Den 13–14 mars 2025 håller Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) sitt årliga ungdomsevenemang Ditt Europa, din mening, som samlar mer än 130 deltagare från hela EU och andra delar av Europa. Detta unika evenemang förenar gymnasieelever, företrädare för ungdomsorganisationer och delegater från nationella ungdomsråd, alla i åldern 16–25 år, från alla 27 EU-länder, 9 kandidatländer och Förenade kungariket.

Med en rad workshoppar, paneldebatter och diskussioner kommer evenemanget att utgöra en plattform där ungdomarna aktivt kan bidra till att forma Europas framtid. I år har evenemanget rubriken ”Att låta ungdomarnas röst bli hörd”, och deltagarna kommer att ta upp viktiga frågor såsom hållbarhet, social delaktighet, digital omvandling och mycket mer.

Resultaten av dessa diskussioner och de insikter som erhålls kommer att kanaliseras till EESK:s andra vecka för det civila samhället och även främjas vid det europeiska ungdomsevenemanget (EYE) i juni 2025, som anordnas av Europaparlamentet i Strasbourg.

Vid evenemanget betonas vikten av att låta ungdomars engagemang ta sig uttryck i samhällsinsatser, deltagandedemokrati och utformningen av EU:s politik.

Håll utkik efter resultaten och initiativen från denna viktiga sammankomst. (kc)

Av Maria Nikolopoulou

Några dagar innan vi firar Internationella kvinnodagen och i väntan på den 69:e sessionen i FN:s kvinnokommission i New York är detta ett bra tillfälle att reflektera över och utvärdera resultaten när det gäller jämställdhet. Det är också rätt tidpunkt att blicka mot framtiden och fortsätta att bana väg framåt.

När det gäller den rättsliga ramen noterar vi förbättringar: Fler kvinnor är aktiva på arbetsmarknaden, och de tjänar mer, uppnår högre utbildningsnivåer, är bättre representerade i politiken och innehar fler maktpositioner. Framstegen har dock varit långsamma och ojämna mellan medlemsstaterna.

Men så länge strukturella ojämlikheter, könsstereotyper och bakslag mot kvinnors rättigheter kvarstår kommer kvinnor att fortsätta att vara underrepresenterade i det offentliga rummet, i politiken och i STEM-utbildningen, utsättas för våld både online och offline och sakna tillgång till resurser och kapital för entreprenörskap. De kommer också att i högre grad drabbas av tidsfattigdom och ekonomisk fattigdom, och löne- och pensionsklyftorna kommer att ta alltför många år att överbrygga.

För att gå framåt krävs utbildning, finansiering och engagemang. Vi behöver resurser för att öka kvinnors kompetens för den digitala och den gröna rättvisa omställningen, finansiera nationella handlingsplaner för att bekämpa våld mot kvinnor och tillhandahålla utbildning för all personal som arbetar med personer som överlevt våld.

Vi måste finansiera entreprenörsprojekt och skapa ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och högkvalitativa barn- och äldreomsorgstjänster för att lyfta bördan av obetalt omsorgsansvar från kvinnornas axlar. Dessutom behöver vi ett starkt engagemang för att skapa trygga platser, involvera fler kvinnor i lokala fullmäktigeförsamlingar, nationella parlament och Europaparlamentet samt sörja för deras aktiva deltagande i fredlig konfliktlösning och fredsbyggande processer, samtidigt som vi även främjar könsinkluderande metoder inom ramen för dessa insatser.

Utöver detta skulle en bred EU-strategi för Agenda 2030 hjälpa oss att mycket snabbare göra jämställdhet till en central del av vår politik. Målen för hållbar utveckling bör hanteras som en helhet, inte vart för sig.

I EU är framstegen ”goda”. Men de är inte tillräckligt goda för de män, kvinnor och flickor i EU som kämpar för faktisk jämställdhet under de kommande åren. Vår roll som det civila samhället är att öka trycket på beslutsfattarna att nå snabba framsteg.

