EESK info

Eftersom vattenbrist och vattenföroreningar fortsätter att utgöra globala utmaningar framstår EU:s nuvarande politiska ram som otillräcklig. Olika tänkbara lösningar på detta diskuterades av högt uppsatta vattenexperter vid ett EESK-sammanträde den 27 februari. Denna hearing markerade starten på EESK:s arbete på vattenområdet. 

EESK håller på att utarbeta en uppsättning yttranden på eget initiativ och kommer under hösten att dela med sig av det civila samhällets rekommendationer om vattnets framtid i EU.

Under sommaren 2022 drabbades Europa av den allvarligaste torkan på 500 år. EU:s gröna giv innehåller visserligen förslag kring vattenfrågor, men dessa målsättningar är inte tillräckligt integrerade i EU:s politik. Det krävs en uppskalning för att undvika de misstag som tidigare gjorts i samband med energipolitiken. 

EESK:s ordförande Christa Schweng noterade: ”EU har möjlighet att positionera sig som en föregångare på vattenområdet.”

Europaparlamentet efterlyste också nyligen en EU-strategi för vatten. Pernille Weiss, ordförande för parlamentets vattengrupp, framhöll: ”Min förhoppning är att Europa kan bli ett förebild för hur vi hanterar vattenresurser.”

EESK kommer arbeta för en heltäckande EU-strategi på vattenområdet genom en uppsättning yttranden på eget initiativ, inklusive förslag om att trygga rena vattenresurser; förutse och mildra effekterna av internationella konflikter till följd av vattenfrågor samt hållbar vattenförvaltning.

Pietro Francesco De Lotto, ordförande för rådgivande utskottet för industriell omvandling (CCMI), underströk vattnets industriella dimension: ”Vatteneffektiv teknik är en viktig del av den lösning vi behöver, inte bara inom industrin utan i hela samhället.”

Salla Saastamoinen, biträdande generaldirektör för gemensamma forskningscentrumet (JRC), noterade: ”JRC delar EESK:s ambition att ta ett helhetsgrepp om vattenförvaltningen.”

Oliver Röpke, ordförande för EESK:s arbetstagargrupp, framhöll vattnets betydelse som en mänsklig rättighet: ”Solidaritet och hållbarhet måste stå i centrum för våra lösningar.” (gb)

Svjatlana Tsichanouskaja, ledare för den demokratiska oppositionen i Belarus, uppmanade vid EESK:s plenarsession i februari EU-institutionerna att stödja det belarusiska folket i dess kamp mot den auktoritära regimen. Belarus förtjänar att ingå i den europeiska familjen, sade hon, och detta kan endast bli möjligt med aktivt stöd från samtliga EU-institutioner. 

Människorättssituationen i Belarus har förvärrats. Omkring 1 500 medborgare har fängslats av politiska skäl och dagligen fängslas i genomsnitt 17 personer. 

EESK:s ordförande Christa Schweng sade: ”Alla politiker med auktoritära tendenser är rädda för sitt folk. De är rädda för det civila samhället som en grogrund där nya kreativa krafter kan växa fram och få saker och ting att röra på sig.”

Svjatlana Tsichanouskaja underströk att det finns ett direkt samband mellan befrielsen av Belarus och Ukraina: ”Europas framtid avgörs på slagfälten i Ukraina, i den underjordiska belarusiska motståndsrörelsen, och naturligtvis i de europeiska huvudstäderna.” Hon uppmanade EU-institutionerna att stödja de människor som kämpar på fältet och i exil och föreslog att man i samarbete med den belarusiska oppositionen ska återuppliva det östliga partnerskapet, från vilket den belarusiska regeringen drog sig tillbaka 2021. 

”Vi uppmanar myndigheterna att omedelbart och villkorslöst befria alla fängslade, inklusive fackligt aktiva”, sade ordföranden för Arbetstagargruppen vid EESK, Oliver Röpke.

