EESK info

Att skapa en bättre framtid för ungdomar och att hjälpa ukrainska krigsoffer är de två teman som EESK:s pris till det civila samhället kretsar kring i år. 

EESK har nu öppnat ansökningsomgången för årets pris till det civila samhället, som kommer att belöna innovativa och kreativa projekt och initiativ i två kategorier: att ge ungdomar egenmakt och att hjälpa ukrainska civila som drabbats av de fruktansvärda händelserna i det krigshärjade landet.

Sammanlagt 60 000 euro kommer att tilldelas högst sex vinnare, med tre vinnare per kategori. 

Temat för kategori 1 är att ge ungdomar egenmakt. EESK kommer att välja ut vinnarna bland de projekt som syftar till att skapa en bättre framtid för och med ungdomar i Europa. Projekten bör vara inriktade på unga européers särskilda behov och bidra till att de stärks och deltar i det ekonomiska och sociala livet. 

Temat för kategori 2 är det europeiska civila samhället för Ukraina. EESK vill med detta pris hylla alla dem som är aktiva på fältet, som dagligen erbjuder humanitärt bistånd till ukrainare och som hjälper flyktingar både vid ankomsten och under deras integration i det europeiska samhället.

Priset är öppet för alla organisationer i det civila samhället, enskilda personer och privata företag som genomför icke-vinstdrivande initiativ. Alla initiativ och projekt måste ha genomförts i EU, med undantag för projekt i kategori 2, som också kan genomföras i Ukraina. 

Bidragen ska lämnas in före den 31 juli 2022 kl. 10.00 (belgisk tid).

Priset kommer att delas ut den 14–15 december 2022 i Bryssel.

De fullständiga villkoren och det elektroniska ansökningsformuläret finns på vår webbplats.

Syftet med priset till det civila samhället, som är ett av EESK:s flaggskeppsinitiativ, är att öka medvetenheten om det civila samhällets enastående bidrag till att skapa en europeisk identitet och medborgaranda samt att främja de gemensamma värden som stärker den europeiska integrationen. (ll)

Med bara en vecka kvar till Europeiska rådets toppmöte antog EESK en resolution i vilken kommittén uttrycker sitt starka stöd för att Ukraina förbehållslöst beviljas status som kandidatland samt bekräftar att det civila samhället i EU förbinder sig att hjälpa ukrainarna att återuppbygga sitt land till det bättre.

Vid plenarsessionen i juni antog EESK sin andra resolution om Ukraina. I resolutionen, som har titeln ”Ukraina – från bistånd till återuppbyggnad – förslag från det europeiska civila samhället”, betonas att landet bör beviljas anslutning till EU så snart det uppfyller kraven för medlemskap. Det klargörs att den pågående anslutningsprocessen för västra Balkan inte får påverkas negativt av Ukrainas kandidatur.

När det gäller återuppbyggnaden av landet framhålls det i resolutionen att omedelbart europeiskt och internationellt ekonomiskt bistånd behövs för att förhindra att den ukrainska ekonomin kollapsar helt. 

EESK:s ordförande Christa Schweng konstaterade följande: ”Genom vår resolution sänder vi ett tydligt budskap till kommissionen och rådet om att Ukraina bör beviljas status som kandidatland. Ukraina förtjänar det och landets befolkning behöver ett tydligt europeiskt perspektiv.”

Oliver Röpke, ordförande för Arbetstagargruppen, tillade att EESK kommer att arbeta tillsammans med Ukraina för att landet gradvis ska kunna vidta de åtgärder som krävs för att leva upp till de normer för anslutning till unionen som fastställts i EU-fördragen.

Stefano Mallia, ordförande för Arbetsgivargruppen, hade följande uppmaning: ”Vi uppmanar EU-institutionerna att tillhandahålla särskild nödfinansiering till små och medelstora företag, som i första hand bör vara inriktad på att få dessa företag att överleva och sedan på att hjälpa dem att växa.”

