EESK info

Eftersom vattenbrist och vattenföroreningar fortsätter att utgöra globala utmaningar framstår EU:s nuvarande politiska ram som otillräcklig. Olika tänkbara lösningar på detta diskuterades av högt uppsatta vattenexperter vid ett EESK-sammanträde den 27 februari. Denna hearing markerade starten på EESK:s arbete på vattenområdet. 

EESK håller på att utarbeta en uppsättning yttranden på eget initiativ och kommer under hösten att dela med sig av det civila samhällets rekommendationer om vattnets framtid i EU.

Under sommaren 2022 drabbades Europa av den allvarligaste torkan på 500 år. EU:s gröna giv innehåller visserligen förslag kring vattenfrågor, men dessa målsättningar är inte tillräckligt integrerade i EU:s politik. Det krävs en uppskalning för att undvika de misstag som tidigare gjorts i samband med energipolitiken. 

EESK:s ordförande Christa Schweng noterade: ”EU har möjlighet att positionera sig som en föregångare på vattenområdet.”

Europaparlamentet efterlyste också nyligen en EU-strategi för vatten. Pernille Weiss, ordförande för parlamentets vattengrupp, framhöll: ”Min förhoppning är att Europa kan bli ett förebild för hur vi hanterar vattenresurser.”

EESK kommer arbeta för en heltäckande EU-strategi på vattenområdet genom en uppsättning yttranden på eget initiativ, inklusive förslag om att trygga rena vattenresurser; förutse och mildra effekterna av internationella konflikter till följd av vattenfrågor samt hållbar vattenförvaltning.

Pietro Francesco De Lotto, ordförande för rådgivande utskottet för industriell omvandling (CCMI), underströk vattnets industriella dimension: ”Vatteneffektiv teknik är en viktig del av den lösning vi behöver, inte bara inom industrin utan i hela samhället.”

Salla Saastamoinen, biträdande generaldirektör för gemensamma forskningscentrumet (JRC), noterade: ”JRC delar EESK:s ambition att ta ett helhetsgrepp om vattenförvaltningen.”

Oliver Röpke, ordförande för EESK:s arbetstagargrupp, framhöll vattnets betydelse som en mänsklig rättighet: ”Solidaritet och hållbarhet måste stå i centrum för våra lösningar.” (gb)

Svjatlana Tsichanouskaja, ledare för den demokratiska oppositionen i Belarus, uppmanade vid EESK:s plenarsession i februari EU-institutionerna att stödja det belarusiska folket i dess kamp mot den auktoritära regimen. Belarus förtjänar att ingå i den europeiska familjen, sade hon, och detta kan endast bli möjligt med aktivt stöd från samtliga EU-institutioner. 

Människorättssituationen i Belarus har förvärrats. Omkring 1 500 medborgare har fängslats av politiska skäl och dagligen fängslas i genomsnitt 17 personer. 

EESK:s ordförande Christa Schweng sade: ”Alla politiker med auktoritära tendenser är rädda för sitt folk. De är rädda för det civila samhället som en grogrund där nya kreativa krafter kan växa fram och få saker och ting att röra på sig.”

Svjatlana Tsichanouskaja underströk att det finns ett direkt samband mellan befrielsen av Belarus och Ukraina: ”Europas framtid avgörs på slagfälten i Ukraina, i den underjordiska belarusiska motståndsrörelsen, och naturligtvis i de europeiska huvudstäderna.” Hon uppmanade EU-institutionerna att stödja de människor som kämpar på fältet och i exil och föreslog att man i samarbete med den belarusiska oppositionen ska återuppliva det östliga partnerskapet, från vilket den belarusiska regeringen drog sig tillbaka 2021. 

”Vi uppmanar myndigheterna att omedelbart och villkorslöst befria alla fängslade, inklusive fackligt aktiva”, sade ordföranden för Arbetstagargruppen vid EESK, Oliver Röpke.

”I egenskap av företrädare för det civila samhället har vi möjlighet att bli er röst inför EU-institutionerna med målet att föra fram idéer som ni anser kan underlätta situationen i Belarus”, underströk Stefano Mallia, ordförande för Arbetsgivargruppen vid EESK.

Vice ordföranden för Gruppen för civilsamhällesorganisationer, Simo Tiainen, sade: ”Svjatlana Tsichanouskaja, du är en stark och modig kvinna! Du jobbar oförskräckt för en bättre framtid för ditt land. Vi står på din sida. I stället för diktatur behöver Belarus demokrati.” (mt)
 

Dagen före årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina antog EESK en resolution där man efterlyser en snabb EU-anslutning för Ukraina, med vederbörlig hänsyn till utvidgningsprinciperna. EESK stöder inrättandet av en särskild internationell tribunal för aggressionsbrottet mot Ukraina, och betonar att det civila samhället måste fortsätta att stödja Ukraina så länge det finns ett behov av detta.