Inför Internationella kvinnodagen den 8 mars och den 69:e sessionen i FN:s kvinnokommission – det viktigaste globala organet för att främja kvinnors rättigheter – skriver EESK-ledamoten Maria Nikolopoulou, föredragande för yttrandet ”EESK:s bidrag till EU:s prioriteringar vid FN:s kvinnokommission – 69:e sessionen”, om EU:s framsteg när det gäller jämställdhet. Många förbättringar förtjänar erkännande, men kvinnor har fortfarande långt ifrån samma rättigheter som män. Många klyftor återstår att överbrygga, och många fler strider måste vinnas.

Jämfört med sina globala jämlikar, såsom USA, står euroområdet inför utmaningar som är akuta, nämligen låg arbetsproduktivitet, försvagad konkurrenskraft och avmattad ekonomisk dynamik. För att vända denna trend efterlyser Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) en brådskande och samordnad strategi.

I sitt yttrande ”Den ekonomiska politiken i euroområdet 2025” lägger EESK fram en plan för att driva på tillväxten genom att fördjupa den inre marknaden, minska byråkratin och säkerställa finanspolitisk hållbarhet. Samtidigt måste politiken uppmärksamma omvälvande trender såsom artificiell intelligens (AI) och trycket från en åldrande befolkning.

Efter externa chocker som covid-19-pandemin och energikrisen står euroområdet inför stora ekonomiska utmaningar. Stabiliseringsinsatser har gjorts, men frågor som inhemsk osäkerhet, demografiska förändringar och ökande budgettryck kräver djärva reformer.

EESK föreslår en trestegsstrategi för att öka produktiviteten och konkurrenskraften genom att fördjupa den inre marknaden, samordna industripolitiken och minska byråkratin. Finanspolitisk hållbarhet är avgörande, vilket kräver en balanserad ram, starkare EU-samarbete och insatser för att ta outnyttjade intäkter tillvara. Investeringarna är fortfarande en akilleshäl. Här behövs mer riskkapital och en innovationsvänlig politik.

Arbetsmarknadens resiliens är också en nyckelaspekt och för det krävs flexibilitet, rättvisa löner, socialförsäkringsreformer och AI-driven kompetensutveckling. EESK betonar behovet av delad ansvarsskyldighet mellan EU och dess medlemsstater, och förespråkar en förbättrad politisk samordning. Med beslutsamma åtgärder och strategiska investeringar kan euroområdet bygga upp en resilient, konkurrenskraftig och hållbar ekonomi för framtiden. (tk) 

När vintern nu motvilligt ger plats åt våren välkomnar EESK mars månad med en rad viktiga evenemang där ungdomars och det civila samhällets röster kommer att höras.

Först ut är den 16:e upplagan av evenemanget ”Ditt Europa, din mening”. Den 13–14 mars 2025 kommer detta evenemang att samla nästan 100 unga deltagare från olika ungdomsorganisationer, nationella ungdomsråd och gymnasieskolor samt 37 lärare från EU:s medlemsstater, kandidatländerna och Storbritannien. De kommer alla att ta del av denna unika upplevelse och gemensamt diskutera hur de kan forma det Europa som de vill leva i.

Deras rekommendationer kommer att uppmärksammas under EESK:s andra upplaga av det civila samhällets vecka, som äger rum bara några dagar senare, och ligga till grund för de diskussioner om ungdomsfrågor som då kommer att äga rum. Företrädare på hög nivå från EU:s institutioner kommer också att få ta del av rekommendationerna.

Efter en lovande start 2024 äger årets upplaga av det civila samhället vecka rum den 17–21 mars 2025 och det centrala temat kommer att vara ”Att stärka sammanhållningen och deltagandet i polariserade samhällen”. Social instabilitet, lågkonjunktur och ett utbrett missnöje, särskilt bland dem som upplever att de inte får komma till tals utan lämnas utanför, har ytterligare förvärrat klyftorna i samhället.

För att komma till rätta med dessa akuta problem kommer det civila samhällets vecka 2025 att samla en rad olika företrädare för det civila samhället från såväl EU som övriga världen och fungera som en unik plattform där deltagarna kan debattera dessa viktiga frågor, dela med sig av bästa praxis och samarbeta för att hitta lösningar som främjar den sociala sammanhållningen och stärker engagemanget för demokrati.

