EESK info

Med tanke på de dramatiska effekterna av klimatförändringarna har EESK uppmanat EU:s institutioner att anta ytterligare gemensamma åtgärder och strategier som en del av rescEU-förslaget för att kunna reagera på katastrofer på ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt.

Den 18 oktober lade EESK fram sina förslag om att till .

Christos Stylianides betonade vikten av EESK:s yttrande eftersom det återspeglar vad EU-medborgarna tänker, och framhöll att ”det nya rescEU är den första uppgraderingen av EU:s civilskyddsinsatser, som bör fylla luckorna i den nuvarande krishanteringen och fokusera på förebyggande åtgärder. Det kommer att komplettera nationella system snarare än att ersätta dem.”

Kommissionsledamoten höll med om att man i förslaget måste se längre än hur man reagerar på katastrofer och fokusera på att vara redo att möta dem.

Han ansåg att rescEU är ett värdefullt verktyg för att få kontakt med EU-medborgarna, eftersom det är ett budskap om europeisk solidaritet.

”Erfarenheterna under de senaste åren har visat att EU:s nuvarande civilskyddsmekanism, som är ett system som bygger på frivilliga bidrag från medlemsstaterna, inte räcker till för att svara på allvarliga nödsituationer”, sade EESK:s föredragande Dimitris Dimitriadis. ”Vi måste informera och förbereda alla generationer, från barndomen och framåt, att hantera större nödsituationer. Vi behöver också en gemensam mekanism för hela Europa.”

EESK anser att man bör utveckla allmänna principer och riktlinjer för att utarbeta en allmän, modern lagstiftningsram för system för tidig varning, frivilligarbete och institutionellt deltagande på alla nivåer av civilskyddsmyndigheter. Man måste också besluta om åtagandegraden för förebyggande åtgärder i medlemsstaternas budgetar. (sma)

Federica Mogherini, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, deltog i EESK:s plenarsession den 17 oktober 2018 för att diskutera de allvarligaste yttre hoten och utmaningarna som EU står inför. EESK:s ordförande Luca Jahier betonade den viktiga roll som EU har i sin egenskap av en av de största givarna av humanitärt bistånd och påpekade att ”civilsamhällets organisationer är villiga att delta i dessa insatser”.

Plenarsessionen inleddes med en diskussion med Federica Mogherini om de yttre hot och utmaningar som EU står inför. Luca Jahier beklagade att situationen i de flesta av Medelhavsländerna inte har förbättrats under senare år, trots EU:s insatser: ”EU har spelat en viktig roll som en av de största givarna av humanitärt bistånd, men har också varit kluvet mellan nödvändigheten av att anta en pragmatisk politisk strategi för att hantera migrationsflödena och behovet av att försvara EU:s kärnvärden, t.ex. de mänskliga rättigheterna”.

Luca Jahier påpekade dock att ”EESK är väl placerat att se de positiva aspekterna i denna mörka situation”, och han efterlyste större deltagande av det civila samhället i EU:s yttre åtgärder: ”Det är tydligt att allmänhetens stöd för ”mer EU” fortfarande är högt och att det civila samhällets organisationer är villiga att ta del i dessa insatser. Detta är en enorm politisk tillgång som vilar i era händer, Federica Mogherini.”

Federica Mogherini tog upp några gemensamma prioriteringar för Europeiska utrikestjänsten och EESK, såsom hållbar utveckling och hållbar fred, områden där ”fackföreningar och civilsamhällets organisationer är viktiga partner”, de yttre åtgärdernas kulturella aspekt som ett sätt att utöva ”mjuk makt” från EU:s sida samt inriktningen på ungdomar, som enligt Federica Mogherini står i centrum för EU:s yttre åtgärder. (dgf)

Med sitt yttrande om en ”klimatfinansieringspakt” vill EESK säkerställa finansieringen av den nödvändiga övergången till grön ekonomi. Kommittén anser att 40 % av EU:s budget bör ägnas åt kampen mot klimatförändringarna och deras konsekvenser.

”Klimatförändringarna är ett av de största hoten mot människor och vår planet. Men vi ser också de möjligheter som behovet av att göra Europas ekonomi hållbar medför. Och vi kan uppnå detta om vi agerar gemensamt i Europa”, säger Rudy De Leeuw.

Varje år behöver 1 115 miljarder euro avsättas till kampen mot klimatförändringarna och deras effekter i Europa. Klimatfinansieringspakten kräver en tydlig och förutsägbar europeisk politisk ram. Den fleråriga budgetramen (2021–2027) bör främja en hållbar ekonomisk utveckling och arbetstillfällen av hög kvalitet. Den EU-budget som öronmärkts för kampen mot klimatförändringarna och deras konsekvenser bör ökas till 40 %.

Man bör också ta hänsyn till att EIB kan bli en bank för hållbar utveckling, som främst finansierar energiövergången, grön rörlighet och innovation. EESK stöder utvecklingen av ett gemensamt klassificeringssystem (taxonomi) för EU för att främja hållbara projekt och investeringar som har en så positiv miljömässig och ekonomisk inverkan som möjligt.

Grön märkning ska kunna tilldelas investeringar som är förenliga med EU-taxonomin och de högsta hållbarhetsstandarderna. Den cirkulära ekonomin och investeringar i energieffektiva byggnader bör uppmuntras. Dessutom bör sociala och miljörelaterade klausuler i varje frihandelsavtal åtföljas av ett bindande åtagande om att följa Parisavtalet.

