Stefano Mallia, ordförande för Arbetsgivargruppen

Donald Trump har vunnit valet i USA och kommer att bli president för andra gången. Valresultatet är otvetydigt och måste bemötas med respekt. Men vad händer nu?

Våra förbindelser med USA bygger på reciprocitetsprincipen och därför är EU och USA fortfarande viktiga samarbetspartner när det gäller geopolitik och handel. Det finns inget utrymme för isolationism eller protektionism i dagens sammanlänkade värld, eftersom sådana strategier undergräver vårt ömsesidiga och globala samarbete och ekonomiska välstånd.

USA och EU är varandras främsta handelspartner. Den bilaterala handeln mellan EU och USA har nått en historisk höjd på över 1,6 biljoner euro år 2023 och de bilaterala direktinvesteringarna ligger på över 5 biljoner euro. USA är en viktig källa till direktinvesteringar i EU. Amerikanska direktinvesteringar i Europa uppskattas till omkring 3,6 biljoner US-dollar, medan EU:s investeringar i USA uppgår till cirka 3 biljoner US-dollar. Dessa ömsesidiga investeringar stärker det ekonomiska beroendet mellan EU och USA och skapar miljontals arbetstillfällen på båda sidorna av Atlanten.

Därför är det viktigt med fortsatta förbindelser. Att införa tullavgifter på mellan 10 % och 20 % för alla varor utifrån, däribland EU-varor, såsom Trump tidigare föreslagit, skulle vara en återvändsgränd, och vi efterlyser nu en öppnare dialog och en framåtblickande samarbetsagenda.

Handels- och teknikrådet mellan EU och USA har underlättat dialogen om kritiska frågor som artificiell intelligens och halvledare. Å ena sidan bör dialogen stärkas och uppgraderas, men å andra sidan måste EU:s politiska reformer påskyndas. EU måste skärpa sig och hitta vägen till ett bra samarbete med USA.

Vi måste också förbereda oss för det scenario där vi i viktiga frågor som klimatförändringarna och Ukraina kan behöva gå vår egen väg. Denna framtidsbild är inte osannolik och därför bör vi i praktiken vänja oss vid att betrakta den som den nya verkligheten.

Nästa kommission måste verka för utvidgning. Frågan är inte huruvida unionen bör utvidgas, utan hur det ska ske på rätt sätt. Detta var slutsatsen vid ett högnivåforum om utvidgningen som anordnades av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK). I forumet deltog EESK:s ordförande Oliver Röpke, kommissionsledamoten med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter, Nicolas Schmit, och ministrar från både EU:s medlemsstater och kandidatländerna.

Tillsammans med kommissionen anordnade EESK ett högnivåforum för utvidgningen, i anslutning till kommitténs plenarsession i oktober. Mer än 140 företrädare för det civila samhället från kandidatländerna kom samman för första gången någonsin. Deltagarnas kärnbudskap var tydligt: det civila samhället och arbetsmarknadens parter, som ofta förbises i anslutningsprocessen, måste ges en central roll i utvidgningsprocessen.

”Det handlar inte bara om EU:s utvidgning – det handlar om att förbereda framtida medlemsstater så att de aktivt kan delta i utformningen av EU och se till att de är fullt rustade att möta de utmaningar som väntar”, förklarade Oliver Röpke. ”Genom samarbete med det civila samhället, arbetsgivarorganisationer och fackföreningar lägger vi den nödvändiga grunden för ett mer inkluderande och starkare Europa”.

Under debatten belystes behovet av att hålla jämna steg med den senaste händelseutvecklingen kring utvidgningen, eftersom 2024–2029 års kommission kommer att spela en avgörande roll i slutförandet av utvidgningsprocessen.

Ett annat kärnbudskap i debatten var vikten av en gradvis, förutsägbar och meritbaserad integration, där framsteg uppmärksammas och belönas med verkliga utsikter till anslutning.

Nicolas Schmit underströk det civila samhällets centrala roll: ”En välfungerande social tvåparts- och trepartsdialog och deltagande av arbetsmarknadens parter är avgörande inslag i samband med EU-anslutningen, eftersom de är en del av vår sociala marknadsekonomi.”

Tysklands statssekreterare, Rolf Schmachtenberg, konstaterade: ”Arbetsrättsliga och sociala aspekter är avgörande för en framgångsrik EU-anslutning. Om man vill förbättra livet för alla medborgare, skapa möjligheter och motverka social ojämlikhet behövs en effektiv sysselsättningspolitik, goda arbetsvillkor och fungerande sociala trygghetssystem, med starka arbetsmarknadsparter.”

Under debatten underströk Montenegros minister för arbetsmarknadsfrågor, sysselsättning och social dialog, Naida Nišić, högnivåforumets betydelse som en plattform för dialog som gör det möjligt för Montenegro att bedöma framstegen.

Greklands arbetsmarknads- och socialminister, Niki Kerameus, betonade att det var ett stort privilegium att ”delta i denna viktiga diskussion om EU:s utvidgning och den avgörande roll som arbetsmarknadens parter spelar för att forma den framtida europeiska miljön för arbetstagarrättigheter och sociala rättigheter”.

Albaniens biträdande ekonomi-, kultur- och innovationsminister, Olta Manjani noterade: ”Albanien ökar aktivt sin närvaro i EU:s institutioner, kommittéer och arbetsgrupper, och inrättandet av en gemensam rådgivande kommitté med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén är en av dessa insatser.”

EESK har konsekvent förespråkat en utvidgning av EU. År 2024 lanserade kommittén ett pilotprojekt, initiativet för kandidatlandsledamöter, som gör det möjligt för det civila samhället i kandidatländerna att bidra till EESK:s arbete. Initiativet visar att ett aktivt deltagande från kandidatländernas civila samhälle stärker utvidgningsprocessen.  (mt)