EESK info

I en spontan debatt som inleddes av EESK:s ordförande Christa Schweng under plenarsessionen i februari fördömde Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ledamöter Ryska federationens oprovocerade och orättfärdiga invasion av Ukraina. EESK:s ledamöter uttryckte sin solidaritet med det ukrainska folket och manade till kraftfulla åtgärder på både EU-nivå och nationell nivå i en anda av enighet i denna dramatiska tid.

Ordförande Christa Schweng inledde debatten genom att understryka hur allvarligt läget är för Europa och konstaterade följande: ”Idag har vi bevittnat ett aggressivt angrepp på ett land i EU:s omedelbara närhet. Det är en grov kränkning av internationell rätt och internationella avtal, inbegripet Minskavtalen. I denna stund är våra tankar med Ukraina och dess civila samhälle – oskyldiga kvinnor, män och barn som utsätts för detta oprovocerade angrepp och som fruktar för sina liv. Europa måste stå vid Ukrainas och dess civila samhälles sida!”

Stefano Mallia, ordförande för Arbetsgivargruppen, betonade att EU:s medlemsstater verkligen står enade i sin vilja att ta till beslutsamma åtgärder. Han fortsatte: ”Jag var där på Maidantorget och en sak som jag har ett tydligt minne av är det civila samhällets starka önskan att bli en del av Europa, att bli en del av EU. Ukraina får inte lämnas i sticket. Vi måste vara beredda på att också betala ett pris för våra ansträngningar och de åtgärder som måste vidtas.”

Oliver Röpke, ordförande för Arbetstagargruppen, tillade också följande: ”Det är nu vi måste uttrycka vårt motstånd och klargöra att Europa aldrig kommer att tillåta detta. Vi måste stå enade och hitta rätt sätt att svara på denna aggression samt stå sida vid sida i full solidaritet med Ukrainas folk.”

I samma anda uttryckte Séamus Boland, ordförande för Gruppen Mångfald Europa, sitt stöd genom följande ord: ”Vi står vid kanten av ett stup och måste nå ut till det civila samhällets organisationer i Ukraina. Framför allt måste unionen fortsatt stå enad och vi måste vara solidariska med våra grannar.”

Ordföranden för EESK:s sektion för yttre förbindelser, Dimitris Dimitriadis, förklarade att EESK kommer att fortsätta stödja det civila samhället i Ukraina genom kommitténs väletablerade kanaler, till exempel plattformen för det civila samhället EU–Ukraina, och genom bilaterala kontakter. (at)

EU måste ompröva industripolitikens prioriteringar mot bakgrund av pandemin och konflikten vid unionens östra gräns. Detta var budskapet från konferensen den 4 mars 2022 på temat ”En hållbar framtid för den europeiska industrin” med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén som värd, i samarbete med Europeiska kommissionen och det franska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd.

EESK:s ordförande Christa Schweng inledde konferensen genom att understryka behovet av ett samarbetsinriktat förhållningssätt för att forma EU:s industripolitik: ”Vi måste arbeta i partnerskap med industrin, offentliga myndigheter och arbetsmarknadens parter när vi bygger en hållbar framtid för industrin i EU. I detta arbete får ingen lämnas på efterkälken.”

Samtidigt som EU fortfarande hanterar efterdyningarna av covid-19-krisen har Europa chockats av den dramatiska händelseutvecklingen i Ukraina. Europeiska kommissionens verkställande vice ordförande Margrethe Vestager noterade: ”Industrin i EU måste minska sitt ensidiga beroende av andra. Vi måste också skydda den inre marknaden från inflytande utifrån, oavsett om det gäller snedvridande utländska subventioner eller utländska regeringars försök att utöva tvång.”

De flesta talare såg konflikten som ytterligare ett starkt argument för att fortsätta att driva på för gröna mål, även om vissa ansåg att omständigheterna kräver en omprövning av våra gröna mål och till och med överväger en återgång till kol i Europa. ”Det har tillkommit nya faktorer, såsom inflation, skuldsättning, försvar och energi, som gör att vi helt och hållet måste lägga om vår industristrategi. Strategiskt oberoende och försvar måste bli våra nya ledstjärnor”, menade Carlo Calenda, ledamot av Europaparlamentet.

Thomas Courbe, generaldirektör med ansvar för näringslivsfrågor vid det franska ministeriet för ekonomi, finans och återhämtning, anser vidare att övergången till hållbar energi utgör en möjlighet att modernisera Europas industriella grundvalar. Den digitala och den gröna omställningen måste främja jämlika och socialt rättvisa villkor för skapande av arbetstillfällen, i linje med principen om att ingen ska lämnas på efterkälken. ”Målet bör vara att minska utsläppen av växthusgaser så mycket som möjligt till en så låg socioekonomisk kostnad som möjligt”, tillade Sandra Parthie, föredragande för yttrandet < style="color:blue">”Uppdatering av industristrategin”.