EESK antog sin tredje resolution om Ukraina, med titeln Ukraina: Ett år efter den ryska invasionen – det europeiska civila samhällets perspektiv, vid sin plenarsession i februari. Resolutionen antogs under en debatt om krigets inverkan på människorna i Ukraina och EU, med deltagande av Oleksandra Matvijtjuk, chef för Ukrainas centrum för medborgerliga friheter och mottagare av Nobels fredspris 2022, och Lora Pappa, ordförande för den grekiska icke-statliga organisationen METAdrasi – Action for Migration and Development.

I sin resolution förespråkar EESK att Ukraina ska bli medlem av Europeiska unionen. ”Vi efterlyser en snabb EU-anslutningsprocess för Ukraina med vederbörlig hänsyn till utvidgningsprinciperna. Det ukrainska civila samhället och det ukrainska folket har fortfarande högsta prioritet för EESK”, förklarade EESK:s ordförande Christa Schweng.

I resolutionen uppmanar man till att det ska inrättas en särskild internationell tribunal för aggressionsbrottet mot Ukraina. I ett känslofyllt tal redogjorde Oleksandra Matvijtjuk för det exempellösa antal krigsbrott som de ryska trupperna har begått: ”Det är dags att omsätta ord i handling och inleda rättsliga förfaranden eftersom en varaktig fred är omöjlig utan rättvisa”.

Seamus Boland, ordförande för Gruppen för civilsamhällesorganisationer, förklarade: ”Vi stöder även uppmaningen om att inrätta en särskild internationell tribunal för aggressionsbrottet mot Ukraina”.

Under det år som förflutit sedan invasionen har det civila samhällets organisationer gett stöd till 8 miljoner flyktingar och 6 miljoner internflyktingar. ”Tröttheten börjar dock gå att skönja”, beklagade Lora Pappa.

Oliver Röpke, ordförande för Arbetstagargruppen, framhöll: ”Det ukrainska civila samhället ska inte känna sig som en gäst här, utan känna sig som hemma”, och Stefano Mallia, ordförande för Arbetsgivargruppen, tillade: ”Det civila samhället är berett att göra allt som krävs, och så länge som det krävs, för att stödja Ukraina på vägen mot återhämtningen”. (mt)

Vid sin plenarsession den 22 februari höll EESK en debatt där man slog larm om att det blir allt svårare för företagen att hitta kvalificerad arbetskraft. Det brådskande behovet av en heltäckande kompetensstrategi på alla nivåer framhölls. 

Debatten anordnades inom ramen för Europaåret för kompetens och i förbindelse med antagandet av EESK:s yttrande ”Att stödja utvecklingen på arbetsmarknaden”. Deltog gjorde Stefano Scarpetta, OECD:s direktör för sysselsättnings- och arbetsmarknadsfrågor samt sociala frågor, Marianna Panebarco, vice ordförande för SMEunited, och Juan Antonio Pedreño, ordförande för Social Economy Europe.

I sitt öppningsanförande inför debatten sade EESK:s ordförande Christa Schweng följande: ”I kölvattnet av pandemin har den allt snabbare digitaliseringen, miljöanpassningen och den förändrade arbetsorganisationen visat att hur viktigt det är med kompetenshöjning och omskolning av arbetskraften för att människor ska förbli anställningsbara och produktiva, särskilt i vårt åldrande samhälle”.

Talarna uttryckte en förhoppning om att Europaåret för kompetens inte kommer att stanna på pappret utan snarare bli ett verktyg för att främja livslångt lärande, fortbildning och omskolning.

De pekade på många problem med fortbildningen, t.ex. ett begränsat deltagande bland arbetstagare på grund av bland annat brist på tid eller ekonomiska resurser, eller att fortbildningen inte motsvarar företagens behov. 

Tonvikten låg på den viktiga roll som arbetsmarknadens parter kan spela när det gäller att trycka på för att färdigheter ska erkännas så att människor kan förbli anställbara. Man underströk även den sociala dialogens roll som ett nyckelinstrument för att kartlägga behov och utveckla färdigheter på arbetsplatsen.

Såväl i EESK:s yttrande som under debatten lade man särskild vikt vid små och medelstora företag eftersom de redan har svårt att hitta kvalificerad arbetskraft eller att erbjuda skräddarsydda fortbildningsprogram. 

”Förändringen av den europeiska arbetsmarknaden kräver god förståelse av vilken typ av kompetens som behövs för framtida förändringar på arbetsmarknaden, inbegripet i små och medelstora företag”, förklarade föredraganden för EESK:s yttrande, Mariya Mincheva. 

