EESK info

”Mor- och farföräldrar för klimatet” menar att personer över 55 år kan spela en betydande roll i kampen mot klimatförändringarna – det vinnande projektet ”Våra besparingar för deras framtid” uppmuntrar äldre personer till att investera sina pengar klokt för vår planets bästa och efterlämna en bättre och mer hållbar värld till sina barnbarn. ”Mor- och farföräldrarna” arbetar nu med andra spännande projekt som främjar solidaritet mellan generationerna och hållbara investeringar.

EESK info: Vad fick er att starta projektet eller initiativet?

Guy De Koninck: Vetskapen att personer som är över 55 år har ett ansvar för klimatet och tillsammans besitter finansiella resurser som kan bidra till omställningen till en klimatvänlig ekonomi. Det är svårt att veta exakt hur detta kapital, dvs. våra besparingar, används och det är svårt för oss att påverka det i egenskap av kunder. Samtidigt behöver samhället kapital för att strukturera sig enligt mer hållbara principer. Dessa två mekanismer skulle kunna samordnas bättre.

Hur har projektet tagits emot? Har ni fått någon återkoppling från dem som ni har hjälpt? (Kan ni ge ett exempel, om ni har något?)

Vår kampanj fick stort utrymme i media och bland seniororganisationer. Till exempel organiserade NEOS ett seminarium med oss och de tog med en artikel i sin medlemstidning. Vår kunskap och våra rättframma diskussioner med finanssektorn och ministrar uppskattades stort.

Hur kommer ni att använda just dessa medel för att erbjuda mer hjälp i samhället? Har ni några nya projekt på gång?

Vi arbetar just nu med en vägledning för hållbara investeringar, ett generationsöverskridande seminarium för högstadie- och gymnasieelever, och samarbetar med andra icke-statliga organisationer. Vi vill vidareutveckla kampanjen med presentationer och seminarier för seniorföreningar och skolor, och främja och stödja dem mer allmänt. Vi tittar också på alternativa sätt att få ut vårt budskap, såsom ett sällskapsspel och en franskspråkig version av kampanjen. 

Vilka råd vill ni ge andra organisationer som vill uppnå resultat med liknande verksamhet och program?

Bilda en kompetent och entusiastisk kampanjgrupp och gör grundliga efterforskningar till stöd för ert budskap. Se till att gruppens expertis är erkänd, men kommunicera via alla moderna kanaler för att nå ut till gräsrötterna.

Hur optimistisk är du inför EU:s möjligheter att uppnå målen i den gröna given?

Den gröna given är ett historiskt avgörande bidrag till den gröna omställningen. Att omsätta målen i handling är den största utmaningen. Vi mor- och farföräldrar vill bidra till arbetet för ett bättre klimat.

Medlemmar av stadsplaneringsorganisationen Prostorož, som dels var nyfikna på att få veta hur Ljubljanaborna upplevde överhettningen av sin stad, dels frustrerade över att den kommunala förvaltningen inte gjorde något åt problemet, bestämde sig för att lansera projektet Hot Spots, där de uppmanade folk att peka ut stadens varmaste platser på en digital karta. Projektet fick ett förvånansvärt stort gensvar från invånarna och medierna, med konkreta förslag på hur överhettning i städer bör hanteras. Zala Velkavrh vid Prostorož berättar om hemligheten bakom projektets framgång och organisationens framtida planer.

EESK info: Vad var det som fick er att dra igång projektet eller initiativet?

Zala Velkavrh: Drivkrafterna bakom vårt initiativ bestod till 50 % av frustration och 50 % nyfikenhet. Trots att effekterna av klimatförändringar och urbana värmeöar har varit väl kända av kommunstyrelsen har endast ett fåtal åtgärder vidtagits. Å andra sidan var vi nyfikna på att få veta hur Ljubljanaborna upplever stadshettan under sommaren.

Hur togs projektet emot? Fick ni någon återkoppling från dem som ni hjälpte? (Kan du ge ett exempel?)

Vi byggde en mycket enkel webbapplikation, men förväntade oss inget större gensvar. Till vår förvåning visade både invånarna i Ljubljana och medierna intresse och hoppade på initiativet. Invånarna angav 700 ”hot spots” (heta platser runtom i staden) på mindre än tre veckor!