Slutligen erinrade Thierry Breton, kommissionsledamot med ansvar för inre marknaden, om att det i en tid av ökade geopolitiska spänningar är ytterst viktigt att främja utformningen av en sammanhållen vision för Europeiska unionen och dess industrier. (gb/dm)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har hållit en konferens på temat ”Att forma Europa tillsammans”. Tanken med evenemanget, som anordnades inför slutförandet av konferensen om Europas framtid, var att sammanfatta det arbete som hittills utförts av kommittén och att diskutera det aktuella läget, de kommande utmaningarna och ambitionerna för framtiden.

EESK:s ordförande Christa Schweng inledde debatten med att ta upp de pågående historiska händelserna i Ukraina och med att svara på den inledande frågan om huruvida det nu är läge att samtala om Europas framtid.

”Att bevittna angreppet på Ukraina och dess folk får oss att inse att det europeiska projektet och grundläggande europeiska värden såsom fred, frihet och demokrati behöver förstärkas ytterligare”, menade hon.

Hon underströk att evenemanget var ett viktigt tillfälle att ta pulsen på var vi befinner oss just nu och bearbeta händelserna under de senaste månaderna.

EESK har genomfört utåtriktade initiativ och evenemang i alla medlemsstater för att säkra en rättvis representation samt för att involvera arbetsgivare, arbetstagare och hela det organiserade civila samhället och framföra deras synpunkter till konferensen om Europas framtid. Kommittén har dessutom antagit en resolution om en ny skildring av Europa och offentliggjort ett antal idéer på konferensens onlineplattform. 

Clément Beaune, statssekreterare med ansvar för Europafrågor åt Frankrikes Europa- och utrikesminister, framhöll i sitt avslutningsanförande följande: ”Att genomföra medborgarnas förslag kommer att kräva diskussion och institutionella beslut, och EESK kan fungera som väktare för att se till att förväntningarna uppfylls.”

EESK har spelat en ytterst aktiv roll inom ramen för konferensen om Europas framtid genom sin tillfälliga arbetsgrupp och i egenskap av observatör i konferensens styrelse och medlem av dess plenarförsamling. (ks)

Konferensen ”Women in the labour market” (kvinnor på arbetsmarknaden), som EESK anordnade för att uppmärksamma Internationella kvinnodagen, ägde rum den 8 mars i skuggan av kriget. Deltagarna hyllade de beundransvärda ukrainska kvinnorna för deras styrka, mod och uthållighet.

I sitt inledningsanförande lyfte EESK:s ordförande Christa Schweng fram de ukrainska kvinnor och flickor som tvingas fly från sitt land och därmed löper större risk att utsättas för våld.

I samma anda underströk EESK-ledamot Maria Nikolopoulou, som är ordförande för tillfälliga arbetsgruppen för jämlikhet, följande: ”Kvinnor, mödrar och makor är fast i en krigszon. Många av dem ställer själva upp som soldater, medan andra försöker fly från de fruktansvärda attackerna. Vi stämmer in i de krav som ställs från det civila samhällets sida på ett slut på kriget – i alla länder.”

Covid-19-pandemin har lett till att skillnaderna i sysselsättning mellan kvinnor och män har ökat ytterligare och har även bidragit till ökat våld och ökade trakasserier på arbetsplatsen.

Kommissionsledamoten med ansvar för jämlikhet, Helena Dalli, meddelade att kommissionen kommer att lägga fram ett förslag till direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, som kommer att vara bindande för alla medlemsstater.

När det gäller sektorn för artificiell intelligens utgör kvinnorna inte mer än 16 % av arbetskraften, vilket innebär att männen, med sina 84 %, fattar alla beslut och har en ledande roll. ”Om kvinnorna inte är en del av den här branschen kommer hela vår nya värld att präglas av män och deras eventuella partiskhet”, menade Christa Schweng.  (at)

I år, 2022, är det premiär för EU:s ekopris, som anordnas gemensamt av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK), Europeiska kommissionen, Europeiska regionkommittén (ReK), den europeiska jordbrukssammanslutningen Copa-Cogeca och IFOAM Organics Europe. Tanken är att lyfta fram framstående insatser och belöna de bästa och mest innovativa aktörerna inom den ekologiska värdekedjan i EU.

Ekoprisen, #EUOrganic awards, omfattar 7 kategorier och 8 pris för bästa ekologiska

1. jordbrukare (en kvinna och en man)
2. region
3. stad
4. ekodistrikt
5. SMF-företag
6. återförsäljare av livsmedel
7. restaurang.

