EESK info

EESK har tittat närmare på EU:s förslag om att reglera miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningsbetyg (ESG-betyg). I ett yttrande som antogs i oktober 2023 betonar kommittén behovet av minimikrav på ESG-betygens kvalitet för att bekämpa grönmålning och anser att det bör bli obligatoriskt att tillämpa principen om dubbel väsentlighet.

Definitionerna av ”ESG-betyg” och ”leverantörer av ESG-betyg” måste förtydligas, så att viss icke-kommersiell verksamhet inte omfattas av förordningen. EESK rekommenderar också att det inrättas en EU-byrå för hållbarhet.

ESG-betygen ska styra investeringar i riktning mot ökad hållbarhet och bidra till omställningen till en klimatneutral ekonomi. EESK:s föredragande Krzysztof Balon välkomnar kommissionens förslag och betonar att ”det krävs strikta standarder, transparens och konfliktförebyggande åtgärder för att skapa förtroende för finansmarknaderna och för att uppnå en klimatneutral ekonomi.”

För att värna kvaliteten och bekämpa grönmålning föreslår EESK ett auktorisationsförfarande och organisatoriska krav för leverantörer av ESG-betyg. Kommittén föreslår att man tillämpar principen om dubbel väsentlighet, som innebär att företag både ska rapportera om hur företagets verksamhet påverkar människor och miljö och om hur olika hållbarhetsfrågor påverkar företaget. ”Syftet är att göra informationen mer trovärdig genom att konkurrensutsätta leverantörerna”, säger EESK:s medföredragande Andrea Mone.

EESK föreslår också att definitionen av ”ESG-betyg” förtydligas och att icke-kommersiell utvärdering som utförs av vissa grupper inte omfattas av förordningen. Kommittén rekommenderar att det inrättas en EU-byrå för hållbarhet för att fylla en lucka på marknaden när det handlar om att utfärda betyg åt små och medelstora företag, tjänsteleverantörer och företag inom den sociala ekonomin. Denna byrå skulle också kunna bidra till att återupprätta medborgarnas förtroende för finansmarknaderna och underlätta tvistlösning, vilket är prioriterade frågor för EESK. (tk)

Konferensen #ReskillEU om nya arbetstillfällen inom energi och transport i Europa, som organiserades gemensamt av TEN-sektionen och kommissionens generaldirektorat för forskning och innovation i Bryssel den 8 november 2023, utmynnade i den bestämda slutsatsen att EU måste ha en strukturerad och effektiv plan för att utveckla de kritiska färdigheter som behövs för att energi- och transportomställningarna ska kunna genomföras.

Ren energi och transport är i akut behov av nya kompetenser, kunskaper och färdigheter, och den väg som EU har slagit in på mot nettonollutsläpp innan 2050 kan leda ända fram endast under förutsättning att arbetskraften samtidigt utrustas med rätt kompetensuppsättning.

Med tanke på vikten av ”nya färdigheter och kunskaper som krävs för en smidig grön och digital omställning inom transport- och energisektorerna”, menade EESK:s ordförande Oliver Röpke att ”fokus på den gröna och den digitala omställningen inte får innebära att den mänskliga faktorn förbises när det gäller att uppnå målen. Vi måste se till att alla i samhället deltar i omställningen.”

För att säkerställa att arbetskraften är utrustad med de behövliga nya kompetenserna måste EU vidta åtgärder omedelbart, i linje med de mål för 2025 som uppställts i den europeiska kompetensagendan och med tanke på Europaåret för kompetens 2023.

Sektorn för förnybar energi i EU behöver över 1,2 miljoner kunniga arbetstagare, och enligt Internationella byrån för förnybar energi förväntas denna siffra stiga varje år fram till 2050.

Detsamma gäller transportsektorn, som sysselsätter över 15 miljoner personer i EU. Denna sektor är i kraftig omvandling och präglas i hög grad av tekniker för automatisering, elektrifiering och miljöanpassning.