Hur kommer ni att använda just dessa prispengar för att ytterligare hjälpa stadens invånare? Har ni några nya projekt på gång?

Vi tänker återinvestera pengarna i staden Ljubljana. Ett av de områden där urbana värmeöar är särskilt problematiska är universitetets kliniska centrum, landets största medicinska centrum. På grund av covid-19 har det offentliga rummet runt kliniken fått en ny roll. Det har blivit ett ”väntrum”, en plats där personal tillbringar sina raster och – i de perioder då antalet covid-19-infektioner har varit lägre än i dag – också en plats där patienter har träffat sina anhöriga. Vi vill tillsammans med Ljubljana stad, företrädare för klinikerna, patienterna och vårdpersonalen göra åtminstone några mikroplatser svalare och skönare att vara på.

Har du något råd till andra organisationer som vill uppnå resultat med aktiviteter och program av det här slaget?

I stället för att bara prata om framtiden försökte vi ta reda på hur människor just nu upplever effekterna av klimatförändringarna. Vi använde ett vardagligt språk och fokuserade på hur fotgängare, cyklister och andra som vistas i det offentliga rummet upplever värmen i sin vardag, och vi fick ett väldigt bra gensvar. Klimatförändringarna är inte längre ett abstrakt hot.  

Hur optimistisk är du inför EU:s möjligheter att uppnå målen i den gröna given?

Med tanke på vad som har hänt med den gröna energin hittills under det nya året och att inte ett enda EU-land har uppnått målen i Parisavtalet är jag mycket pessimistisk.

I Estland, ett av de länder som har störst koldioxidavtryck i världen, tröttnade tre icke-statliga organisationer – Estlands miljörörelse, Estlands naturfond och Estlands miljörättscentrum – på att ständigt matas med samma undanflykter och gav sig in i spelet genom att bringa samman olika parter till en debatt om rättvis omställning. I projektet, inriktat på kommunikation, fokuserade de på den nordöstra regionen där oljeskiffer är det förhärskande bränslet och merparten av sysselsättningen är avhängig av oljeskifferindustrin, som kommer att behöva fasas ut. Det var tydligt att debatten skulle bli tuff, men resultaten är hoppingivande.

EESK info: Vad fick er att starta projektet eller initiativet?

Madis Vasser: Estniska miljörörelser har i årtionden krävt en utfasning av fossila bränslen, men kraven har alltid mötts av samma undanflykter – ”Jobben, då?”, ”Vad ska hända med ekonomin?”, ”Det är för svårt, vem ska bära ansvaret?”, och så vidare.
Därför bestämde tre icke-statliga organisationer 2018 att de skulle starta ett gemensamt projekt för att föra en meningsfull dialog med alla berörda parter om hur en rättvis omställning från vårt främsta fossila bränsle oljeskiffer ska gå till.

Hur har projektet tagits emot? Har ni fått någon återkoppling från dem som ni har hjälpt? (Kan ni ge ett exempel, om ni har något?)

Projektet togs emot väl – representanter för alla sidor träffades faktiskt för att diskutera frågorna. En representant från en kommun i regionen där oljeskiffer bryts sade senare att han förväntade sig ännu ett meningslöst möte om miljön, men att evenemanget faktiskt var väldigt meningsfullt.
Under och efter projektet hade vi täta kontakter med lokala invånare, företrädare för industrin och regeringstjänstemän – Estland är ett av de länder som delvis tack vare detta nätverkande först blev klar med sin territoriella plan för en rättvis omställning inom ramen för Fonden för en rättvis omställning.

Hur kommer ni att använda just dessa medel för att erbjuda mer hjälp i samhället? Har ni några nya projekt på gång?

Vi kommer att använda dessa medel till att utöka en del av det ursprungliga projektets verksamhet, såsom att samordna ett stort nätverk av icke-statliga miljöorganisationer som främjar samarbete mellan lokala organisationer i miljöfrågor.
Stödet används också till att ta fram uppföljande projekt, som nu fokuserar på den lokala nivån i större utsträckning.

Vilka råd vill ni ge till andra organisationer som vill uppnå resultat med liknande verksamhet och program?