”I egenskap av företrädare för det civila samhället har vi möjlighet att bli er röst inför EU-institutionerna med målet att föra fram idéer som ni anser kan underlätta situationen i Belarus”, underströk Stefano Mallia, ordförande för Arbetsgivargruppen vid EESK.

Vice ordföranden för Gruppen för civilsamhällesorganisationer, Simo Tiainen, sade: ”Svjatlana Tsichanouskaja, du är en stark och modig kvinna! Du jobbar oförskräckt för en bättre framtid för ditt land. Vi står på din sida. I stället för diktatur behöver Belarus demokrati.” (mt)
 

Dagen före årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina antog EESK en resolution där man efterlyser en snabb EU-anslutning för Ukraina, med vederbörlig hänsyn till utvidgningsprinciperna. EESK stöder inrättandet av en särskild internationell tribunal för aggressionsbrottet mot Ukraina, och betonar att det civila samhället måste fortsätta att stödja Ukraina så länge det finns ett behov av detta.

EESK antog sin tredje resolution om Ukraina, med titeln Ukraina: Ett år efter den ryska invasionen – det europeiska civila samhällets perspektiv, vid sin plenarsession i februari. Resolutionen antogs under en debatt om krigets inverkan på människorna i Ukraina och EU, med deltagande av Oleksandra Matvijtjuk, chef för Ukrainas centrum för medborgerliga friheter och mottagare av Nobels fredspris 2022, och Lora Pappa, ordförande för den grekiska icke-statliga organisationen METAdrasi – Action for Migration and Development.

I sin resolution förespråkar EESK att Ukraina ska bli medlem av Europeiska unionen. ”Vi efterlyser en snabb EU-anslutningsprocess för Ukraina med vederbörlig hänsyn till utvidgningsprinciperna. Det ukrainska civila samhället och det ukrainska folket har fortfarande högsta prioritet för EESK”, förklarade EESK:s ordförande Christa Schweng.

I resolutionen uppmanar man till att det ska inrättas en särskild internationell tribunal för aggressionsbrottet mot Ukraina. I ett känslofyllt tal redogjorde Oleksandra Matvijtjuk för det exempellösa antal krigsbrott som de ryska trupperna har begått: ”Det är dags att omsätta ord i handling och inleda rättsliga förfaranden eftersom en varaktig fred är omöjlig utan rättvisa”.

Seamus Boland, ordförande för Gruppen för civilsamhällesorganisationer, förklarade: ”Vi stöder även uppmaningen om att inrätta en särskild internationell tribunal för aggressionsbrottet mot Ukraina”.

Under det år som förflutit sedan invasionen har det civila samhällets organisationer gett stöd till 8 miljoner flyktingar och 6 miljoner internflyktingar. ”Tröttheten börjar dock gå att skönja”, beklagade Lora Pappa.

Oliver Röpke, ordförande för Arbetstagargruppen, framhöll: ”Det ukrainska civila samhället ska inte känna sig som en gäst här, utan känna sig som hemma”, och Stefano Mallia, ordförande för Arbetsgivargruppen, tillade: ”Det civila samhället är berett att göra allt som krävs, och så länge som det krävs, för att stödja Ukraina på vägen mot återhämtningen”. (mt)

Vid sin plenarsession den 22 februari höll EESK en debatt där man slog larm om att det blir allt svårare för företagen att hitta kvalificerad arbetskraft. Det brådskande behovet av en heltäckande kompetensstrategi på alla nivåer framhölls. 

Debatten anordnades inom ramen för Europaåret för kompetens och i förbindelse med antagandet av EESK:s yttrande ”Att stödja utvecklingen på arbetsmarknaden”. Deltog gjorde Stefano Scarpetta, OECD:s direktör för sysselsättnings- och arbetsmarknadsfrågor samt sociala frågor, Marianna Panebarco, vice ordförande för SMEunited, och Juan Antonio Pedreño, ordförande för Social Economy Europe.