”När vi tittar på energi- och transportsektorerna i Europa framträder det tydligt att kompetens är en jättelik utmaning” påpekade TEN-sektionens ordförande Baiba Miltoviča. ”Vi måste se till att våra insatser framför allt inriktas på att bygga på kunskaper och färdigheter. Detta innebär ett åtagande om kontinuerligt lärande, omskolning och kompetenshöjning för att uppfylla de föränderliga kraven.” (mp)

Vid sin konferens i Bilbao den 10–11 oktober 2023 framförde Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) en kraftfull uppmaning till EU om att lansera en europeisk handlingsplan för att bekämpa sällsynta sjukdomar.

Det främsta målet är att utöka samarbetet mellan nationella hälso- och sjukvårdssystem för att se till att patienter med sällsynta sjukdomar får bättre diagnoser, behandlingar och vård.

Sällsynta sjukdomar är ett allvarligt problem i alla medlemsstater och den framväxande europeiska hälsounionen skulle kunna spela en avgörande roll när det gäller att bekämpa dem.

I praktiken är sällsynta sjukdomar faktiskt mindre sällsynta än vi kanske föreställer oss. Siffrorna är oroväckande. I dag finns det över 7 000 sällsynta sjukdomar som drabbar 8 % av EU:s befolkning, dvs. cirka 36 miljoner människor.

Konferensen anordnades av sektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället (TEN-sektionen). Där samlades 50 talare, 45 EESK-ledamöter, Europeiska kommissionens generaldirektör med ansvar för hälsa och livsmedelssäkerhet, 3 ledamöter av Europaparlamentet och cirka 550 andra deltagare från hela Europa.

”Den europeiska hälsounion som vi håller på att bygga upp måste skydda och värna om alla medborgare. Vi har skyldigheten att stödja människor som lever med sällsynta sjukdomar, och även deras familjer. Våra insatser kommer att fortsätta göra skillnad för alla de som behöver hjälp,” sade Stella Kyriakides, kommissionsledamot med ansvar för hälsa och livsmedelssäkerhet.

”Faktum är att ’sällsynta sjukdomar’ inte alls är sällsynta. De utgör en alleuropeisk utmaning som kräver en alleuropeisk lösning,” fortsatte Oliver Röpke, EESK:s ordförande, medan TEN-sektionens ordförande Baiba Miltoviča tillade: ”Vi behöver en europeisk handlingsplan för att ge patienter med sällsynta sjukdomar möjligheten att få behandling i den lämpligaste medlemsstaten. De förtjänar den bästa vården, oavsett var i Europa den finns tillgänglig.” (mp)

COP28 är en mycket viktig mötesplats för nationer som vill bekräfta och höja ribban för sina åtaganden för att bekämpa klimatförändringarna. Parisavtalet, som inrättades under COP21, har banat väg för gemensamma insatser för att begränsa den globala temperaturökningen. Vid COP28 har länderna möjlighet att på nytt se över och skärpa sina klimatmål och se till att målen ligger i linje med de senaste vetenskapliga bedömningarna samtidigt som hänsyn tas till klimatkrisens alltmer akuta karaktär.

COP28 äger rum från den 30 november till den 12 december 2023 i Dubai, Förenade Arabemiraten. EESK deltar aktivt i de årliga förhandlingarna.

Vid COP28 kommer den första globala översynen av genomförandet av Parisavtalet att avslutas. Varje översyn är en tvåårig process som genomförs vart femte år för att bedöma världens kollektiva framsteg när det gäller att uppnå klimatmålen. Den första globala översynen äger rum samtidigt som vi kommit halvvägs i arbetet med att genomföra Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess mål för hållbar utveckling, inbegripet mål 13 (klimatåtgärder). 

I ett brev som skickades i juli till samtliga parter meddelade ordförandeskapet att COP28 kommer att fokusera på fyra paradigmskiften:

• Påskynda energiomställningen och minska utsläppen före 2030.
• Göra om klimatfinansieringen genom att uppfylla tidigare ställda löften och fastställa ramarna för en ny finansieringsöverenskommelse
• Sätta naturen, människorna, livet och försörjningsmöjligheterna i centrum för klimatåtgärderna.
• Mobilisera alla krafter så att COP28 blir den mest inkluderande miljökonferensen någonsin.