I yttrandet argumenterar EESK för att tillgången till livslångt lärande måste vara en integrerad del av bredare strategier för ekonomisk tillväxt och återhämtnings- och resiliensplaner. Det föreslås också att de små och medelstora företagen bör uppmuntras att arbeta i nätverk och gemensamt utnyttja sin kapacitet för att möta utmaningarna i samband med den gröna och den digitala omställningen.

Enligt beräkningar kommer 128 miljoner européer att behöva höja sin kompetens eller omskola sig för att kunna förbli aktiva på arbetsmarknaden. Lågkvalificerade arbetstagare, vars arbeten är mest hotade eftersom de i hög utsträckning kan automatiseras, har det lägsta deltagandet i fortbildning, och endast 4 % i EU-27 deltog under en observerad tidsperiod. 

Deltagandet bland vuxna generellt är också lågt – endast 11 % deltog under en viss period. Arbetstagare i åldern 25–34 år är mest benägna att delta i fortbildning, med ett deltagande på 22 %, jämfört med endast 8 % i alla åldersgrupper. (ll)
 

I ett yttrande från februari betonar EESK att nationella och lokala myndigheter bör uppmanas att genomföra konsekvensbedömningar för att undersöka hur korttidsuthyrning av boende via onlineplattformar påverkar lokalbefolkningen och lokala företag såsom hotell och andra logianläggningar.

I yttrandet framförs EESK:s ståndpunkt om kommissionens förordning om korttidsuthyrning av boende. Kommittén skulle vilja att kommissionen rekommenderar att nationella och lokala myndigheter regelbundet utvärderar hur korttidsuthyrningen påverkar den lokala turismpotentialen, välbefinnandet hos dem som bor i området, utbudet när det gäller långtidsuthyrning av boenden, den lokala bostadsmarknaden, levnadskostnaderna i området, sysselsättning, föroreningar, respekten för lokala traditioner samt lokal affärsverksamhet, vare sig den bedrivs direkt eller indirekt.

Den senaste tidens snabba ökning av antalet boenden som hyrs ut för korta perioder via onlineplattformar, som nu utgör omkring en fjärdedel av alla turistboenden i EU, innebär en påfrestning för många lokalsamhällen. Även om vissa mindre kända regioner och kommuner har tjänat på att den lokala turismen utvecklats genom lägre priser för korttidsuthyrning, närmar sig mer populära turistmål smärtgränsen. I Venedig, Florens eller Barcelona, för att bara nämna några orter, har konkurrensen medfört att hotell och andra konventionella inrättningar hamnat på kollisionskurs med Airbnb och andra onlineplattformar och i det närmaste överbelastat lokalsamhällena.

”Det som vi tycker är intressant är förordningens potentiella spridningseffekter”, sade Marinel Dănuț Mureșan, föredragande för yttrandet. ”Även om förordningen i sig endast handlar om att samla in och dela data om korttidsuthyrning av boende på EU-nivå, kan vi, om de nationella myndigheterna kan få dessa data från plattformarna, indirekt erhålla mer väsentliga resultat. Konsekvensbedömningarna skulle vara ett viktigt verktyg för de politiska beslutsfattarna.”

EESK föreslår också ett system med försäkringar som ska användas av värdarna. Dessa skulle kunna ersätta betungande tillståndsförfaranden, som de lokala myndigheterna enligt förordningen bör undvika att ålägga företag som bedriver korttidsuthyrning. I förordningen anges dock inte hur detta ska ske. Försäkringarna skulle täcka merparten av de risker som uppstår i samband med korttidsuthyrning, och överlåta åt försäkringsgivarna att kontrollera att värdarna följer reglerna.

Till EESK:s övriga förslag för att förbättra förordningen hör ett förenklat registreringsförfarande med ett enhetligt format för hela EU och ett standardiserat tillvägagångssätt i fråga om den information som krävs för all korttidsuthyrning. (dm)

Vid sin plenarsession den 24 februari antog EESK ett yttrande om kommissionens meddelande med förslag till reform av ramen för ekonomisk styrning. Det behövs en snabb överenskommelse, men EESK framhåller att planen inte är tillräckligt detaljerad.

Sedan Maastrichtfördraget 1992 har EU:s ram för ekonomisk styrning bidragit till att skapa villkor som gynnar ekonomisk stabilitet, tillväxt och högre sysselsättning i Europa. Även om ramen har utvecklats med tiden har den dock också blivit alltmer komplex, och inte alla dess instrument och förfaranden har hållit för tidens tand. 

EESK håller visserligen med om att man snabbt måste nå enighet inför medlemsstaternas budgetförfaranden för 2024, men betonar också att många detaljer ännu inte är klara. De föreslagna ”finans- och strukturpolitiska planerna” måste säkerställa att skuldkvoterna förs in på en nedåtgående bana eller ligger kvar på sunda nivåer. Samtidigt måste reglerna lämna tillräckligt finanspolitiskt utrymme för investeringar i den gröna och den digitala omställningen. Framför allt är det, för att en reformerad ram ska bli framgångsrik, avgörande med ökat egenansvar för reglerna. 