I sitt öppningsanförande inför debatten sade EESK:s ordförande Christa Schweng följande: ”I kölvattnet av pandemin har den allt snabbare digitaliseringen, miljöanpassningen och den förändrade arbetsorganisationen visat att hur viktigt det är med kompetenshöjning och omskolning av arbetskraften för att människor ska förbli anställningsbara och produktiva, särskilt i vårt åldrande samhälle”.

Talarna uttryckte en förhoppning om att Europaåret för kompetens inte kommer att stanna på pappret utan snarare bli ett verktyg för att främja livslångt lärande, fortbildning och omskolning.

De pekade på många problem med fortbildningen, t.ex. ett begränsat deltagande bland arbetstagare på grund av bland annat brist på tid eller ekonomiska resurser, eller att fortbildningen inte motsvarar företagens behov. 

Tonvikten låg på den viktiga roll som arbetsmarknadens parter kan spela när det gäller att trycka på för att färdigheter ska erkännas så att människor kan förbli anställbara. Man underströk även den sociala dialogens roll som ett nyckelinstrument för att kartlägga behov och utveckla färdigheter på arbetsplatsen.

Såväl i EESK:s yttrande som under debatten lade man särskild vikt vid små och medelstora företag eftersom de redan har svårt att hitta kvalificerad arbetskraft eller att erbjuda skräddarsydda fortbildningsprogram. 

”Förändringen av den europeiska arbetsmarknaden kräver god förståelse av vilken typ av kompetens som behövs för framtida förändringar på arbetsmarknaden, inbegripet i små och medelstora företag”, förklarade föredraganden för EESK:s yttrande, Mariya Mincheva. 

I yttrandet argumenterar EESK för att tillgången till livslångt lärande måste vara en integrerad del av bredare strategier för ekonomisk tillväxt och återhämtnings- och resiliensplaner. Det föreslås också att de små och medelstora företagen bör uppmuntras att arbeta i nätverk och gemensamt utnyttja sin kapacitet för att möta utmaningarna i samband med den gröna och den digitala omställningen.

Enligt beräkningar kommer 128 miljoner européer att behöva höja sin kompetens eller omskola sig för att kunna förbli aktiva på arbetsmarknaden. Lågkvalificerade arbetstagare, vars arbeten är mest hotade eftersom de i hög utsträckning kan automatiseras, har det lägsta deltagandet i fortbildning, och endast 4 % i EU-27 deltog under en observerad tidsperiod. 

Deltagandet bland vuxna generellt är också lågt – endast 11 % deltog under en viss period. Arbetstagare i åldern 25–34 år är mest benägna att delta i fortbildning, med ett deltagande på 22 %, jämfört med endast 8 % i alla åldersgrupper. (ll)
 

I ett yttrande från februari betonar EESK att nationella och lokala myndigheter bör uppmanas att genomföra konsekvensbedömningar för att undersöka hur korttidsuthyrning av boende via onlineplattformar påverkar lokalbefolkningen och lokala företag såsom hotell och andra logianläggningar.

I yttrandet framförs EESK:s ståndpunkt om kommissionens förordning om korttidsuthyrning av boende. Kommittén skulle vilja att kommissionen rekommenderar att nationella och lokala myndigheter regelbundet utvärderar hur korttidsuthyrningen påverkar den lokala turismpotentialen, välbefinnandet hos dem som bor i området, utbudet när det gäller långtidsuthyrning av boenden, den lokala bostadsmarknaden, levnadskostnaderna i området, sysselsättning, föroreningar, respekten för lokala traditioner samt lokal affärsverksamhet, vare sig den bedrivs direkt eller indirekt.

Den senaste tidens snabba ökning av antalet boenden som hyrs ut för korta perioder via onlineplattformar, som nu utgör omkring en fjärdedel av alla turistboenden i EU, innebär en påfrestning för många lokalsamhällen. Även om vissa mindre kända regioner och kommuner har tjänat på att den lokala turismen utvecklats genom lägre priser för korttidsuthyrning, närmar sig mer populära turistmål smärtgränsen. I Venedig, Florens eller Barcelona, för att bara nämna några orter, har konkurrensen medfört att hotell och andra konventionella inrättningar hamnat på kollisionskurs med Airbnb och andra onlineplattformar och i det närmaste överbelastat lokalsamhällena.