EESK kommer att vara en del av EU:s delegation och kommer att representeras av EESK:s ordförande Oliver Röpke, de sex medlemmarna i Tillfälliga arbetsgruppen för partskonferensen Peter Schmidt, Isabel Caño Aguilar, Josep Puxeu Rocamora, Antje Sabine Gerstein, Neža Repanšek och Arnaud Schwartz samt EESK:s ungdomsdelegat i delegationen för UNFCCC Diandra NÍ Bhuachalla. (ks)

I en värld som strävar efter hållbara framsteg är det uppenbart att betydande utmaningar kvarstår halvvägs genom tidsplanen för FN:s mål för hållbar utveckling. I ett yttrande, som Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) antog vid sin plenarsession i oktober, betonar man behovet av att Europeiska unionen antar en integrerad, övergripande strategi med ambitiösa långsiktiga mål och planer.

I en färsk FN-rapport avslöjas oroväckande trender som pekar mot att endast 12 % av de omkring 140 delmålen för hållbar utveckling är på rätt spår globalt sett. EESK efterlyser ett varaktigt politiskt åtagande från EU:s sida som inbegriper att i ett tidigt skede involvera berörda parter samt tillräckliga resurser. Kommittén understryker att målen för hållbar utveckling måste vara ett långsiktigt åtagande även efter 2030.

EESK understryker vikten av ett långsiktigt politiskt åtagande från kommissionens sida som måste sträcka sig längre än denna mandatperiod. Detta åtagande bör inbegripa att man i ett tidigt skede involverar berörda parter samt säkerställer att andra institutioner företräds och att det finns tillräckliga resurser för att garantera ett inkluderande deltagande av civilsamhällesorganisationer. Kommittén är övertygad om att målen för hållbar utveckling måste förbli ett långsiktigt åtagande, även bortom 2030.

Maria Nikolopoulou, föredragande för yttrandet, förklarade: ”Vi uppmanar kommissionen att bibehålla genomförandet av målen för hållbar utveckling högt upp på den politiska dagordningen, även efter 2030, och att se till att medel finns till förfogande för att utarbeta en övergripande EU-strategi för nästa mandatperiod”.

För att påskynda framstegen rekommenderar EESK att man övergår från ett silotänkande till en helhetsstrategi för att förenkla politiken för hållbar utveckling. Det är mycket viktigt att involvera olika sektorer, däribland det civila samhället, den offentliga och den privata sektorn, den akademiska världen samt ungdoms- och kvinnoorganisationer. EESK efterlyser en strukturerad dialog med det civila samhället, med deltagande av företag, fackföreningar och organisationer som arbetar på fältet.

”Målen för en hållbar utveckling är i högsta grad aktuella i dag. Vi måste fortsätta att arbeta för dem tillsammans”, framhöll medföredraganden, Antje Gerstein. (ks)

EESK höll sitt forum för det civila samhället på västra Balkan den 19–20 oktober 2023. Där signalerades en förnyad dynamik för regionens anslutning till EU, med tanke på det aktuella geopolitiska läget, och ett tydligt åtagande från EU-ledarnas sida angående utvidgningspolitiken.

Företrädare för det civila samhällets organisationer betonade behovet av ökat stöd och skydd av det medborgerliga utrymmet för att underlätta de väsentliga socioekonomiska reformer som krävs för EU-integrationen.

Forumet organiserades i samarbete med Europeiska kommissionen Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen, regionala samarbetsrådet och Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) in Thessaloniki, Grekland.

I sitt öppningsanförande förklarade EESK:s ordförande, Oliver Röpke, att ”EESK har varit en central del av EU:s utvidgningsprocess” och att han var ”stolt över att vi har tagit vårt stöd ett steg längre. För bara några veckor sedan fattade vi i EESK det historiska beslutet att öppna våra dörrar för EU:s kandidatländer, genom att utse kandidatlandsledamöter”.