Såsom det formulerades i en kurs i programmet för det europeiska klimatinitiativet (EUKI) – ”ge dig in i spelet” och ”ta konflikten”. Det betyder att du inte bör tveka att ta kontakt med olika parter, för det kanske är just nu som de tänker i samma banor som dig.
Samtidigt måste du ha i åtanke att en del parter kan hysa misstro för varandra till en början eller har mycket olika uppfattningar kring vad som är ett bra resultat av samarbetet i fråga. Förbered er därför på sådana konflikter och ta er igenom dem i stället för att undvika dem.

Hur optimistisk är du när det gäller utsikterna att EU klarar den gröna givens mål?

I slutändan tror jag att miljösituationen först kommer att göra oss ännu mer ambitiösa och sen bidra till att vi når dessa mål med hjälp av mer systemomvälvande förändringar av livsstil och konsumtionsmönster, eftersom det inte finns något annat sätt att mildra de värsta effekterna av miljö- och klimatkrisen.

I sitt fantastiska projekt ”educlick” kombinerar den rumänska organisationen Ateliere Fără Frontiere (workshoppar utan gränser) två högaktuella teman – social rättvisa och cirkulär ekonomi – på ett imponerande sätt. Man tillhandahåller sysselsättning för människor från utsatta miljöer, som får renovera utrangerad elektrisk eller elektronisk utrustning. När utrustningen har renoverats doneras den till skolor i missgynnade områden. Costin Dragne från den icke-statliga organisationen berättar mer om workshoppen och vad EESK:s pris innebär för deras arbete.

EESK info: Vad var det som fick er att dra igång det här projektet?

Costin Dragne: Educlick var den första workshoppen som Ateliere Fără Frontiere anordnade. Vi drog igång den 2008 för att ta itu med två sociala och miljömässiga problem, den svaga anställbarheten bland människor från utsatta miljöer och de stora mängder elektrisk och elektronisk utrustning som skrotas utan att återanvändas eller återvinnas.

Det datordonationsprogram som vi driver i dag tillsammans med skolor i hela landet svarar direkt mot dessa två sociala problem. Det stöder utbildning i missgynnade områden och främjar samtidigt återanvändning, något som är långt mer miljövänligt och som lämnar ett lägre koldioxidavtryck.

Hur har projektet tagits emot? Har ni fått någon återkoppling från dem som ni har hjälpt? (Kan du ge ett exempel?)

Vi har fått ett positivt gensvar från de skolor och icke-statliga och offentliga organisationer som har deltagit i våra projekt. Under vår 13-åriga verksamhet har vi med deras hjälp skapat ett nätverk för partner på utbildningsområdet, genom vilket vi har donerat drygt 23 000 datorer till mer än 500 000 mottagare.
Många av de partner på utbildningsområdet som vi arbetar med har även uppmärksammat oss på annan utrustning som de behöver för att kunna hänga med i vår digitala tid: kopieringsmaskiner, videoprojektorer, interaktiva skrivtavlor osv. Därför började vi förra året diversifiera workshoppens verksamhet och introducerade nya typer av utrustning att renovera och donera till skolor.

Hur kommer ni att använda just dessa prispengar för att erbjuda de behövande mer hjälp? Har ni några nya projekt på gång?

Teamet arbetar redan på att organisera nya projekt för att under 2022 förse mer än 200 skolor i Rumänien med digital utrustning som har renoverats i educlicks workshop. Prispengarna kommer att gå till att sjösätta dessa projekt, särskilt till att modernisera infrastrukturen i den lokal där vi utför vårt renoveringsarbete (skyddsutrustning, logistikutrustning, verktyg m.m.)

Har du något råd till andra organisationer som vill uppnå resultat med aktiviteter och program av det här slaget?

Vi tror att vår verksamhetsmodell lätt kan kopieras i vilken medlemsstat som helst i EU, och därför uppmuntrar vi organisationer överallt att bygga hållbara partnerskap med privata och offentliga aktörer.

Att samarbeta med institutioner och företag som vill bidra på ett positivt sätt i kampen mot klimatförändringarna och i digitaliseringen av utbildningsväsendet genom återanvändning av utrangerad it-utrustning är den viktigaste framgångsfaktorn i program som educlick.

Hur optimistisk är du inför EU:s möjligheter att uppnå målen i den gröna given?