EESK har i flera år förespråkat en mer hållbar och heltäckande livsmedelspolitik i EU och har ansvaret för tre av prisen, nämligen bästa ekologiska SMF-företag, bästa återförsäljare av ekolivsmedel och bästa ekorestaurang. Ansökningsformuläret finns här. 

Ansökningar kan göras online här från den 25 mars till den 8 juni 2022.

Vid en prisceremoni på EU:s årliga ekodag den 23 september 2022 kommer vinnarna att presentera sina innovativa projekt och få ett icke-finansiellt erkännande.

Bakgrund

Kommissionen har satt som mål att 25 % av jordbruksmarken i EU ska brukas ekologiskt senast 2030. Som stöd för detta mål antog kommissionen i mars 2021 en handlingsplan för utvecklingen av ekologisk produktion. I handlingsplanen framhålls det att allmänheten måste bli mer medveten om vad som avses med ekologisk produktion och om dess fördelar för att stimulera den ekologiska produktionen och konsumtionen. Handlingsplanen omfattar därför årliga pris som en av strategierna för att uppnå detta mål. (mr)

Vid sin plenarsession den 24 februari lade Europeiska och ekonomiska kommittén (EESK) fram sitt yttrande 55 %-paketet (”Fit for 55”): nå EU:s klimatmål 2030 för klimatneutralitet. EESK lägger fram konkreta förslag för att påskynda energiomställningen så att EU kan minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030.

På vägen mot de reviderade målen för 2030, i enlighet med förslagen i 55 %-paketet, kommer regioner, samhällen och individer i hela Europa att påverkas på ett ojämnt sätt.

För att ta itu med dessa farhågor rekommenderar EESK att kommissionen genomför en detaljerad kartläggning av de effekter som omställningen kommer att få på sysselsättning och kompetens i de olika länderna, regionerna och sektorerna, bland annat när det gäller underleverantörer och värdekedjor i efterföljande led.

Det gäller att lansera en modell som leder till en blomstrande, hållbar och konkurrenskraftig ekonomi. Därför förespråkar EESK att alla lagstiftningsförslag som läggs fram inom ramen för 55 %-paketet genomgår en konkurrenskraftskontroll så att man väl förstår alla eventuella konsekvenser för företagen.

Arbetsmarknadens parter och framträdande organisationer i det civila samhället har en viktig roll att spela och måste involveras i både planerings- och genomförandefaserna av 55 %-paketet.

”EESK understöder inrättandet av ’trepartskommissioner för en rättvis omställning’ så att regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället kan delta i genomförandet av de nationella och regionala planerna för en rättvis omställning”, understryker Cillian Lohan.

Att ta itu med klimatförändringarna kommer att få enorma ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser. ”Av detta skäl måste vi se till att 55 % -paketet är en viktig språngbräda, snarare än en stötesten, mot en europeisk ekonomi med nettonollutsläpp senast 2050”, påpekade Stefano Mallia. (mr)

Nödåtgärder som vidtas av offentliga myndigheter under extraordinära omständigheter bör alltid vara strikt proportionella, tydligt tidsbegränsade och noggrant övervakade. I sina anföranden vid EESK:s plenarsession den 23 februari 2022 intog Christa Schweng, EESK:s ordförande, och Věra Jourová, kommissionens vice ordförande med ansvar för värden och öppenhet, en bestämd ståndpunkt.

Med hänvisning till covid-19-krisen och det undantagstillstånd som många medlemsstater i EU infört för att skydda folkhälsan, vilket ledde till inskränkningar av flera grundläggande rättigheter och friheter, förklarade Christa Schweng: ”Pandemin är ett stresstest för våra samhällen och demokratier. EESK menar att det var mycket viktigt att noga övervaka hur situationen har påverkat grundläggande rättigheter, rättsstatsprincipen och demokratin. Vi har särskilt lyssnat till synpunkter från aktörer i det civila samhället när det gäller konsekvenserna av, utmaningarna med och strategierna för att lätta på restriktionerna efter krisen. EU måste komma ut ur covid-19-krisen med stärkta gemensamma värden.”

Věra Jourová betonade att covid-19-pandemin med all tydlighet har visat hur viktiga de grundläggande rättigheterna och demokratiska värdena är för vårt dagliga liv och att de inte kan tas för givna. ”En viktig lärdom av hälsokrisen har varit att nödvändiga åtgärder för att bekämpa pandemin inte får vidtas på bekostnad av skyddet av demokratiska värden och grundläggande rättigheter. Vi måste vara vaksamma och upprätthålla våra grundläggande rättigheter och gemensamma värden, som bör ingå som ett centralt inslag i våra insatser mot covid-19.”