Kommissionens vice ordförande med ansvar för demokrati och demografi, Dubravka Šuica, framhöll: ”Till länderna på västra Balkan vill jag säga att vårt nu och vår framtid är nära sammanflätade. Jag välkomnar EESK:s initiativ att inkludera kandidatlandsledamöterna i kommitténs rådgivande arbete. EESK är först bland EU-organen att göra detta”.

Talarna, som kom från olika civilsamhällesorganisationer och icke-statliga organisationer från länderna på västra Balkan, nämnde de utmaningar som de står inför, såsom sporadiska samråd, ett tydligt minskat samarbete med regeringarna och begränsad medverkan i övervaknings- och genomförandeprocessen kring europeisk politik.

Vid forumet diskuterade man situationen för utbildningssystemet, ungdomspolitik och kompetensutveckling i västra Balkan, inklusive vuxenutbildning, livslångt lärande, yrkesutbildning och fortbildning.

Den tredje sessionen var inriktad på det civila samhällets bidrag till genomförandet av den gröna agendan för västra Balkan.

Den antagna förklaringen är ett steg på vägen mot toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan i december. (at)

Den 26 oktober lade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) fram sin handlingsplan för en övergripande EU-strategi för vatten. EESK går i bräschen som den första EU-institutionen att vidta konkreta åtgärder för att hantera vattenkrisen. Bland förslagen ingår följande: en vattenförbrukningsmärkning, en fond för en rättvis blå omställning, vattenvillkor inom ramen för EU:s fonder och en särskild EU-kommissionär med ansvar för vattenfrågor.

Kostnaden för icke-åtgärder i vattenfrågan beräknas vara upp till fem gånger högre än kostnaden för att vidta åtgärder, vilket innebär en avsevärd ekonomisk nackdel för företagen. Europa har en unik möjlighet att omvandla vattenrelaterade utmaningar till möjligheter inom teknisk utveckling, samhällsutveckling och företagstillväxt. Dagens splittrade ansatser är dock otillräckliga för att ta itu med vattenbrist, vattenföroreningar och klimatförändringar.

EESK:s ordförande, Oliver Röpke, presenterade en politisk förklaring med en uppsättning principer och konkreta åtgärder för att förverkliga en blå giv. ”Vatten är prioriteringen framför andra”, förklarade Röpke. ”Vi måste lära oss av de misstag som gjordes med klimatet, energin och kritiska råvaror och anta en fristående vattenstrategi, jämställd med EU:s gröna giv.”

Europaparlamentsledamoten Pernille Weiss slöt upp bakom uppmaningen till handling och underströk vikten av verklig vattenresiliens i EU. Virginijus Sinkevičius, kommissionsledamot med ansvar för miljö, hav och fiske, lovordade EESK:s vatteninitiativ, som riktar Europas fokus på förvaltningen av sötvatten.

EESK avser att sätta ytterligare press på EU:s institutioner och medlemsstaterna om att anta en integrerad vattenstrategi före kommissionens initiativ för vattenresiliens 2024. Kommittén kommer även att utarbeta fler yttranden för att undersöka specifika aspekter av den blå given.

Medordföranden för den globala kommittén för vattenekonomi, Mariana Mazzucato, varnade för att om man ignorerar vattenkrisen hindrar man framsteg när det gäller klimatförändringarna och målen för hållbar utveckling. FN:s särskilda rapportör Pedro Arrojo-Agudo underströk att vatten är en gemensam resurs, vilket kräver demokratisk styrning baserat på hållbarhet och mänskliga rättigheter.

Kommittén underströk EU:s roll i att ta itu med den globala vattenkrisen, med planerna att förespråka internationella insatser i vattenrelaterade frågor vid COP28 i december. (gb)

I en ny rapport från den tillfälliga arbetsgruppen om grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen inom Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) framhävs de allt större utmaningar som det civila samhällets organisationer står inför i Europa. Rapporten presenterades den 7 november under gruppens konferens om det aktuella läget när det gäller rättsstatsprincipens tillämpning och dess konsekvenser för civilsamhällets demokratiska utrymme.