Séamus Boland, ordförande för Gruppen för civilsamhällesorganisationer, påpekade att aktörer i det civila samhället måste spela en central roll i planeringen, genomförandet och övervakningen av EU:s humanitära bistånd och nationellt humanitärt bistånd till Ukraina – både under kriget och i samband med återuppbyggnaden av landet.

Marta Barandij, ordförande för Promote Ukraine, vädjade om hjälp med att återuppbygga Ukraina, medan Marija Koroltjuk, företrädare för de icke-statliga organisationerna CORE och Funky Citizens, i ett mycket känslofyllt anförande uttryckte att ukrainarna är fast beslutna att vinna kriget och återuppbygga sitt land.

Vsevolod Tjentsov, chef för Ukrainas delegation vid Europeiska unionen, tackade för den solidaritet EU:s medlemsstater visar och underströk att beviljandet av Ukrainas kandidatstatus är ett avgörande ögonblick för landet. (at)

I ett nytt yttrandepaket anser EESK att hela värdekedjan för halvledare måste stärkas, inbegripet de sista produktionsfaserna, där kritiska brister har visat sig under covid-19-pandemin.

Vid sin plenarsession i juni antog EESK ett yttrandepaket om initiativet ”En rättsakt om halvledare för Europa”. EESK välkomnar kommissionens förslag och anser på det stora hela att det är ett mycket bra initiativ för att ta itu med den brist på halvledare som uppstått under covid-19-pandemin, men betonar ändå att kommissionen bör gå längre på vissa specifika områden. 

Först och främst anser EESK att för att industrin i EU ska kunna uppnå strategisk resiliens måste man ta hänsyn till hela halvledarsektorn. Heiko Willems, föredragande för EESK:s yttrande ”En rättsakt om halvledare för Europa”, betonar att ”kommissionens koncept ’från forskning till tillverkning’ (’lab to fab’) inte går tillräckligt långt, eftersom tillverkning inte är slutet på värdekedjan”.

EESK vill dra uppmärksamhet till det faktum att de sista stegen i produktionen – kapsling, testning och montering – inte omfattas fullt ut av förslaget. Dirk Bergrath, föredragande för EESK:s yttrande ”Europas halvledarekosystem” (förordning om halvledare) konstaterar följande: ”Produkter framställda i EU transporteras ibland till Sydostasien för kapsling och transporteras sedan tillbaka till Europa. Med tanke på de faror vi har upplevt under de gångna åren är detta inte rätt sätt att sträva efter strategiskt oberoende.”

Samtidigt är det viktigt att EU förblir öppet, eftersom halvledarsektorn är en av de mest globaliserade värdekedjorna i världen. Att skapa en sluten värdekedja vore ekonomiskt meningslöst. EESK anser att rätt väg att gå är att söka uppnå en balans mellan en stärkt EU-kapacitet och stärkta partnerskap med likasinnade länder. 

För att minska bristen på halvledare behöver EU ta itu med ett antal utmaningar: råvarutillgången, FoU-anläggningar, immateriella rättigheter, tekniskt kunnande och tillgång till kvalificerad arbetskraft. Detta kräver stora investeringar och stöd från den offentliga sektorn. Kommissionen har planerat att uppbåda 43 miljarder euro under de kommande åren. En stor del av denna budget är dock redan öronmärkt för andra program, såsom Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa, och kommer endast att omfördelas. 

”Var är de nya pengarna för industrin?” frågar Stoyan Tchoukanov, föredragande för EESK:s yttrande ”Det gemensamma företaget för halvledare”. ”Jämför detta med USA, som investerar 52 miljarder US-dollar mellan 2021 och 2026, och Kina, som har för avsikt satsa 150 miljarder US-dollar fram till 2025. Till och med ett mindre land som Sydkorea planerar att investera 450 miljarder US-dollar fram till 2030.” 