”Det som vi tycker är intressant är förordningens potentiella spridningseffekter”, sade Marinel Dănuț Mureșan, föredragande för yttrandet. ”Även om förordningen i sig endast handlar om att samla in och dela data om korttidsuthyrning av boende på EU-nivå, kan vi, om de nationella myndigheterna kan få dessa data från plattformarna, indirekt erhålla mer väsentliga resultat. Konsekvensbedömningarna skulle vara ett viktigt verktyg för de politiska beslutsfattarna.”

EESK föreslår också ett system med försäkringar som ska användas av värdarna. Dessa skulle kunna ersätta betungande tillståndsförfaranden, som de lokala myndigheterna enligt förordningen bör undvika att ålägga företag som bedriver korttidsuthyrning. I förordningen anges dock inte hur detta ska ske. Försäkringarna skulle täcka merparten av de risker som uppstår i samband med korttidsuthyrning, och överlåta åt försäkringsgivarna att kontrollera att värdarna följer reglerna.

Till EESK:s övriga förslag för att förbättra förordningen hör ett förenklat registreringsförfarande med ett enhetligt format för hela EU och ett standardiserat tillvägagångssätt i fråga om den information som krävs för all korttidsuthyrning. (dm)

Vid sin plenarsession den 24 februari antog EESK ett yttrande om kommissionens meddelande med förslag till reform av ramen för ekonomisk styrning. Det behövs en snabb överenskommelse, men EESK framhåller att planen inte är tillräckligt detaljerad.

Sedan Maastrichtfördraget 1992 har EU:s ram för ekonomisk styrning bidragit till att skapa villkor som gynnar ekonomisk stabilitet, tillväxt och högre sysselsättning i Europa. Även om ramen har utvecklats med tiden har den dock också blivit alltmer komplex, och inte alla dess instrument och förfaranden har hållit för tidens tand. 

EESK håller visserligen med om att man snabbt måste nå enighet inför medlemsstaternas budgetförfaranden för 2024, men betonar också att många detaljer ännu inte är klara. De föreslagna ”finans- och strukturpolitiska planerna” måste säkerställa att skuldkvoterna förs in på en nedåtgående bana eller ligger kvar på sunda nivåer. Samtidigt måste reglerna lämna tillräckligt finanspolitiskt utrymme för investeringar i den gröna och den digitala omställningen. Framför allt är det, för att en reformerad ram ska bli framgångsrik, avgörande med ökat egenansvar för reglerna. 

”Det är angeläget att den finanspolitiska ramen reformeras. Många medlemsstater har inte konsoliderat sina offentliga finanser tillräckligt när tiderna varit goda”, sade EESK:s föredragande Krister Andersson. ”Avsaknaden av en försiktig politik skadar de mest utsatta i samhället. Lägre skuldnivåer och hållbar skuldsättning är avgörande. Vi instämmer i behovet av att snabbt nå enighet inför medlemsstaternas budgetförfaranden för 2024.” (tk)

I ett yttrande som antogs den 23 februari gav EESK sina synpunkter på kommissionens meddelande om den årliga översikten över hållbar tillväxt 2023 och uppmanade kommissionen att satsa på att informera om de utmaningar som EU står inför och vad som behöver göras för att övervinna dem. 

Den årliga strategin för hållbar tillväxt 2023, där EU:s ekonomiska och sysselsättningspolitiska prioriteringar för de kommande 12–18 månaderna beskrivs, syftar till att mildra de negativa effekterna av energichocker på kort sikt, främja hållbar tillväxt för alla och öka EU:s ekonomiska och sociala resiliens på medellång sikt. 