EESK:s fjärde årliga konferens om grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen undersökte framväxande trender och utmaningar och det civila samhällets oumbärliga roll när det gäller att övervaka och upprätthålla rättsstatsprincipen, med utgångspunkt i den tillfälliga arbetsgruppens rapport samt Europeiska kommissionens rapport från 2023 om rättsstatsprincipen.

Ordförande Oliver Röpke betonade hur viktigt det är att försvara frihet, demokrati och mänskliga rättigheter, och föreslog inrättandet av ett civilsamhällesforum om grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen. Kommissionsledamoten med ansvar för rättsliga frågor, Didier Reynders, talade om det civila samhällets centrala roll när det gäller att upprätthålla rättsstatsprincipen och uppmanade till att skydda, stödja och stärka det civila samhället.

Den fjärde upplagan av kommissionens rapport om rättsstatsprincipen antogs i juli 2023. Liksom 2022 års upplaga innehåller rapporten landsspecifika rekommendationer för alla medlemsstater. I årets rapport bedöms även de framsteg som gjorts i genomförandet av föregående års rekommendationer, och enligt kommissionen har ungefär två tredjedelar av dem helt eller delvis genomförts.

Under konferensen offentliggjorde kommitténs arbetsgrupp sin rapport, som bygger på landsbesök utförda 2022 i Grekland, Finland, Portugal, Slovakien, Slovenien och Sverige. Rapporten visar att ingen medlemsstat är helt problemfri. Den urskiljer trender och pekar ut akuta hot mot grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen i Europa. Hinder för civilsamhällesorganisationer som söker finansiering, föränderliga socioekonomiska förhållanden i mediebranschen och bestående problem med tidskrävande rättsliga förfaranden är några exempel på utmaningar som återkommer i ett antal europeiska länder.

Paul Soete, ordförande för den tillfälliga arbetsgruppen om grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen, uppmanar till ökat stöd på nationell nivå och EU-nivå för att skydda civilsamhällets demokratiska utrymme och demokratin som helhet. (gb)

EESK-ledamöterna Peter Schmidt, Andreas Thurner, Piroska Kállay och Maurizio Reale deltog i den 51:a plenarsessionen i FN:s kommitté för globalt tryggad livsmedelsförsörjning i Rom. Globalt tryggad livsmedelsförsörjning är en ytterst viktig global angelägenhet som sträcker sig över gränserna och påverkar välbefinnandet för miljarder människor och nationernas stabilitet. I takt med att världens befolkning fortsätter att växa och klimatförändringarna innebär aldrig tidigare skådade utmaningar för jordbruket har säkerställandet av livsmedelsförsörjningen blivit en brådskande prioritering.

EESK efterlyste ett europeiskt livsmedelspolitiskt råd för att säkerställa en deltagandebaserad strategi för utformningen av politiken och uppmanade deltagarna att vidta de åtgärder som krävs för att få livsmedelsspekulationen under kontroll. (ks)

Den sedan länge emotsedda uppdateringen av EU:s läkemedelslagstiftning erbjuder potentiella fördelar för européerna, men det strategiska oberoendet bör beaktas i högre grad.

EESK anser att den föreslagna moderniseringen av EU-bestämmelserna om läkemedelssektorn är välkommen, men man bör i större utsträckning betona bredare sociala och geografiska hänsyn utöver att se till att branschen förblir konkurrenskraftig och lockar investeringar.

”Vi måste uppnå strategiskt oberoende, och det förutsätter försörjningstrygghet. Administrativa och ekonomiska incitament måste tas fram”, säger Martin Schaffenrath, föredragande för EESK:s yttrande om kommissionens förslag. ”Vi behöver investeringar i denna sektor. Vi behöver hållbart stöd på detta område. Och vi måste locka tillbaka produktion.”