EU kommer att behöva uppbåda ytterligare offentliga medel, och EESK uppmanar kommissionen att precisera sina investeringsplaner. För att få fram 43 miljarder euro måste även de privata investeringarna öka. 

Kommissionen öppnar dörren för statligt stöd med upp till 100 % av finansieringsunderskottet för anläggningar som är först i sitt slag, dvs. anläggningar som ännu inte finns i EU. Detta för att stödja tekniksegment som är särskilt sårbara på grund av geopolitiska problem eller strategisk betydelse. 

”Vi är alla överens om att EU sitter fast i starka beroendeförhållanden och lider brist på kapacitet där vi i stället skulle behöva styrka. Därför måste projekten finansieras även med offentliga medel”, säger de tre föredragandena, ”men 100 % statligt stöd får varningsklockor att ringa, eftersom det kan öppna upp för projekt som egentligen inte är hållbara”. Den ekonomiska bärkraften i anläggningar av den här typen måste garanteras, åtminstone på medellång sikt – utan stödkapplöpning, skapande av överkapacitet och snedvridning av marknaden.
 

Den statsstödda instrumentaliseringen av migranter, som syftar till att destabilisera EU, och den aldrig tidigare skådade tillströmningen av flyktingar till följd av kriget i Ukraina, föranleder en översyn av den europeiska migrationspolitiken. EESK insisterar på att solidaritet och bördefördelning mellan medlemsstaterna behövs för ett gemensamt svar på flyktingkriser. Samtidigt betonas behovet av att säkerställa migranternas säkerhet och mänskliga rättigheter. 

I EESK:s yttrande ”Instrumentalisering av migranter”, antaget vid plenarsessionen i juni, understryker ledamöterna att EU:s svar på denna taktik bör grunda sig på en gemensam, delad och samstämmig migrationspolitik. 

Den kommande och mycket emotsedda specifika regleringen på detta område bör leda till en solidaritetsbaserad form av ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna. 

Särskilt nu, i och med kriget i Ukraina och de massiva flyktingströmmarna, är det uppenbart att migrationen påverkar alla medlemsstater. Därför bör den nya migrations- och asylpakten omarbetas, så att den systemförändring som krävs för att utveckla en rationell och rättighetsbaserad asyl- och migrationspolitik kan åstadkommas. 

Stefano Palmieri, föredragande för EESK:s yttrande, understryker följande: ”Det är nu nödvändigt att fortsätta att verka för att befästa Europas rykte när det gäller att erbjuda humanitärt bistånd och garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras.”

När det gäller ”hybridhot” från tredjeländer som syftar till att sätta EU:s enhet på prov, understryker Pietro Vittorio Barbieri, medföredragande för EESK:s yttrande, att människorna i sig inte är ett hot, utan snarare är offer för sådana metoder. 

EESK betonar att de berörda migranterna är mycket sårbara och i behov av skydd, och insisterar på att humanitärt bistånd måste uppfylla de normer som fastställs i EU-lagstiftningen och följa etablerad praxis för stöd till utsatta personer. EESK rekommenderar ett rättvist, fullständigt och omedelbart erkännande av rättigheterna för instrumentaliserade migranter, för att undvika gråzoner med administrativ osäkerhet. (at)

Civilsamhällesorganisationernas samlade insatser under det senaste året har burit frukt och konferensen om Europas framtid har lett fram till meningsfulla resultat i frågor som ligger européerna varmt om hjärtat. Med dessa ord välkomnade EESK:s ordförande Christa Schweng kommissionens vice ordförande med ansvar för demokrati och demografi, Dubravka Šuica, till EESK:s plenarsession den 15 juni 2022.

”Utifrån medborgarnas rekommendationer och bidrag från alla berörda parter antogs 49 förslag. Förslagen omfattar många framåtblickande målsättningar, såsom att konkret stärka EESK:s roll som förmedlare och garant för verksamhet som rör deltagandedemokrati”, förklarade Christa Schweng.