I år kommer tre viktiga initiativ att stå på dagordningen: Organisationer och nätverk i det europeiska civila samhället (EESK:s kontaktgruppspaneler) kommer att diskutera hur en europeisk strategi för det civila samhället kan bidra till ökad sammanhållning. Europeiska medborgarinitiativets dag kommer att handla om hur vi kan komma till rätta med polariseringen i samhället. EESK:s pris till det civila samhället kommer också att delas ut. Temat för det 15:e priset till det civila samhället, som belönar framstående initiativ inom det civila samhället, är hur skadlig polarisering av det europeiska samhället kan bekämpas. Vinnarna är belgiska civilsamhällesorganisationen ”Diversity”, franska ”Reporters d’Espoirs” och den slovakiska debattföreningen ”Slovenská debatná asociácia”. Rangordningen kommer att tillkännages under ceremonin!

Det civila samhällets vecka är ett samtalsforum som ligger rätt i tiden och där företrädare för det organiserade civila samhället och medborgarna uppmanas att framföra sina åsikter i viktiga frågor, från de allt större utmaningarna i samband med klimatförändringarna, de stigande levnadskostnaderna och de ökande inkomstskillnaderna till resultaten av de val som hölls runtom i världen 2024, som alla har skapat en grogrund för utbredd polarisering.

Jag uppmanar dig att ta del i detta meningsfulla utbyte genom att delta i våra diskussioner och ta tillfället i akt att gå från ord till handling. Våra röster spelar roll och våra röster kan höras så länge vi står enade som en proaktiv grupp som är redo att bidra till ett EU som kännetecknas av ökad sammanhållning och fördjupat medborgardeltagande. Nu kan du anmäla dig! Missa inte denna möjlighet!

Laurenţiu Plosceanu

Vice ordförande med ansvar för kommunikation 

Av Arbetstagargruppen vid EESK

Arbetstagargruppen vid EESK framhåller starkt att de sociala rättigheter och arbetstagarrättigheter som uppnåtts genom hårt arbete inte får svepas åt sidan i samband med EU:s ansträngningar att förbli konkurrenskraftigt i den globala ekonomin. Trots högljudda krav på ökad avreglering får EU inte backa på viktiga lagstiftningsområden såsom den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

I enlighet med rekommendationerna i Draghi- och Letta-rapporterna har kommissionen lagt fram ett meddelande om konkurrenskraftskompassen. Tanken är att denna kompass, som kompletteras av övergripande initiativ från kommissionens sida, ska främja företagens verksamhet. Målet är att stärka EU:s konkurrensfördel.

Arbetstagargruppen är djupt oroad över att sociala rättigheter och arbetstagarrättigheter kanske hamnar i skymundan i processen, eftersom EU tycks ha valt att till varje pris hålla jämna steg med konkurrerande ekonomier.

Arbetstagargruppen har därför föreslagit en rad yttranden på eget initiativ för att diskutera konkurrenskraftsfrågan med avseende på humankapitalets mervärde.  Ett är det aviserade förslaget till yttrande om fackföreningarnas roll när det gäller att förbättra produktiviteten. Syftet med yttrandet är att visa att drivkraften bakom EU:s produktivitet (som påverkar dess konkurrenskraft) främst är investeringar i humankapital (arbetstagare), teknik och innovation.

Fackföreningarnas nyckelroll betonas i detta sammanhang, eftersom de samlar enskilda arbetstagare genom kollektivförhandlingar och kollektiva åtgärder och formar dynamiken på arbetsmarknaden för att bidra till att uppfylla löftet om en konkurrenskraftig ekonomi.

På liknande sätt avser Arbetstagargruppen att i en kommande studie utvärdera och bedöma läget när det gäller EU:s lagstiftning i anknytning till den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Studien kommer att vara ett viktigt verktyg för att övervaka socialpolitiken, eftersom EU i sin konkurrenskraftsträvan främst väntas fokusera på sin ekonomi.   

Slutligen kommer Arbetstagargruppen vid sitt sammanträde i april i kategorin ”Arbetstagarnas röst för ett mer demokratiskt deltagande” att undersöka de föreslagna åtgärderna för att minska regelbördan för företag – som ses som en faktor som bromsar EU:s konkurrenskraft – och deras inverkan på EU:s lagstiftning om skydd av arbetstagare och miljön, särskilt i samband med tillbörlig aktsamhet i fråga om hållbarhet och företagens hållbarhetsrapportering.