EESK:s ståndpunkt beträffande effekterna av covid-19 på de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen i EU och demokratins framtid mejslas ut i ett yttrande som presenterades av EESK:s grupp för grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen med José Antonio Moreno Díaz och Cristian Pîrvulescu som föredragande. I yttrandet, som antogs under plenarsessionen, påpekar kommittén att nödåtgärderna för att bekämpa covid-19-krisen måste förbli exceptionella och tidsbegränsade och inte får strida mot rättsstatsprincipen eller sätta demokratin, maktfördelningen och EU-invånarnas grundläggande rättigheter på spel. (mp)

Vid miljöanpassningen av transporter till sjöss och på inre vattenvägar måste hänsyn tas till hälsan och livskvaliteten för dem som bor och arbetar nära farleder eller hamnar. Detta är huvudbudskapet i det EESK-yttrande som utarbetats av Pierre Jean Coulon, och som antogs vid kommitténs plenarsession i februari.

EESK tar i dokumentet upp de lokala och regionala sjötransportfrågornas samhällsdimension, lägger fram rekommendationer som är avgörande för att den blå ekonomin ska kunna stärkas i framtiden och kompletterar slutsatserna från två andra nyligen antagna yttranden, FuelEU Maritime (TEN/751) och Naiades III (TEN/752).

I anslutning till plenarsessionen sade Pierre Jean Coulon: ”Vi behöver en innovativ och hållbar strategi med en kombination av miljömål och hälsomål. När det gäller sjötransporter krävs det ett nära samarbete med alla aktörer i klustret och leveranskedjan för att nå slutmålet. Ett nära samarbete behövs också för att säkra de uppenbara fördelarna med att inrätta intermodala terminaler, som möjliggör utvecklingen av transporter på inre vattenvägar i städer och bidrar till bättre livskvalitet”.

Sjötransporterna utgör cirka 75 % av EU:s godstransporter. Det är därför ytterst viktigt att hitta en balans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna genom en integrerad strategi. Hamnmyndigheter och transportaktörer bör samarbeta med lokala och regionala myndigheter för att se över kopplingarna mellan städer, hamnar och transportsätt.

Andra problem som måste åtgärdas är personalutbildningen, sysselsättningsmöjligheterna, den ojämlika behandlingen av kvinnor och män samt de djupgående förändringar som digitaliseringen och automatiseringen av olika yrken medför. (mp)

EESK och GD Ekonomi och finans höll en konferens online om EU:s ram för ekonomisk styrning, i anknytning till den offentliga debatten i frågan. Syftet med evenemanget var att engagera det civila samhället för att skapa samförstånd kring framtiden för ramen för ekonomisk styrning.

EESK:s ordförande Christa Schweng inledde konferensen med att framhålla att kommittén i stället för en ”återgång till det normala” vill se en ”vändning till en reviderad och välståndsinriktad ram för ekonomisk styrning med återupprättad jämvikt”. Hon underströk också att alla viktiga aktörer som berörs måste inkluderas, vilket även gäller det civila samhällets organisationer. Kommissionsledamoten med ansvar för ekonomi, Paolo Gentiloni, konstaterade i sin tur att det inte kommer att vara lätt att bygga upp samförstånd före 2023, men att ”vi måste ta vara på detta unika tillfälle att säkra överensstämmelsen mellan våra finanspolitiska regler och vår vision om en stark, hållbar och inkluderande tillväxt i Europa”. Margarida Marques, ledamot av Europaparlamentet, redogjorde därefter för Europaparlamentets betänkande om översynen av den makroekonomiska lagstiftningsramen, varpå man höll en paneldiskussion. Den sista delen av konferensen ägnades åt hur en förnyad ram för ekonomisk styrning skulle kunna avhjälpa problemet med investeringsgapet, så att den gröna och den digitala omställningen kan genomföras. EESK:s föredragande Dominika Biegon presenterade sitt yttrande på eget initiativ med titeln ”Att omforma EU:s finanspolitiska ram för en hållbar återhämtning och en rättvis omställning”. (tk)

Alexander Kleinig är EESK:s nya direktör för kommunikation och kontakter med övriga institutioner. Alexander Kleinig inledde sin karriär i Europaparlamentet 1996 som handläggare för utskottet för sysselsättning och sociala frågor. År 2005 gick han över till Europaparlamentets generaldirektorat för kommunikation som projektledare för besökscentrumet. Mellan åren 2011 och 2018 var han med och lanserade och drev Parlamentarium.

”Jag är imponerad av kvaliteten på de debatter som förs i kommittén och av den professionalism som kommitténs personal uppvisar. Överallt möter jag kollegor som är engagerade, entusiastiska och stolta över sitt arbete. Jag är också djupt rörd av det vänliga mottagande som jag har fått av medarbetarna i direktorat D. Jag vill gärna ta tillfället i akt att tacka min föregångare Eleonora Di Nicolantonio, som ledde direktoratet så väl före mig.”