Läkemedelsindustrin är en viktig ekonomisk aktör i EU som sysselsätter 840 000 människor direkt och tre gånger så många indirekt. Under 2021 investerade branschen 41 miljarder euro i forskning och innovation. I yttrandet framhålls tydligt att stöd till sektorn som en högteknologisk hörnsten i EU-ekonomin bör stå i centrum för unionens långsiktiga strategi.

För att minska beroendet av tredjeländer stöder EESK incitament för läkemedelstillverkarna i EU, och förespråkar att man ska locka tillbaka produktion från länder utanför EU. Kommittén föreslår också att en europeisk beredskapsreserv för läkemedel av strategisk betydelse ska inrättas. EESK betonar jämlikt strategiskt oberoende, och rekommenderar att EU ska utvidga de gemensamma inköpen av läkemedel, med hänvisning till den framgångsrika upphandlingen av covid-19-vacciner som ett exempel.

Vad gäller den sociala betydelsen av översynen av lagstiftningen föreslås i yttrandet en särskild EU-fond för sällsynta sjukdomar för att sörja för tillgång till behandling för alla patienter i EU och minska skillnaderna i hälso- och sjukvård mellan medlemsstaterna, särskilt när den lagstadgade sjukförsäkringen inte täcker hela behandlingskostnaden. (dm)

Mikroföretag samt små och medelstora företag behöver effektivare och bättre strukturerat stöd för att ställa om till hållbara affärsmetoder.

I ett yttrande på eget initiativ riktar EESK uppmärksamheten mot begreppet modernt företagsansvar, den roll som mikroföretag samt små och medelstora företag spelar när det gäller att främja dess principer samt vikten av att lagstiftarna skapar ett gynnsamt klimat för att dessa företag till fullo ska anamma principerna.

EESK definierar modernt företagsansvar som en proaktiv och frivillig strategi för ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet som går längre än vad som föreskrivs i lagstiftningen. I yttrandet framhålls de utmaningar som mikroföretag samt små och medelstora företag möter när de vill införa dessa metoder. För att ta itu med detta rekommenderar EESK att man inrättar allianser mellan mikroföretag samt små och medelstora företag för att främja färdigheter och kompetens som är avgörande för denna omställning. Samarbete mellan arbetsgivarorganisationer, fackföreningar, yrkesförbund, sammanslutningar och det civila samhället är avgörande för att gemensamt ta itu med dessa utmaningar.

Kommittén betonar en bred och pragmatisk strategi, är medveten om hur olika mikroföretag samt små och medelstora företag är och motsätter sig därför en universallösning. Föredragandena Ferre Wyckmans och Milena Angelova framhåller behovet av proaktivt tänkande, vilket förutsätter stöd från arbetsmarknadens parter och beslutsfattarna.

EESK förespråkar en stödjande policyram där man undviker komplexitet och ser till att resurserna inriktas på företagsansvar på gräsrotsnivå. I yttrandet rekommenderas att man tar fram praktiska verktyg såsom checklistor, mallar och kalkylatorer samt analyser av alternativa scenarier som mikroföretag samt små och medelstora företag kan använda för att utveckla sin verksamhet i linje med modernt företagsansvar och för att rapportera om sina åtaganden och resultat.

Föredragande Rudolf Kolbe framhåller att ansvar måste integreras i alla affärsprocesser och att begreppet bör utvidgas till att omfatta egenföretagare, samt betonar fortsatt yrkesmässig utveckling.

Kommittén understryker att företagsansvarsbegreppet även bör utvecklas med tiden, så att man säkerställer en proaktiv och framåtblickande hantering av långsiktiga digitala, gröna och demografiska förändringar, samtidigt som resiliensen i kristider stärks. (dm)

EESK stod den 8 november värd för en konferens i Bryssel. Temat var den sociala dimensionen i de nationella planerna för återhämtning och resiliens, som finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), EU:s största finansieringsinstrument.

