Att föra konsumenterna närmare finansindustrins centrum

Digitala gränsöverskridande finansiella tjänster är långt ifrån populära bland europeiska konsumenter, som fortfarande föredrar den verkliga kontakt som nationella privatkundsbanker erbjuder. Det behövs större ansträngningar för att ge de europeiska konsumenterna ett bättre utbud, lättbegripliga produkter och ekonomiskt överkomliga tjänster, och samtidigt göra gränsöverskridande transaktioner säkrare och tryggare. Det var de viktigaste budskapen från en debatt vid EESK den 26 september.

Evenemanget med titeln Konsumenterna i centrum för Europas finansindustri anordnades av EESK:s facksektion för inre marknaden (INT) i samarbete med European Retail Financial Forum (ERFF). Där samlades bl.a. EESK-ledamöterna Ariane Rodert, INT-sektionens ordförande, Petru Sorin Dandea, föredragande för FinTech-handlingsplanen, Carlos Trias Pintó, föredragande för handlingsplanen för hållbar finansiering och förordningen om information och rådgivning samt medföredragande för handlingsplanen om finansiella tjänster för konsumenter, konsumentföreträdarna Evangelia Kekeleki och Reine-Claude Mader, Europaparlamentsledamöterna Othmar Karas och Molly Scott Cato, Renatas Mazeikas, enhetschef för konsumentpolitik vid kommissionen, företrädare för ERFF samt konsumentorganisationer och nationella offentliga tjänstemän.

Diskussionerna fördes under två paneldebatter:

  • Gränsöverskridande ombildningar, fusioner och uppdelningar.
  • Att skapa transparens och förtroende för en hållbar framtid.

Deltagarna var eniga om att de europeiska konsumenterna inte godtar full digitalisering, eftersom fysisk kontakt fortfarande är mycket viktig för dem. Bara 7 % använder för närvarande gränsöverskridande finansiella transaktioner. Bristen på förtroende förvärras av det ojämna införlivandet av EU:s konsumentlagstiftning i Europa. Konsumenterna befinner sig långt från finansindustrins centrum, men bör vara dess huvudsakliga fokus. Det var slutsatsen från konferensen.

Vid den första paneldebatten betonade man att medlemsstaterna bör informera medborgarna om både den potential och de risker som finns i it-säkerheten och dataskyddet för att den digitala inre marknaden ska kunna förverkligas. Man framhöll behovet av att främja förtroendet genom att ge konsumenterna råd om deras rättigheter och ge enkel tillgång till prövning, mot bakgrund av att 74 % av de 48 000 ansökningar om bistånd som nätverket av europeiska konsumentcentrum (ECC-Net) hanterat rörde e-handel.

Talarna noterade att FinTech medför möjligheter till ökad konkurrens och lägre kostnader för konsumenterna, men väcker farhågor beträffande automatiserad rådgivning, användningen av artificiell intelligens och stordata samt de finansiella plattformarnas funktionssätt.

Vid paneldebatten betonade man att kommissionens förslag skulle kunna skapa en andrahandsmarknad för nödlidande lån med stora risker för konsumenterna, som redan betalat kostnaderna för finanskrisen. Finansiell rådgivning gav konsumenterna hopp om att kunna välja rätt finansiella produkter, men uppgifterna visade att finansiella tjänster var den sektor som åtnjöt allra sämst förtroende och tillfredsställelse bland konsumenterna.

Vid den andra paneldebatten framhölls hållbar finansiering som en nyckel till en hållbar ekonomi, eftersom studier visar att 70 % av investerarna bryr sig om miljön. Man betonade att värderingsinstitut som bedömer finansiella produkters kvalitet också bör ge tydlig information om hur investeringarna används.

En rekommendation var att fastställa enkla, jämförbara och transparenta ”flaggskeppsprodukter” för konsumenterna i hela EU genom olika digitala distributionssystem för att uppmuntra konsumenternas förtroende för dessa produkter.

Språkliga och rättsliga skillnader, högre avgifter och bristande tillgång till vissa finansiella tjänster och produkter för utomlands bosatta, skatteskillnader, valutakursrisker osv. var hinder som måste undanröjas. Behovet av digitala distributionskanaler för att tillämpa principerna om teknikneutralitet, proportionalitet och integritet betonades, mot bakgrund av att 60–70 % av konsumenterna motsätter sig att deras uppgifter lämnas till tredje part. (dm)

På fotot (från vänster till höger): EESK-ledamöterna Carlos Trias Pintó, Ariane Rodert och Michael Ikrath, Europaparlamentsledamoten Othmar Karas och ERFF:s Fiona Murray