationella utbildnings- och ungdomsinstitutet. Han bedriver forskning och anordnar en multietnisk sommarskola för missgynnade barn tillsammans med Mathias Bel-institutet, en icke-statlig organisation som är inriktad på etniska minoriteter och marginaliserade romska befolkningsgrupper i Slovakien.

Av Antonio García del Riego, medlem av EESK:s arbetsgivargrupp

EU befinner sig i ett kritiskt skede eftersom det står inför historiska utmaningar, från den gröna omställningen till ett krig i dess omedelbara närhet och en intensifierad global konkurrens. För att möta dessa utmaningar kommer det att krävas mer än politiska förklaringar. Det kommer att krävas pengar och förmågan att mobilisera dem, kanalisera dem och få dem att växa. Kort sagt krävs det ett starkt, konkurrenskraftigt och självständigt finansiellt system. Tyvärr har vi inte det.

Finansiering är blodomloppet i en modern ekonomi. Varje ny fabrik, sjukhusutbyggnad, nytt elfordon eller företag inom ren teknik är beroende av att någon tar finansieringsrisken. I EU är denna ”någon” ofta en bank. Små och medelstora företag, som utgör 99 % av företagen i EU, är till övervägande del beroende av banklån för att växa, investera och exportera. De institutioner som utgör kärnan i vårt finansieringsekosystem riskerar dock att bli omkörda och överreglerade.

I EU talar vi ofta om strategiskt oberoende inom energi, försvar och digital infrastruktur, men ekonomiskt oberoende är sällan en del av samtalet, vilket det borde vara.

I dag hanteras över 60 % av investmentbanktjänsterna i Europa av endast fyra amerikanska banker. De kommande Basel IV-reglerna kommer att tillämpas fullt ut i EU, men inte i USA, Storbritannien eller Japan. Denna obalans ger bankerna i EU en konkurrensnackdel. Om vi vill att EU:s banker ska finansiera den dubbla omställningen och stödja strategiska sektorer måste de konkurrera på lika villkor.

Kapitalmarknadsunionen måste handla om mer än retorik och bli en verklig inre marknad för sparande och investeringar. För att komma dit behöver vi smart, proportionerlig och möjliggörande lagstiftning som värnar om stabilitet och konsumenter, men också bidrar till tillväxt och konkurrenskraft. Detta innebär

• proportionalitet,
• teknikneutralitet och
• resultatinriktade regler.

EU har inte råd att vara naivt. I en värld som i allt högre grad formas av maktpolitik och ekonomiska block är finansiell styrka suveränitet. USA och Kina förstår detta, det borde vi också göra.

Under en debatt med Michael McGrath, kommissionsledamot med ansvar för demokrati, rättsliga frågor, rättsstatsprincipen och konsumentskydd, varnade EESK för att det pågår försök att tysta, misskreditera och försvaga dem som står upp för demokrati, social rättvisa och grundläggande rättigheter. Kommittén förklarade att man var redo att göra gemensam sak med kommissionen för att värna Europas civila samhälle och motverka polarisering.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är redo att spela en aktiv roll i kommissionens framtida strategi för det civila samhället, som syftar till att stärka demokratin och det medborgerliga utrymmet och ena splittrade samhällen i hela EU. Mot bakgrund av att attackerna mot grupper i det civila samhället och oberoende medier har ökat vill EESK beslutsamt agera motkraft och hjälpa till att slå vakt om grunderna för ett fritt och öppet samhälle.

”EESK står fast vid sitt åtagande att försvara, värna och stärka det civila samhället. Vi är det europeiska civila samhällets hus, så vi kommer inte att passivt se på. Vi kommer aktivt motarbeta försök att försvaga det medborgerliga utrymmet. Vi kommer att förespråka starkare stöd, bättre skydd och större erkännande av det civila samhällets roll i att stärka våra demokratier”, betonade EESK:s ordförande, Oliver Röpke, vid EESK:s plenarsession den 27 mars, där kommittén anordnade en högnivådebatt med kommissionsledamot McGrath om att avpolarisera samhällen.

Oliver Röpke konstaterade att icke-statliga organisationer och gräsrotsrörelser i allt högre grad brottas med problem som demokratisk tillbakagång, restriktiv lagstiftning, smutskastningskampanjer och strategiska rättsprocesser som syftar till att tysta avvikande åsikter och som är en del av bredare ansats för att misskreditera och försvaga dem som arbetar för demokrati, social rättvisa och grundläggande rättigheter.

Oliver Röpke hänvisade till de anklagelser som nyligen riktats mot miljöorganisationer från några av Europaparlamentets ledamöter och framhöll att det var särskilt oroväckande att attackerna inte bara kommer utifrån utan även i vissa fall inifrån våra institutioner.