RRF syftar till att främja social sammanhållning och mildra pandemins sociala konsekvenser. Det finns dock alltjämt brister i de nationella planerna för återhämtning och resiliens, såsom ojämna investeringar i sociala program runt om i medlemsstaterna, otillräckliga samråd med arbetsmarknadens parter och en svag jämställdhetsdimension.

EESK:s ordförande, Oliver Röpke, underströk behovet av nya åtgärder för att ta itu med obalanser i EU-finansierade sociala program, särskilt när det gäller bostäder, utbildning och fortbildning. Evelyn Regner, vice talman i Europaparlamentet, pekade på den ojämna sociala dimensionen i de nationella planerna för återhämtning och resiliens. Hon framhöll effektiviteten hos milstolpemekanismen i länder med ett starkt deltagande av arbetsmarknadens parter.

Nicolas Schmit, kommissionsledamot med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter, uppmanade till att outnyttjade RRF-medel skulle kunna användas för investeringar i bostäder. Han noterade att även om fonden har ökat kapaciteten för sociala investeringar i EU så står medlemsstaterna inför ytterst brådskande bostadsproblem.

Konferensdeltagarna kritiserade de otillräckliga bestämmelserna kring jämställdhet i RRF, som inte når upp till EU:s åtaganden om jämställdhet. Under debatten uppmärksammades pågående projekt i vissa medlemsstater som skulle kunna stärka jämställdheten på lång sikt, men man underströk behovet av en kraftfullare och mer heltäckande ansats för att ta itu med den sociala dimensionen och jämställdhetsdimensionen i de nationella planerna för återhämtning och resiliens.

Olika aspekter av planerna diskuteras vid konferensen, däribland social sammanhållning och ungdomsfrågor, med särskild inriktning på utbildningsåtgärder i planernas ungdomsprogram. Deltagarna underströk behovet av mer heltäckande strategier för att underlätta övergången mellan utbildning och arbete och betonade vikten av att ge ungdomar en plattform så att de aktivt kan engagera sig i beslut som formar deras framtid. (ll)

Trots många genombrott på senare tid, och det faktum att EU:s jämställdhetsindex nådde rekordnivåer i år, återstår det mycket att göra för att kvinnor ska ha lika rättigheter med män på många områden.

Den 25 oktober höll Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) en debatt om jämställdhet som en del av Europeiska jämställdhetsveckan – ett årligt evenemang som organiseras av parlamentet i syfte att belysa EU:s fortsatta strävanden att ställa kvinnor i centrum för lagstiftningen.

Även om framsteg gjorts är läget långtifrån tillfredställande. År 2023 noterades den högsta årliga ökningen någonsin i EU:s jämställdhetsindex, med 70,2 poäng för EU, vilket rapporterades av Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) i veckan.

Europaparlamentets vice talman, Evelyn Regner, pekade på den fortsatta segregeringen på arbetsmarknaden – fler kvinnor arbetar i låglönesektorer och fler män arbetar i höglönesektorer. Hon betonade det brådskande behovet av att ta itu med bristande jämställdhet, särskilt när det gäller lika jobbmöjligheter. Helena Dalli, kommissionsledamot med ansvar för jämlikhet, belyste EU:s insatser under de senaste fyra åren för att skydda kvinnors rättigheter, inklusive förslag på lagstiftning beträffande lönediskriminering och kvinnors representation i styrelser.

EESK:s ordförande, Oliver Röpke, bekräftade kommitténs åtagande för att integrera jämställdhet inom alla politikområden och uppmuntrade till kvinnligt ledarskap inom EESK. Kommittén kommer ännu en gång att delta i Europeiska jämställdhetsveckan, och organisera debatter om klimatkrisens inverkan på jämställdheten, våld mot kvinnor och bristen på jämställdhet när det gäller tillgång till finansmarknaderna. (ll)

Desinformationens inverkan på valet till Europaparlamentet 2024 och metoder för att se till att det civila samhället på ett mer verkningsfullt sätt kan få människor, i synnerhet ungdomar, att rösta i detta val – detta var huvudtemana för seminariet ”European Elections 2024: Why vote?”, som anordnades av EESK i Bratislava den 23–24 november.