Hon tillade att utmaningen nu var tvåfaldig: att hitta bästa möjliga sätt att stödja en strukturerad dialog med civilsamhällesorganisationerna samt att följa upp konferensen genom att säkerställa noggrann, lättfattlig och öppen återkoppling i form av en resultattavla online och offentlig visning.

”Kommittén är en väsentlig del av det demokratiska ekosystemet, den stärker förtroendet och minskar klyftan mellan medborgarna och institutionerna” underströk Dubravka Šuica. ”Det är nu mycket viktigt att vi ger européerna återkoppling efter denna unika demokratiska process. Kommissionen kommer alltid att sälla sig till dem som vill reformera EU för att få unionen att fungera bättre. Fördragsändringar bör dock inte vara ett självändamål. Mycket kan och kommer att behöva göras inom ramen för de nuvarande fördragen”, påpekade hon.

Hon meddelade vidare att en uppföljningskonferens kommer att äga rum hösten 2022: ”Evenemanget kommer att ge legitimitet åt hela processen, eftersom demokratin är skör och vi aldrig kan ta den för givet, något som de tragiska händelserna i Ukraina påmint oss om. Vårt fokus måste ligga på att fortsätta att utveckla demokratin och vi håller nu på att rusta vår demokrati för framtiden.” (mp)

I och med förklaringen om digitala rättigheter och principer och dataakten tar EU ytterligare två steg i riktning mot att skapa en digital miljö där människorna står i centrum, något som framhölls under en debatt i samband med EESK:s plenarsession i juni.

Under sin plenarsession den 15 juni höll EESK en debatt om digitala rättigheter och principer med professor Andrea Renda, senior forskare och chef för global styrning, reglering, innovation och den digitala ekonomin vid Centre for European Policy Studies. Debatten hölls i anslutning till antagandet av EESK:s yttranden om förslaget till den europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer respektive dataakten.

Andrea Renda uttryckte sitt stöd för såväl förklaringen som rättsakten, och beskrev det som att man fogar ihop två bitar av det pussel som EU:s regelverk utgör och därmed skapar ett alternativ till USA:s system, som styrs av den privata sektorn med jättelika bolag i täten, och det statskontrollerade kinesiska systemet, där data som samlas in av teknikjättar har blivit ett verktyg för regeringens massövervakning.

”Vi har idéerna om säkerhet och trygghet, som förutsätter inte bara ett större ansvar från enskilda personer och privata företag utan även mer skärpta och starkare regeringar som har de verktyg som krävs för att avgöra vad som är säkert och tryggt och vad som håller på att utvecklas i fel riktning”, sade han. ”Vi talar även om hållbarhet – inte bara miljömässig utan i allt högre grad ekonomisk och social, eftersom den modell som använts hittills är ekonomiskt och socialt ohållbar.”

”Att EU ställer sig bakom digitala rättigheter och principer är av stor betydelse när det gäller att ta itu med den digitala klyfta som fortfarande finns, särskilt i fråga om äldre personers och landsbygdsbefolkningens tillgång till nätbaserade offentliga tjänster och privata tjänster”, påpekade Philip von Brockdorff, föredragande för EESK:s yttrande om förslaget till förklaring. 

Han underströk att förklaringen bör stödja hållbar utveckling i fråga om miljön, men också på det sociala området, och bidra till att minimera de skadliga effekter och maximera de positiva effekter som den digitala tekniken har på ekonomin och samhället.

