The EESC issues between 160 and 190 opinions, evaluation and information reports a year.
It also organises several annual initiatives and events with a focus on civil society and citizens’ participation such as the Civil Society Prize, the Civil Society Days, the Your Europe, Your Say youth plenary and the ECI Day.
Here you can find news and information about the EESC'swork, including its social media accounts, the EESC Info newsletter, photo galleries and videos.
The EESC brings together representatives from all areas of organised civil society, who give their independent advice on EU policies and legislation. The EESC's326 Members are organised into three groups: Employers, Workers and Various Interests.
The EESC has six sections, specialising in concrete topics of relevance to the citizens of the European Union, ranging from social to economic affairs, energy, environment, external relations or the internal market.
av Lorenza Campagnolo, forskningssamordnare, och den arbetsgrupp vid CMCC som var involverad i studien
Studien med titeln Kostnaden för klimatförändringarna för hushållen och familjerna i EU var ett ypperligt tillfälle att belysa hur kostnaderna i anslutning till anpassningsåtgärderna, begränsningspolitiken och klimatförändringarnas effekter påverkar hushållen i EU beroende på vilken region de ligger i och deras socioekonomiska särdrag. I studien bekräftas att det finns en informationslucka, att det saknas en bred bedömning av kostnaderna för klimatförändringarna med fokus på hushållen i EU.
av Lorenza Campagnolo, forskningssamordnare, och den arbetsgrupp vid CMCC som var involverad i studien
Studien med titeln Kostnaden för klimatförändringarna för hushållen och familjerna i EU var ett ypperligt tillfälle att belysa hur kostnaderna i anslutning till anpassningsåtgärderna, begränsningspolitiken och klimatförändringarnas effekter påverkar hushållen i EU beroende på vilken region de ligger i och deras socioekonomiska särdrag. I studien bekräftas att det finns en informationslucka, att det saknas en bred bedömning av kostnaderna för klimatförändringarna med fokus på hushållen i EU.
Man föreslår en ny metod och resultat som kombinerar Eurostats uppgifter om hushållens inkomster och utgifter, klimatrelaterade faror och modelleringsverktyg. I studien betraktas såväl hushållens inkomstförluster som klimatorsakade utgifter som en direkt konsekvens av klimatförändringarnas påverkan eller anpassningsbehoven.
Klimatförändringarna kommer att slå olika mot olika EU-regioner och socioekonomiska grupper 2050. I ett måttligt klimatförändringsscenario kommer hushållens utgifter för hälso- och sjukvård sannolikt att öka i de norra och södra delarna av EU, utgifterna för livsmedel i de östra, västra och södra delarna av EU, utgifterna för el i alla regioner och utgifterna för försäkringar särskilt i norr. Denna utgiftsökning kommer att lägga en tung börda på fattigare hushåll, som kommer att ha sämre förutsättningar att diversifiera sin konsumtion och en begränsad anpassningsförmåga. Samtidigt kommer förluster av arbetsinkomster att uppstå i södra EU och de totala inkomstförlusterna kommer att vara omfattande i alla regioner.
Detta kommer att få negativa och regressiva effekter (som tynger fattigare hushåll mer än rikare hushåll) på ett brett spektrum av utgifter för varor/tjänster och inkomstkällor, särskilt i södra EU (hälso- och sjukvårds-, el- och försäkringsutgifter samt totala arbetsinkomster), men även marginellt i de östra (livsmedelsutgifter) och norra regionerna (el- och försäkringsutgifter). Klimatförändringarna kommer sannolikt att leda till att antalet människor som riskerar att drabbas av fattigdom ökar i hela EU. Scenarierna för begränsning av klimatförändringarna kommer sannolikt att minska detta och främja snabbare löneökningar för lågutbildad arbetskraft jämfört med högkvalificerad arbetskraft.
De viktigaste rekommendationerna till beslutsfattarna är att prioritera regioner, såsom i de södra delarna av EU, som på samma gång upplever negativa konsekvenser för hushållen och regressivitet, och att stärka inkomststödåtgärderna och anpassa dem till de mest utsatta befolkningsgrupperna i dessa regioner. Dessutom kräver klimatförändringarnas sektorsövergripande karaktär en övergripande integrering av politiken för att göra beslutsfattandet mer effektivt.
Studien genomfördes av forskare vid CMCC på uppdrag av kommitténs grupp för civilsamhällesorganisationer. En sammanfattning av studien kan laddas ned från EESK:s webbplats.