Kommissionsledamot McGrath förklarade att EESK har en unik möjlighet att på ett ytterst värdefullt sätt bidra till kommissionens insatser för att stärka demokratin och överbrygga splittringen i samhället. Han ansåg att det bästa sättet att ta itu med polariseringen är att ge européerna inflytande och få dem att känna sig delaktiga: ”Om vi uppnår detta kommer vi att lyckas föra våra lokalsamhällen, samhällen och unionen närmare varandra. Oavsett vad vi gör vet vi att engagemanget från det civila samhällets organisationer kommer fortsätta att vara betydelsefullt.”

EU:s nya strategi för det civila samhället, som tillkännagavs i kommissionens arbetsprogram för 2025, syftar till att stödja, skydda och stärka det civila samhällets organisationer och människorättsförsvarare.

Under plenardebatten presenterades också de viktigaste insikterna från EESK:s vecka för det civila samhället 2025, som ägde rum under rubriken ”Att stärka sammanhållningen och deltagandet i polariserade samhällen”. Anföranden hölls av Brikena Xhomaqi, medordförande för kontaktgruppen, som presenterade veckans viktigaste krav, vinnaren av priset till det civila samhället Richard Vaško från den slovakiska debattföreningen ”Slovenská debatná asociácia” och ungdomsaktivisten Kristýna Bulvasová, som presenterade de viktigaste rekommendationerna från EESK:s årliga ungdomsevenemang, Ditt Europa, din mening! (YEYS).(ll)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) vill att kommissionen i sitt arbetsprogram för 2025 – där EU:s prioriteringar avseende lagstiftning och politik fastställs – ska fokusera på ekonomisk resiliens, social rättvisa och hållbarhet. I en plenardebatt med Valdis Dombrovskis, kommissionsledamot med ansvar för ekonomi och produktivitet, bekräftade EESK – som spelar en avgörande roll i utformningen av arbetsprogrammet – sitt åtagande att bidra till att utveckla en agenda som rymmer såväl hantering av brådskande utmaningar som uppbyggnad av ett inkluderande och framåtblickande EU.

I december 2024 presenterade EESK sitt bidrag till arbetsprogrammet på temat ”Framåt tillsammans: en djärvare, enklare och snabbare union”. Denna vision syftar till att ta itu med EU:s ekonomiska och geopolitiska utmaningar. Med hjälp av omfattande samråd och rekommendationer finslipar EESK varje år arbetsprogrammet för att se till att det gagnar EU:s medborgare och företag på bästa sätt.

EESK:s ordförande Oliver Röpke välkomnade det nära samarbetet med kommissionen. Han uppmärksammade kommissionens arbete, men efterlyste en mer ambitiös och inkluderande strategi. ”Vi står fast vid vårt åtagande att utforma en politik som främjar ekonomisk stabilitet, social rättvisa och demokratiska värden”, underströk han.

Valdis Dombrovskis bekräftade på nytt att kommissionens arbetsprogram för de kommande fem åren syftar till att stärka den ekonomiska konkurrenskraften och säkerheten. ”Att vidta åtgärder för att minska byråkratin är ett viktigt inslag när vi bygger upp ett mer konkurrenskraftigt Europa. Vår förenklingsagenda handlar om att se till att våra regler bidrar till att uppnå våra ekonomiska, sociala, miljömässiga och säkerhetsrelaterade mål – reglerna får inte hämma uppnåendet av målen”, förklarade han.

Viktiga prioriteringar för 2025

Ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft

Arbetsprogrammet är inriktat på strukturreformer, den nya fleråriga budgetramen och starkare kapitalmarknader. EESK förespråkar en bredare strategi för ekonomisk resiliens, för att ta itu med den långsamma tillväxten, levnadskostnadskrisen och den ökande geopolitiska osäkerheten.

Inte bara mindre, utan smartare lagstiftning

EESK stöder kommissionens åtagande att minska de administrativa bördorna, men varnar för att en förenkling av reglerna inte får ske på bekostnad av socialt skydd eller miljönormer.

Driva på innovation och investeringar

Med en stark tonvikt på digitala nätverk, AI och kvantteknik prioriteras EU:s tekniska ledarskap i arbetsprogrammet. EESK uppmanar kommissionen att upprätta villkor som förhindrar kapitalutflöden och främjar långsiktiga investeringar i Europa.

Ett rättvisare och grönare Europa

Utmaningar som kompetensbrist, livsmedelstrygghet och hållbar finansiering tas upp i arbetsprogrammet och man vill stärka den sociala och miljömässiga hållbarheten. EESK betonar att det behövs en politik som främjar social sammanhållning och en rättvis digital omställning.

Förberedelser inför utvidgningen och framtiden

Eftersom EU förbereder sig på en eventuell utvidgning efter 2028 innefattar arbetsprogrammet planer för finansiell och politisk stabilitet. EESK insisterar på att det civila samhällets perspektiv måste finnas med för att säkerställa att politiken tillgodoser alla européers behov. (tk)