Digitalisering är en möjlighet att frigöra potentialen hos ”kognitiva minoriteter”

This page is also available in

Vid mötet i januari i facksektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället (TEN) diskuterade ledamöterna av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) hur man skulle kunna utnyttja potentialen hos ”neurodiversitet”, som också skulle kunna hjälpa personer inom dessa så kallade kognitiva minoriteter att integreras socialt.

Den digitala revolutionen erbjuder en möjlighet att frigöra potentialen hos människor som anses tillhöra kognitiva minoriteter och hjälpa dem att bättre integrera sig i samhället. Personer med autism, högt IQ, hyperaktivitet, dyslexi och dyspraxi kan ha svårt att passa in i samhället, främst på grund av allmänna fördomar och deras särskilda svårigheter med verbal kommunikation. Även om de inte har normala sociala färdigheter är det dock möjligt för dem att tillägna sig mycket ingående tekniska färdigheter. Detta skulle utan tvekan hjälpa många europeiska företag att överbrygga den tekniska klyftan och samtidigt erbjuda en möjlighet till social integration.

Vid mötet i januari anordnade EESK:s TEN-sektion ett rundabordssamtal om neurodiversitet och digitalisering. Hugo Horiot, författare till boken Autisme, j’accuse! och själv autistisk, angav tonen i debatten och hänvisade till den potential som den digitala revolutionen medför för personer med ”ovanliga färdigheter”. ”Neurodiversitet är en generisk term som omfattar alla kognitiva särdrag hos människor, den s.k. neurofamiljen”, sade han. Det finns många nischområden där vissa mycket ingående tekniska färdigheter krävs, som dock är mycket svåra att hitta eftersom systemet avvisar den kognitiva grupp som erbjuder denna kompetens. Ett exempel är hackning. Vi behöver bra hackare för att lösa it-säkerhetsfrågor. Det finns 18–20-åringar som har utmärkta kunskaper på detta område, men som samtidigt inte har lyckats få något examensbevis eller något annat officiellt erkännande. Vi måste uppmuntra företag och institutioner att införa andra rekryterings- och bedömningsmetoder än de standardmodeller som bygger på sociala färdigheter.

Erkännandet att alla människor kompletterar varandra och har möjlighet att bidra till vårt samhälle på flera sätt är grundläggande. Vi är alla olika, förklarade ordföranden för TEN-sektionen, Pierre Jean Coulon. Det finns dock skillnader som anses vara acceptabla eftersom de inte stör eller påverkar någon, och, å andra sidan, skillnader som vi inte accepterar, så som i fallet neurodiversitet, fortsatte han.

Ökad medvetenhet är väsentligt, annars kan man inte uppnå erkännande och synlighet för personer som tillhör dessa kognitiva grupper. Ariane Rodert, ordförande för EESK:s INT-sektion, betonade att vi måste sträva efter ett mer inkluderande samhälle, med olika former av verksamheter och företag i EU. Vi står inför stora samhällsutmaningar, framhöll hon. Det är mycket viktigt att vi utnyttjar alla resurser i vårt samhälle för att se till att vi kommer fram till de rätta lösningarna.

De mycket specialiserade färdigheter som personer som tillhör atypiska kognitiva grupper kan utveckla är ytterst viktiga på området artificiell intelligens, där utmaningarna är både sociala och etiska, men även mycket tekniska, betonade Catelijne Muller, ordförande i EESK:s tillfälliga arbetsgrupp om artificiell intelligens. Det är min fasta övertygelse att personer med funktionsnedsättning är personer med förmågor utöver det vanliga, påpekade hon. Kunskapsklyftan är nu en av de mest angelägna frågor som vi står inför och förmågor som högre intelligens, bättre koncentration och noggrannhet för detaljer samt ökad förmåga att arbeta timmar i sträck utan att bli distraherad är grundläggande när det gäller artificiell intelligens.

Människorna måste stå i centrum för den digitala utvecklingen, tillade Ulrich Samm, ordförande för EESK:s permanenta studiegrupp om den digitala agendan, men vi måste bedöma hur ny teknik kan vara till hjälp. ”Idén om positiv diskriminering är något som vi måste hålla i minnet”, sade han. Vi måste utnyttja högt kvalificerade personer och använda ny teknik för att kompensera för vad som saknas.

Det är viktigt att komma ihåg att enligt ett antal uppskattningar kommer cirka 65 % av dagens elever att utföra arbeten som inte existerar i dag, och att företagen får allt svårare att hitta den kompetens de behöver i skolorna. Att utnyttja potentialen hos kognitiva minoriteter skulle inte bara ge ett viktigt bidrag till vårt samhälle, utan skulle också utgöra en möjlighet till social integration för personer som har en annorlunda typ av intelligens. En grupp i samhället som är berövad alla utsikter skulle erbjudas möjlighet att bidra till vårt samhälle på innovativa sätt, avslutade Hugo Horiot.

Downloads

Neurodiversity and digitalisation