I sitt yttrande välkomnade kommittén de prioriteringar som fastställts när det gäller konkurrenskraftig hållbarhet och den uppmärksamhet som ägnas åt att stärka den sociala dialogen i EU. EESK betonade dessutom vikten av god kommunikation och uppmanade kommissionen att satsa på detta. För att förbättra den inre marknadens funktion efterlyste EESK rättvisa arbetsvillkor, effektiv konkurrens och större hänsyn till det civila samhällets intressen. Kommittén uppmanade också medlemsstaterna att anta en realistisk, måttlig och balanserad strategi för att ta itu med inflationen. 

”Kraftfull, tillförlitlig och samstämmig kommunikation om våra utmaningar och om EU:s ansträngningar för att övervinna dem är grundläggande för medborgarna, och bidrar till att missförstånd om det europeiska projektet undviks och att idén om ett Europa för alla lyfts fram”, menade EESK:s föredragande, Gonçalo Lobo Xavier. (tk)

Under evenemanget ”Det civila samhällets dagar 2023”, som EESK anordnade den 1–3 mars, presenterades en rad förslag om hur man inte bara kan värna om utan även ge större utrymme åt det civila samhället inom EU och skapa en solid grund för yngre generationer på vilken de kan bygga ett livskraftigt civilsamhälle.

Detta tredagarsevenemang arrangerades den 1–3 mars på temat ”Det civila samhällets organisationer: en demokratisk pelare och en viktig aktör för att övervinna de nuvarande utmaningarna”. Evenemanget inleddes med en uppmaning att ge större plats åt det civila samhället i EU i kampen mot interna och externa hot och avslutades med en presentation av ett antal slutsatser som dragits under åtta interaktiva arbetsseminarier. Förslagen omfattar viktiga frågor för det civila samhällets framtid, från EU-valen 2024 till medborgarpanelernas framtid vid utarbetandet av EU:s politik, den europeiska planeringsterminen, finansieringen av det civila samhället m.m.

I sitt inledningsanförande betonade EESK:s ordförande Christa Schweng att kommittén vid upprepade tillfällen uppmärksammat de hot som det civila samhället är utsatt för. ”Det är därför vi var ytterst tydliga när vi yttrade oss om kommissionens förslag till handlingsplan för demokratin i Europa. Vi uppmanade kommissionen att upprätta en särskild pelare för det civila samhället och pekade även på det behov av en strategi för det civila samhället som lyfts fram av det civila samhällets organisationer och nätverk i EU”.

Dubravka Šuica, EU-kommissionär för demokrati och demografi, instämde: ”Vi får inte ta demokratin för given. Vi får inte ta vårt civila samhälle för givet”. Hon betonade kommissionen i sitt arbete tar hänsyn till konferensen om Europas framtid och framhöll att 80 % av lagstiftningsinitiativen i år är ett direkt resultat av förslag som medborgarna framfört under konferensen. ”Vi tog ert engagemang på allvar. Vi tog förslagen från konferensen på allvar”.

Cirka 500 deltagare närvarade vid evenemanget, som för första gången sedan covid-19-pandemins början ägde rum helt och hållet på plats.

Samtliga slutsatser kommer inom kort att publiceras på EESK:s webbplats. EESK kommer också att se till att slutsatserna når de större EU-institutionerna.

Det civila samhällets dagar anordnas av EESK i samarbete med kommitténs kontaktgrupp, som samlar organisationer och nätverk från det civila samhället i hela EU.

av Arbetsgivargruppen vid EESK

Ett år efter Rysslands orättfärdiga invasion av Ukraina träffades Arbetsgivargruppen med ledare för ukrainska näringslivsorganisationer för att diskutera den nuvarande företagssituationen i Ukraina och för att få förstahandsinformation om vad de ukrainska företagen behöver för att kunna överleva såväl i dagsläget som med avseende på återuppbyggnaden.

Förra året rasade Ukrainas BNP med 30–35 %. Den totala kostnaden för de direkta förlusterna beräknas till nästan 130 miljarder US-dollar.  Enligt olika uppskattningar blev mellan 2,5 och 5 miljoner människor av med sina jobb och inflationen är nu 26,6 %.