Under sin presentation av EESK:s yttrande om dataakten lyfte föredraganden Marinel Dănuț Mureşan fram behovet av att bemöta det civila samhällets berättigade farhågor. Han konstaterade: ”EU-medborgarnas säkerhet är mycket viktig. Alla berörda parter behöver ha tillgång. Vi måste upprätta datacentraler där reglerna om it-säkerhet följs samt säkerställa att alla som behandlar data får kontinuerlig fortbildning och att alla berörda parter, särskilt små och medelstora företag, har rättvis tillgång.” (dm)

Under sin årliga konferens i juni efterlyste gruppen för den europeiska planeringsterminen återigen det civila samhällets deltagande och föreslog en permanent och gemensam mekanism för finansiering av investeringar för att höja krisberedskapen och insatskapaciteten.

Mot bakgrund av den EESK-resolution som nyligen antagits diskuterades under konferensen reformen av den europeiska planeringsterminen, inom ramen för vilken genomförandet av de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna kommer att övervakas. ”Med tanke på de nya utmaningar som EU står inför måste den europeiska planeringsterminen uppdateras, stärkas och öppnas upp för det europeiska organiserade civila samhället”, förklarade Gonçalo Lobo Xavier, vice ordförande för gruppen för den europeiska planeringsterminen.

EESK:s ordförande Christa Schweng inledde konferensen med att på nytt bekräfta att ”det civila samhället har en avgörande roll att spela för morgondagens Europa”, medan Elisa Ferreira, kommissionsledamot med ansvar för sammanhållning och reformer, påpekade: ”När vi tänker på framtida kriser måste vi se framför oss inte bara ett övergripande verktyg utan många verktyg och en välfylld verktygslåda. Diversifiering är en nödvändighet.”

Under kommande år kommer EU att behöva mycket omfattande investeringar. Paneldeltagarna diskuterade huruvida återhämtningsplanerna bör bli strukturella och permanenta för att säkerställa gemensamma investeringar på viktiga områden. ”EU behöver bli oberoende på energiområdet”, menade Javier Doz Orrit, ordförande för gruppen för den europeiska planeringsterminen, medan Stefano Palmieri, ordförande för sektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning (ECO), insisterade på behovet av att ”säkerställa en strukturell omvandling av systemet”.

Luca Jahier, vice ordförande för gruppen för den europeiska planeringsterminen, avslutade konferensen med att lyfta fram vikten av faciliteten för återhämtning och resiliens och de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna. ”Med hjälp av dessa verktyg har vi åstadkommit mer under de senaste två åren än under de senaste 20 åren. Vi måste nu se till att det organiserade civila samhället är delaktigt, investera mer och påskynda omställningen”, konstaterade han. (tk)

Vid ett evenemang som uppmärksammade 20 år av rådgivande arbete inom EESK på området industriell omvandling argumenterade viktiga industrisektorer inom EU för ett mer datadrivet och framtidsinriktat svar på störningarna till följd av covid-19, den ryska invasionen, klimatkrisen samt den industriella och sociala omvandlingen.

Den 8 juni firade EESK 20-årsjubileet för sitt rådgivande utskott för industriell omvandling (CCMI). Företrädare för gruv-, energi-, försvars- och rymdindustrin betonade att EU:s politik i en radikalt förändrad värld måste återspegla både industrins krav och det sociala sammanhanget på ett korrekt sätt. 

EESK:s ordförande Christa Schweng lyfte i sitt öppningstal fram ”åtagandet att arbeta sida vid sida med det civila samhället och EU-institutionerna samt alla berörda parter, med målet att finna gemensamma lösningar på de utmaningar som våra industrier står inför.”

Thierry Breton, kommissionsledamot med ansvar för inre marknaden, hyllade det sätt på vilket ”EESK fortsätter att spela en nyckelroll när det gäller industripolitiska frågor.” Han berättade för deltagarna i evenemanget att utmaningarna i anslutning till klimatförändringarna, pandemin och kriget vid EU:s tröskel innebär att Europa skyndsamt måste se till att det kan ta kontroll över sin industriella framtid.