”Det är angeläget att den finanspolitiska ramen reformeras. Många medlemsstater har inte konsoliderat sina offentliga finanser tillräckligt när tiderna varit goda”, sade EESK:s föredragande Krister Andersson. ”Avsaknaden av en försiktig politik skadar de mest utsatta i samhället. Lägre skuldnivåer och hållbar skuldsättning är avgörande. Vi instämmer i behovet av att snabbt nå enighet inför medlemsstaternas budgetförfaranden för 2024.” (tk)

I ett yttrande som antogs den 23 februari gav EESK sina synpunkter på kommissionens meddelande om den årliga översikten över hållbar tillväxt 2023 och uppmanade kommissionen att satsa på att informera om de utmaningar som EU står inför och vad som behöver göras för att övervinna dem. 

Den årliga strategin för hållbar tillväxt 2023, där EU:s ekonomiska och sysselsättningspolitiska prioriteringar för de kommande 12–18 månaderna beskrivs, syftar till att mildra de negativa effekterna av energichocker på kort sikt, främja hållbar tillväxt för alla och öka EU:s ekonomiska och sociala resiliens på medellång sikt. 

I sitt yttrande välkomnade kommittén de prioriteringar som fastställts när det gäller konkurrenskraftig hållbarhet och den uppmärksamhet som ägnas åt att stärka den sociala dialogen i EU. EESK betonade dessutom vikten av god kommunikation och uppmanade kommissionen att satsa på detta. För att förbättra den inre marknadens funktion efterlyste EESK rättvisa arbetsvillkor, effektiv konkurrens och större hänsyn till det civila samhällets intressen. Kommittén uppmanade också medlemsstaterna att anta en realistisk, måttlig och balanserad strategi för att ta itu med inflationen. 

”Kraftfull, tillförlitlig och samstämmig kommunikation om våra utmaningar och om EU:s ansträngningar för att övervinna dem är grundläggande för medborgarna, och bidrar till att missförstånd om det europeiska projektet undviks och att idén om ett Europa för alla lyfts fram”, menade EESK:s föredragande, Gonçalo Lobo Xavier. (tk)

Under evenemanget ”Det civila samhällets dagar 2023”, som EESK anordnade den 1–3 mars, presenterades en rad förslag om hur man inte bara kan värna om utan även ge större utrymme åt det civila samhället inom EU och skapa en solid grund för yngre generationer på vilken de kan bygga ett livskraftigt civilsamhälle.

Detta tredagarsevenemang arrangerades den 1–3 mars på temat ”Det civila samhällets organisationer: en demokratisk pelare och en viktig aktör för att övervinna de nuvarande utmaningarna”. Evenemanget inleddes med en uppmaning att ge större plats åt det civila samhället i EU i kampen mot interna och externa hot och avslutades med en presentation av ett antal slutsatser som dragits under åtta interaktiva arbetsseminarier. Förslagen omfattar viktiga frågor för det civila samhällets framtid, från EU-valen 2024 till medborgarpanelernas framtid vid utarbetandet av EU:s politik, den europeiska planeringsterminen, finansieringen av det civila samhället m.m.

I sitt inledningsanförande betonade EESK:s ordförande Christa Schweng att kommittén vid upprepade tillfällen uppmärksammat de hot som det civila samhället är utsatt för. ”Det är därför vi var ytterst tydliga när vi yttrade oss om kommissionens förslag till handlingsplan för demokratin i Europa. Vi uppmanade kommissionen att upprätta en särskild pelare för det civila samhället och pekade även på det behov av en strategi för det civila samhället som lyfts fram av det civila samhällets organisationer och nätverk i EU”.

Dubravka Šuica, EU-kommissionär för demokrati och demografi, instämde: ”Vi får inte ta demokratin för given. Vi får inte ta vårt civila samhälle för givet”. Hon betonade kommissionen i sitt arbete tar hänsyn till konferensen om Europas framtid och framhöll att 80 % av lagstiftningsinitiativen i år är ett direkt resultat av förslag som medborgarna framfört under konferensen. ”Vi tog ert engagemang på allvar. Vi tog förslagen från konferensen på allvar”.

Cirka 500 deltagare närvarade vid evenemanget, som för första gången sedan covid-19-pandemins början ägde rum helt och hållet på plats.

Samtliga slutsatser kommer inom kort att publiceras på EESK:s webbplats. EESK kommer också att se till att slutsatserna når de större EU-institutionerna.

Det civila samhällets dagar anordnas av EESK i samarbete med kommitténs kontaktgrupp, som samlar organisationer och nätverk från det civila samhället i hela EU.