”Eftersom många arbetstagare, kunder och partner har flyttat utomlands, förlorat sina företag till följd av beskjutningar och bombattacker eller åkt till frontlinjen för att strida är det svårt att upprätthålla en hög inkomstnivå, i synnerhet för små och medelstora företag”, sade Kateryna Glazkova, verkställande direktör för förbundet för ukrainska företagare. 

Företagen brottas med en mängd utmaningar och de flesta företagsledare oroas över problem såsom svårigheten att återfå kunder som de förlorat på grund av avbrott i leveranskedjorna, utlokalisering eller andra problem; bristen på ekonomiska resurser; den allmänna känslan av osäkerhet och svårigheter att exportera varor och tjänster.

Nästan hälften av de företag som är medlemmar av näringslivsorganisationen European Business Association (EBA) är optimistiska vad gäller sin företagsutveckling under 2023. Detta är slutsatserna från studien Business Forecast 2023, som genomförts av EBA och Raiffeisen Bank med analysstöd från Gradus Research. Årets resultat visar att de högsta cheferna har en mer negativ syn på utvecklingen och förväntar sig en försämrad utveckling. i fjol var däremot 83 % av de verkställande direktörernas prognoser positiva.

För att förbättra situationen underströk ordföranden för Ukrainas handelskammare, Gennadij Tjyzjykov, att företagen måste börja exportera igen. ”Det är en fråga om överlevnad”, förklarade han.

”Exportverksamheten måste understödjas så att vi kan återupprätta de brutna leveranskedjorna, vinna europeiska partner och lära oss av europeiska erfarenheter. För att så ska kunna ske måste de gröna korridorerna förlängas och förbättras”, instämde Anna Derevjanko, verkställande direktör vid EBA.

”Associeringen till programmet för den inre marknaden har banat väg för de ukrainska företagens tillträde till EU:s marknad och öppnat upp nya möjligheter, men B2B-matchningen måste förbättras så att de får nödvändig hjälp och rådgivning samt kontakter för att komma igång med verksamheten”, fortsatte Anna Derevjanko.  ”Det är inte ett sprintlopp utan ett maraton”, tillade hon.

Arbetsgivargruppen har uttryckt sitt fulla stöd för EU:s åtgärder för att stödja Ukraina i denna svåra tid och påbörja arbetet med att återuppbygga landet, redan innan kriget är över. Vi har fört en dialog med arbetsgivare i Ukraina och har uppmanat EU:s beslutsfattare att göra allt som står i deras makt för att hjälpa Ukraina att först överleva och sedan sätta stopp för Rysslands aggression. Vår ordförande, Stefano Mallia, framhöll: ”Att stödja Ukrainas företag, till exempel genom att underlätta tillträdet till marknaden, är av grundläggande intresse för EU. De senaste månaderna har visat att Ukraina och EU är logiska partner. Låt oss bygga vidare på denna grund.”

Av EESK:s Arbetstagargrupp

Den 23 februari 2023 röstade Ukrainas parlament ja till en lag som förstärker sociala rättigheter genom att skydda social dialog och kollektivförhandlingar. Detta är en milstolpe när det gäller skyddet av ukrainska arbetstagare och landets anslutning till EU. 

I lagen föreskrivs det att kollektivavtal är bindande, garanteras fackföreningarnas rätt att förhandla och skyddas deras rättigheter och preferenser i samband med kollektivförhandlingar och social dialog. Enligt lagen krävs det också att arbetsgivare tillhandahåller materiellt och tekniskt stöd till facklig verksamhet inom företaget, och finansieringen av sysslor och kostnader i anslutning till kollektivavtal ska ingå i företagets obligatoriska och skyddade utgifter. Lagen ger också fackföreningar en framträdande roll när det gäller eventuella ändringar i arbetsvillkoren, inklusive rätten att lägga in sitt veto mot avskedandet av fackliga aktivister.

