EU behöver ett starkare fokus på konkurrenspolitik för att stärka sin globala konkurrenskraft, öka produktiviteten och se till att den inre marknaden förblir en pelare för ekonomisk styrka.

Vid plenarsessionen i januari antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) yttrandet ”En konkurrenspolitik i centrum för EU:s konkurrenskraft”. I yttrandet efterlyses en djupare integration av de nationella ekonomierna och smartare strategier för statligt stöd för att frigöra EU:s ekonomiska potential och möta viktiga globala utmaningar, såsom digitalisering, klimatförändringar och resiliens.

EESK underströk att konkurrenspolitiken är avgörande för att främja innovation, hållbarhet och ekonomisk tillväxt. ”Det råder ingen konflikt mellan konkurrens och konkurrenskraft”, sade föredragande Isabel Yglesias. ”Med förenklade förfaranden, flexibla verktyg och tillräckliga resurser kan konkurrenspolitiken främja välstånd för EU:s företag och medborgare.”

EU:s nya konkurrensregler, såsom förordningen om digitala marknader och förordningen om utländska subventioner, motverkar redan marknadssnedvridningar och stärker EU:s globala ställning. EESK efterlyser dock ytterligare åtgärder för att modernisera bedömningarna av fusioner och se till att innovationsdrivna fusioner kontrolleras effektivt, även om de underskrider EU:s nuvarande tröskelvärden.

I yttrandet betonas det statliga stödets avgörande roll för att stödja den gröna och den digitala omställningen. Dåligt samordnade subventioner riskerar dock att undergräva produktiviteten och tillväxten. Studier visar att bättre samordning inom EU skulle kunna öka produktiviteten med över 30 %. EESK rekommenderar att subventionerna anpassas mellan medlemsstaterna för att stärka värdekedjorna inom EU och förhindra ineffektivitet.

Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse och den föreslagna europeiska konkurrenskraftsfonden bör utformas med ett alleuropeiskt perspektiv för att främja storskalig industriell innovation. Dessa verktyg måste sörja för att fördelarna fördelas rättvist i hela unionen och främja hållbarhet och resiliens.

För att positionera EU som en global ledare betonar EESK behovet av

• ökad integration för att minska felfördelning av subventioner och främja produktiviteten,
• strängare regler för att skydda europeisk innovation vid utländska förvärv,
• förenklade och snabbare konkurrensförfaranden och förfaranden för statligt stöd för att öka effektiviteten, samt
• en balanserad koncentrationspolitik som främjar innovation, hållbarhet och infrastrukturinvesteringar. (ll)

Av Stefano Mallia, ordförande för EESK:s arbetsgivargrupp

Den 29 januari antog kommissionen konkurrenskraftskompassen, ett viktigt och lägligt steg på vägen mot att återstarta EU:s ekonomiska motor som kommer att staka ut EU:s kurs för de kommande fem åren.

Arbetsgivarna i EU har länge förespråkat en övergripande konkurrenskraftsagenda, och vi välkomnar kompassens tre pelare: att överbrygga innovations- och produktivitetsklyftan, att kombinera utfasning av fossila bränslen med konkurrenskraft samt att minska beroendet för att säkra leveranskedjorna. Dessa faktorer är avgörande för att EU ska kunna konkurrera globalt, locka till sig och behålla talanger och främja innovation.

Kompassens slutliga framgång hänger dock på att konkreta åtgärder utarbetas och genomförs i tid. Viktiga initiativ såsom omnibuspaketet med förenklingsåtgärder, given för ren industri och den övergripande strategin för att fördjupa den inre marknaden kommer att spela en avgörande roll. Omdöpta strategier och klatschiga titlar kan dock inte vara det enda som skyddar oss från de utmaningar vi står inför.

En förenkling av regelverket är till exempel det första och mest brådskande steget. Det är avgörande att vi minskar byråkratin och främjar snabbhet och flexibilitet. Under alltför lång tid har företagen inom EU kämpat med alltför komplicerade regler och trögt beslutsfattande. Konkurrenskraftskontrollen måste också bli meningsfull, så att nya lagstiftnings- och regleringsåtgärder bidrar till, snarare än hindrar, företagens tillväxt.

Kompassen är med rätta inriktad på att främja innovation genom en robust kapitalmarknadsunion och att ta itu med strukturella hinder för att frigöra EU:s potential inom deep tech, ren energi och avancerad tillverkning, samtidigt som det skapas ett gynnsamt ekosystem för startupföretag och scaleup-företag.

Att kapitalmarknadsunionen ännu inte har fullbordats är en påminnelse om att vi inte har råd med några förseningar. Kompassen främjar visserligen bättre samordning av nationella offentliga investeringar, men den innehåller ingen tydlig plan för andra gemensamma finansieringskällor. Världen kommer dock inte att vänta på oss.

Racet är i gång och nu är det dags att lägga i högsta växeln. Stärkt konkurrenskraft är inte bara en ekonomisk nödvändighet, utan nyckeln till delat välstånd för alla. EU:s näringsliv är och förblir en del av lösningen. 

Ungdomar i Medelhavsområdet måste vara delaktiga i alla steg, från beslutsfattande till genomförande. De formar inte bara politiken utan även livet, såsom betonades i debatten i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK).

Debatten i samband med antagandet av yttrandet ”Ungdomars deltagande i den sociala och civila dialogen i Medelhavsområdet”, som hölls vid EESK:s plenarsession i januari, är det första EESK-yttrande där synpunkter från ungdomsföreträdare från regionen beaktas. Åtta unga företrädare bidrog till utarbetandet.

Under debatten framhöll kommissionsledamoten med ansvar för Medelhavsområdet, Dubravka Šuica, ungdomarnas betydelse för regionens välstånd, stabilitet och resiliens. ”Medelhavsområdets framtid ligger i regionens ungdomars händer. För en gemensam och hållbar framtid måste vi samarbeta direkt med de unga generationerna och se till att deras röster vägleder vår politik och våra prioriteringar. Tillsammans kommer vi att forma den nya pakten för Medelhavsområdet genom att investera i utbildning, sysselsättning och tillväxt.”

EESK:s ordförande Oliver Röpke gav sitt stöd till kommissionsledamot Dubravka Šuicas nya pakt, som är inriktad på investeringar, hållbarhet och migration, och tillade att det civila samhället måste delta aktivt i utformningen av den. ”Ungdomars engagemang är avgörande för regionens framtid, och kommittén är fast besluten att se till att deras röster formar politiken och beslutsfattandet. Tillsammans med Medelhavsunionen och Anna Lindh-stiftelsen strävar vi efter att skapa ett fredligt och blomstrande Medelhavsområde.”

Prinsessan Rym Ali, ordförande för Anna Lindh-stiftelsen, underströk vikten av de unga företrädarnas bidrag till yttrandet, och sade att det inte bara är viktigt utan även brådskande och generativt att arbeta med ungdomar. ”Så mycket står på spel. Utan ungdomars delaktighet, om de inte erbjuds verktyg för jämbördigt deltagande, kan vi inte skapa en lösning för framtiden. De måste ha en plats vid bordet”, sade hon.

Eliane El Haber, ungdomsföreträdare för yttrandet och rådgivare vid Unescos nätverk för ungdomar och studerande för mål 4 för hållbar utveckling, ställde sig bakom EESK:s initiativ att aktivt involvera ungdomar med olika kön och olika regionala, utbildningsmässiga och kulturella bakgrunder.