CCMI:s ordförande Pietro Francesco De Lotto betonade utskottets roll när det gäller att ställa nya frågor, kartlägga nya analysområden och samla ny expertis till samtal med målet att säkerställa att samtliga berörda aktörers synpunkter beaktas. ”Rådgivande utskottet för industriell omvandling är en förebild när det gäller nya synsätt på framtida social dialog i EU-institutionerna”, menade han.

Monika Sitárová, vice ordförande i CCMI, konstaterade att ”våra rapporter utgör en faktabas för våra yttranden och rekommendationer. Vi använder vår erfarenhet av social dialog för att hantera industriell omvandling och dess sociala konsekvenser, samt för att förutse förändringar och bidra till lösningar som är socialt godtagbara.” (ks)

På europeiska medborgarinitiativets dag den 2 juni 2022, som EESK stod värd för, betonade talare och initiativtagare att det europeiska medborgarinitiativet skulle öka i popularitet om det hade större genomslagskraft.

EESK firade det europeiska medborgarinitiativets tioårsdag med ett evenemang där man gick igenom de mål man uppnått och de utmaningar man haft samtidigt som man blickade framåt. Talare och initiativtagare målade en brokig bild med några iögonfallande framgångar sida vid sida med tillkortakommanden och svagheter, av vilka effekt, tillgänglighet och synlighet var de mest framträdande.

”Vi firar 10-årsdagen för detta ännu unika gränsöverskridande deltagandeverktyg”, sade EESK:s ordförande, Christa Schweng i sitt inledningsanförande. ”Tio år är en lång tid – vi har definitivt fått viss erfarenhet. Men det är också en mycket kort tid – vi måste fortfarande lära oss mer, bli bättre och se till att medborgarinitiativet får den plats det förtjänar i EU-institutionernas processer.

EESK:s ordförande tillkännagav kommitténs beslut att inta en ståndpunkt i relevanta framgångsrika initiativ redan innan kommissionen svarar på dem, med början i initiativet Rädda bina. Kommittén kommer också att ägna särskild uppmärksamhet åt ungdomar och övervaka hur medlemsstaterna utnyttjar möjligheten att sänka minimiåldern för att underteckna ett medborgarinitiativ till 16 år – en möjlighet som hittills har blivit verklighet i en medlemsstat, utöver tre andra där den allmänna rösträttsåldern är 16 eller 17 år.

Kommissionens vice ordförande, Dubravka Šuica, konstaterade följande: ”Medborgariniativet är ett exempel på institutionernas förmåga att anpassa, förändra och förbättra vår dialog med medborgarna. Vårt fokus måste ligga på att fortsatt utveckla ett ekosystem för demokratisk innovation och medborgarnas engagemang för och deltagande i demokratin.”

Europaparlamentsledamoten Helmut Scholz menade att om konferensen om Europas leder till fördragsändringar som innebär att Europaparlamentet får initiativrätt på lagstiftningsområdet kan parlamentet se till att framgångsrika medborgarinitiativ drivs igenom. 

En workshop tittade närmare på framgångsrika europeiska medborgarinitiativ från den senaste tiden. Initiativtagarna var eniga om att i avsaknad av betydande ekonomiska resurser för kampanjer, vars kostnader uppskattades till cirka 300 000 euro, är stödet från icke-statliga organisationer avgörande för att samla in den miljon underskrifter som krävs. De betonade att människor litar på dem, och tack vare den tilliten är de mer villiga att underteckna och tillhandahålla den personliga information som medlemsstaterna kräver. 

En annan session behandlade medborgarinitiativets popularitet bland ungdomar, som har en framträdande plats bland initiativtagarna, men som inte röner mest framgång. Talarna diskuterade hur institutionerna skulle kunna uppmuntra fler ungdomar att använda verktyg som medborgarinitiativet. Unga initiativtagare betonade att politisk utbildning i tidig ålder är nödvändig i hela EU för att förhindra att sådana verktyg endast är tillgängliga för ett fåtal högutbildade. Här kan du läsa mer om evenemanget. (dm/rl)