Europeiska arbetsmyndigheten stod värd för evenemanget, som anordnades i partnerskap med Slovakiens ekonomiska och sociala råd och med stöd av Europaparlamentets förbindelsekontor i Bratislava. Mer än 130 personer deltog – EESK-ledamöter, kommunikationsansvariga och pressekreterare från organisationer i det civila samhället, journalister och företrädare för ekonomiska och sociala råd från sju medlemsstater.

Av de två dagarnas diskussioner framgick tydligt att det krävs att européerna får veta hur EU:s beslut påverkar deras liv för att kampanjerna för att öka valdeltagandet ska få någon verklig effekt. Budskapen måste skräddarsys för varje EU-land, och hinder som gör det svårt för ungdomar att bli politiskt aktiva måste undanröjas snarast.

För att stimulera ett högt valdeltagande är det mycket viktigt att effektivt bekämpa desinformation och uppmuntra kraftfull och tydlig kommunikation om vad som står på spel, så att väljarna känner engagemanget från de politiker som kommer att företräda dem i EU.

EESK:s ordförande Oliver Röpke inledde seminariet genom att säga: ”Om vi vill att valet 2024 ska bli framgångsrikt måste vi alla – EU-institutionerna, medierna och kommunikationsspecialisterna – samarbeta för att öka medvetenheten i syfte att bekämpa desinformation och i synnerhet föra EU närmare medborgarna.  Framför allt måste de vara på det klara med att valet handlar om dem.”

Oliver Röpke och EESK:s delegation besökte också Investigative Center of Jan Kuciak (ICJK) och de hedrade den person som gett det dess namn: journalisten Jan Kuciak, som mördades 2018 för att ha avslöjat korruption på hög nivå i sitt land. (ll)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har visat filmen ”Until the Last Drop” om den växande sötvattenkrisen, i närvaro av den polska filmregissören Ewa Ewart. Filmvisningen var ett i raden av de EESK-evenemang om vatten som kulminerade i konferensen ”Efterlysning av en blå giv för EU”, där kommittén presenterade sin vattenstrategi för EU.

”Vatten är liv, så låt oss skydda och vårda denna resurs. Utan vatten finns det inget liv på vår planet”, sade Ewa Ewart när hon presenterade sin dokumentär om vatten den 24 oktober i Bryssel.

Evenemanget inleddes med ett anförande av Oliver Röpke, EESK:s ordförande. Dessutom deltog vice ordförande Laurențiu Plosceanu och Pietro de Lotto, ledamoten som lett arbetet med EESK:s initiativ om den blå given. Över hundra gäster var på plats vid visningen, inbegripet EESK-ledamöter, EU-företrädare och journalister.

Ewa Ewart behandlar svåra frågor och farliga ämnen i sina filmer. Hon har berättat om gränslandet mellan liv och död. Hennes filmer handlar om människor och krig. Även ”Until the Last Drop” handlar om krig, säger hon.

”Den berättar om ett krig av ett annorlunda slag, det mest idiotiska kriget av de alla. Det är en berättelse om det krig som människan i framåtskridandets namn har förklarat mot vattnet, en källa till liv. Men också om det hopp vi kan finna genom att fokusera på våra floder – den främsta källan till färskt och rent vatten, oumbärligt för vår existens. Var dag blir fler och fler människor alltmer medvetna om att vi inte har mycket tid kvar innan det är för sent att ändra på hur vi tar hand om vattnet, vår mest värdefulla resurs.” (chefredaktör)

För att fira sitt 65-årsjubileum kommer EESK att anordna en debatt med framstående gästtalare och företrädare på hög nivå.

Debatten på temat ”EESC@65: stärka det civila samhället och värna demokratin” kommer att äga rum onsdagen den 13 december 2023 kl. 17.30 under EESK:s plenarsession och kan följas via webbsändning på EESK:s officiella webbplats.