Den positiva miljöpåverkan från det civila samhällets sida som vi har sett via kollegor i andra länder har tveklöst gjort oss mer övertygade om att EU har möjlighet att nå målen i den gröna given.

Så länge vi fortsätter att främja och lära oss av andra aktörers erfarenheter i den gröna sektorn har vi goda möjligheter att göra EU till en modell för miljövänliga samhällen.

Att vi utsågs till tredje bästa bidrag inom ramen för priset till det civila samhället stärker, på ett personligt plan, vår vilja att under de kommande åren bidra ännu mer till detta mål, särskilt nu när vi får stöd och uppmuntran på EU-nivå.

Den katalanska föreningen Enginyeria Sense Fronteres (ingenjörskonst utan gränser) hade bestämt sig för att förändra synen på människor i energifattigdom som hjälplösa offer och började anordna gemensamma sammankomster i syfte att skapa en plattform för dem som har begränsad tillgång till energi eller vatten och dem som kämpar för att kunna betala räkningarna. Mònica Guiteras från Enginyeria Sense Fronteres berättar för oss hur dessa sammankomster har anordnats i säkra och närbelägna lokaler och fått deltagarna att inse att de inte är några offer, utan snarare centralgestalter och förändringsaktörer i energiomställningen.

EESK info: Vad var det som fick er att dra igång projektet eller initiativet?

Mònica Guiteras Blaya: Konsekvenserna av energifattigdom har hittills behandlats ur ett välfärdsperspektiv, där de drabbade ofta har setts som offer eller till och med skuldbelagts för ”dålig” konsumtion. Vi ansåg att man måste angripa problemet på ett mer nyanserat sätt och att de familjer som lider av energifattigdom behöver få ett ökat inflytande i egenskap av centralgestalter och förändringsaktörer i den pågående energiomställningen.

Hur har projektet tagits emot? Har ni fått någon återkoppling från dem som ni har hjälpt? (Kan du ge ett exempel?)

Deltagarna ser detta initiativ som mycket välbehövligt, eftersom de ofta känner sig hjälplösa gentemot stora energibolag och uppfattar deras administration som alltför byråkratisk. De berörda människorna ges möjlighet att delta i kollektiva sammankomster om energifattigdom under trygga former i en närbelägen lokal där ingen döms och ingen vet mer än någon annan. I stället skapas förståelse för alla människors erfarenheter, vilket kan hjälpa oss till ett bättre liv med tillgång till mer information, samtidigt som vi kan delta aktivt i samhället.

Hur kommer ni att använda just dessa prispengar för att erbjuda de behövande mer hjälp? Har ni några nya projekt på gång?

Prispengarna är till stor hjälp för att vi ska kunna öka projektets räckvidd. Det finns fortfarande många marginaliserade människor som vi inte har lyckats nå, människor som inte ens känner till att dessa sammankomster anordnas. Pengarna kommer också att hjälpa oss att nå ut till de drabbade på innovativa och ändamålsenliga sätt. Detta är något som vi under pandemin har varit tvungna att finna nya former för genom att anordna hybridsammankomster där människor kan delta antingen fysiskt eller på distans. Med detta erkännande och prispengarna i ryggen har vi satt upp ett huvudmål för oss själva: att arbeta med innovation, spridning och kommunikation i syfte att föra samman ännu fler människor med skiftande bakgrund.

Har du något råd till andra organisationer som vill uppnå resultat med aktiviteter och program av det här slaget?

Nära kontakt med gräsrotsorganisationer i andra sektorer än dem som vår egen organisation vanligtvis är verksam i har visat sig vara avgörande för oss. Vi är en icke-statlig miljöorganisation, men i det här projektet har vi skapat stora och lokala partnerskap med grannskapsföreningar och organisationer som verkar för anständiga bostäder.

Hur optimistisk är du inför EU:s möjligheter att uppnå målen i den gröna given?

Social rättvisa måste stå i centrum för att dessa mål ska kunna uppnås, eftersom det är det enda som kan göra omställningen både rättvis och grön. Vi som samhälle måste anstränga oss hårt för att påverka regeringar och förvaltningar på olika nivåer så att målen kan uppnås, samtidigt som sociala skyddsåtgärder och medborgardeltagande och medborgarinflytande garanteras.