Svenska rådsordförandeskapet 2023: Ukraina står fortfarande högst upp på dagordningen

Vid Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs (EESK) plenarsession i januari hölls en debatt under vilken Sveriges EU-minister Jessika Roswall redogjorde för prioriteringarna för det nya ordförandeskapet för Europeiska unionens råd.

Att garantera EU-medborgarnas säkerhet och upprätthålla rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna: krishanteringsåtgärder kommer att vara de viktigaste prioriteringarna för Sverige, som innehar ordförandeskapet för rådet mellan januari och juni 2023.

Under en plenardebatt den 25 januari 2023 utlovade EESK:s ordförande Christa Schweng kommitténs fulla stöd för ordförandeskapet: Detta är en oerhört utmanande tid att ta över ordförandeskapet, eftersom ett fruktansvärt krig rasar vid EU:s gräns. EESK välkomnar dessa prioriteringar mot bakgrund av Rysslands aggression mot Ukraina, eftersom vi inte får låta vår säkerhet eller våra värden påverkas. Vi står bakom Ukraina.

Jessika Roswall, Sveriges EU-minister, sade att det svenska ordförandeskapet ansåg att ett nära samarbete med övriga EU-institutioner och EU-organ, däribland EESK, var av största vikt och såg fram emot att hålla nära kontakter och upprätthålla en öppen dialog.

I samband med ordförandeskapets högsta prioritet betonade hon att Sverige tillträder ordförandeskapet i en tid av historiska utmaningar för unionen. Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina kommer att fortsätta att dominera den europeiska dagordningen.

Det svenska ordförandeskapet kommer att verka för att upprätthålla den europeiska enigheten och göra unionen grönare, säkrare och friare, med fokus på

• säkerhet,
• konkurrenskraft,
• den gröna omställningen och energiomställningen,
• demokratiska värden och rättsstatsprincipen.

Stefano Mallia, ordförande för Arbetsgivargruppen vid EESK, fokuserade också på konkurrenskraft och menade att en konkurrenskraftsagenda var det perfekta receptet för återhämtning och resiliens: företagen är avgörande för ekonomin, men de behöver de rätta förutsättningarna för att kunna bedriva sin verksamhet.

Oliver Röpke, ordförande för Arbetstagargruppen vid EESK, lovordade den svenska modellen som en illustration av de andra aspekterna av konkurrenskraft, såsom en stark social dialog, arbetsmarknadsparternas deltagande och en kraftfull socialpolitik.

Inget av detta är dock möjligt utan meningsfullt samarbete med det organiserade civila samhället i EU, påpekade Séamus Boland, ordförande för Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK. Han framhöll vikten av att säkerställa faktiskt deltagande och omsätta slutsatserna från konferensen om Europas framtid i praktiken.