Lagen antogs av partier från hela det politiska spektret i Ukrainas parlament, med ett starkt stöd från mitten och mitten-högern. Arbetstagargruppen uttrycker sitt stöd för det ukrainska folket och de ukrainska fackföreningarna och civilsamhällesorganisationerna i strävandena efter fred och social rättvisa i ett land som härjas av krig. Deras bidrag till att det humanitära biståndet kommer fram och till att hålla ekonomin igång är ovärderligt, under svåra förhållanden och ofta under hot mot den personliga säkerheten. De har en avgörande roll att spela i återuppbyggnaden av Ukraina, som måste bygga på full respekt för grundläggande rättigheter för arbetstagare och medborgare. Detta är ett mycket viktigt framsteg inte bara för skyddet av arbetstagare i Ukraina utan också för anslutningsprocessen till EU.  

Av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK

Vilken roll kan civilsamhällesorganisationerna spela för att stärka demokratin i Europa? Hur ser relationerna mellan civilsamhällesorganisationerna och beslutsfattarna för närvarande ut? Varför är detta viktigt och vad kan vi lära oss av goda metoder i EU:s medlemsstater?

Den 30 mars vill Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK försöka svara på dessa frågor och många fler tillsammans med paneldeltagare från EU-institutionerna och organisationer i det civila samhället vid konferensen ”Civilsamhällesorganisationer som försvarar och stärker den europeiska demokratin”.

Detta hybridevenemang föregår publikationen av kommissionens paket för försvar av demokratin och översynen av genomförandet av handlingsplanen för demokratin i Europa och kommer att bidra till debatten om dessa frågor.

Konferensen den 30 mars kommer att äga rum kl. 9.15–13.00 centraleuropeisk tid. Deltagarna kan delta i evenemanget antingen i EESK:s lokaler i Bryssel eller online via videokonferensplattformen Interactio. Sista dag för deltagaranmälan är den 26 mars.

Webbsändningen kan följas på evenemangets webbsida på engelska, franska och tyska utan förhandsanmälan.

För ytterligare information och deltagaranmälan, besök evenemangets webbsida på https://europa.eu/!9gPYcm

Ytterligare frågor kan ställas via e-post på adressen EU-Democracy@eesc.europa.eu.

EESK kommer att stå värd för ett musikframträdande den 24 mars som en del av avslutningsceremonin för ungdomsevenemanget ”Ditt Europa, din mening”. Föreställningen hyllar Ukrainas kamp för demokrati och frihet genom sånger som rymmer berättelser om vardagligt hjältemod.

Föreställningen, med titeln ”Svit za ochi” (Därborta, ur sikte) kommer att framföras av det polska teatersällskapet Theatre Navpaky. Utifrån en uppsättning med nio sånger förmedlas berättelser om ungdomar som konfronteras med olika livserfarenheter i en miljö som speglar den aktuella situationen i Ukraina.

Tanken med föreställningen är att visa att människor som hjältemodigt kämpar för sin frihet inte är majestätiska bronsstatyer, utan helt vanliga människor av kött och blod som har ett eget liv och egna glädjeämnen och bekymmer.

Sångerna kommer att framföras på ukrainska med engelska undertexter. Föreställningen erbjuder en unik möjlighet för en icke-ukrainsk publik att uppleva ukrainsk kultur.

Den kommer att framföras under slutsessionen av ”Ditt Europa, din mening”, EESK:s årliga ungdomsevenemang som i år äger rum den 23–24 mars. 105 elever från 35 gymnasieskolor i EU och kandidatländerna, inklusive Ukraina och Moldavien, kommer till Bryssel för att diskutera demokrati och ungdomars deltagande i det offentliga livet. De kommer att använda metoder för parlamentarisk demokrati för att lägga fram förslag på hur ungdomars deltagande i EU:s beslutsfattande kan förbättras. EESK kommer sedan att se till att deras förslag når EU:s institutioner och beslutsfattare.

En särskild inbjudan krävs till föreställningen, men framträdandet kommer att spelas in och finnas tillgängligt på EESK:s webbplats.

Se hela programmet för ”Ditt Europa, din mening”. (ck/dm)