”Vi är övertygade om att endast de som gör sin ekonomi grönare kommer att hålla sig i täten på världsmarknaden i det långa loppet. Vi européer kan bli ledare för denna utveckling.” (sma)

EESK anser att det behövs en stark, fullt ut finansierad gemensam jordbrukspolitik och motsätter sig alla nedskärningar av GJP-budgeten. Kommittén välkomnar lagstiftningsförslagen om den nya gemensamma jordbrukspolitiken, med den nya inriktningen på en högre ambitionsnivå på miljö- och klimatområdet, subsidiaritet och förenklingar, men vi är angelägna om att se till att GJP förblir en gemensam politik med en stark inre marknad.

Inga nedskärningar av GJP-budgeten

GJP-budgeten bör bibehålla sin nuvarande finansieringsgrad på 38 % av EU-budgeten. Denna bör ökas till 1,3 % av bruttonationalinkomsten (BNI). ”Alla minskningar av GJP-budgeten är oacceptabla”, underströk EESK:s ledamot John Bryan, ”eftersom de skulle undergräva målen och ambitionsnivån i den gemensamma jordbrukspolitiken. GJP-budgeten bidrar starkt till arbetstillfällen och inkomstrygghet i jordbrukssektorn, men också till att framställa miljönyttigheter som vi alla drar nytta av.”

Det är viktigt att bibehålla GJP:s nuvarande tvåpelarstruktur, med direktstöd till jordbrukarna under den första pelaren och landsbygdsutveckling under den andra pelaren. Endast äkta jordbrukare får dock ta emot direktstöd.

En felfri, hållbar och förenklad gemensam jordbrukspolitik

Det är viktigt att den gemensamma jordbrukspolitiken 2021–2027 svarar mot behoven hos olika enheter som är aktiva inom jordbruket, såsom familjejordbruk, kooperativ, producentgrupper och andra former av jordbruks- och livsmedelsproduktion. Den gemensamma jordbrukspolitiken måste även ta hänsyn till mångfalden inom EU:s jordbruk, den kulinariska variationen och marknadsutsikterna, och erbjuda olika sätt att främja kvalitet. Med beaktande av att 40 % av jordbruksutgifterna avsatts för EU:s klimatförändringsmål bör jordbrukarna ges möjlighet att välja bland en stor uppsättning åtgärder, anpassade till deras särskilda förhållanden. Det är viktigt att minska den byråkratiska bördan för jordbrukarna och samtidigt upprätthålla nödvändiga fullständiga kontroller.

I oktober antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) ett paket med yttranden om EU:s ekonomiska styrning, där man lade fram nya idéer för de europeiska beslutsfattarna till de pågående diskussionerna om att fördjupa Ekonomiska och monetära unionen (EMU) och den kommande europeiska planeringsterminen.

I paketet uttrycker EESK sitt stöd för kommissionens förslag om att inrätta ett reformstödsprogram och en europeisk investeringsstabiliseringsfunktion (EISF) för den nya EU-budgeten (2021–2027). Detta skulle vara ett välkommet steg mot en förbättrad ekonomisk integration och styrning i EU.

Det skulle dock vara en god idé att övervaka den social inverkan av strukturreformer som genomförs med stöd av reformstödsprogrammet och utvidga programmet till att omfatta projekt av europeisk betydelse. Hur framgångsrikt det nya instrumentet blir kommer att bero på finjustering av ett antal frågor: definitionen av strukturreformer, förfarandena för att utvärdera dem och villkoren för utbetalning av medel.

EESK hyser också betänkligheter beträffande EISF:s storlek. Den skulle kunna vara otillräcklig vid chocker som påverkar två eller fler medlemsstater. EESK anser att arbetslöshet som enda kriterium för att aktivera stöd kan försämra verktygets rättidighet och ändamålsenlighet.

Andra kompletterande kriterier skulle kunna visa på en överhängande stor chock ännu tidigare. På så sätt skulle man kunna sätta in stöd innan stora chocker inträffar. EESK rekommenderar också att man ska vidareutveckla EISF och undersöka hur en EU-omfattande försäkringsmekanism skulle kunna fungera.

När det gäller den ekonomiska politiken i euroområdet 2018, efterlyser EESK en positiv samlad finanspolitisk inriktning i euroområdet. Ökade investeringsutgifter i länder med överskott skulle vara en ekonomipolitisk nödvändighet. Att skapa miljöer som främjar företagens investeringar och innovationer bör också vara en prioritet för den ekonomiska politiken, liksom att minska otrygga anställningar, fattigdom och ojämlikhet. (jk)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén är fast övertygad om att sammanhållningspolitiken är av avgörande betydelse för Europas framtid, och kräver tillräckliga resurser och lämpliga reformer. En nedskärning av budgeten för programperioden 2021–2027 skulle sända ut fel signal till allmänheten och skulle kunna vara skadlig för sammanhållningspolitiken. Budgeten bör behållas på samma nivå som den är nu och ökas för territoriellt samarbete.

I ett nyligen antaget yttrande kritiserar EESK de finansiella bestämmelserna i kommissionens förslag om den framtida regionala utvecklingen och sammanhållningspolitiken, men välkomnar kommissionens ansträngningar att genomföra reformer, och ser avsevärda förbättringar när det gäller förenkling, flexibilitet och effektivitet. Kommittén beklagar dock att det nya regelverket inte fastställer en enda uppsättning regler för alla fonder.

De nya förordningarna om sammanhållningspolitiken bör enligt kommitténs åsikt anpassas till den nya Europa 2020-strategin. De måste fortsätta strävandena att genomföra målen för hållbar utveckling och europeiska pelaren för sociala rättigheter och till fullo införliva Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

EESK avvisar förslagen om makroekonomiska villkor, regeln om återtagande n+2 och sänkningen av medfinansieringsnivåerna. Dessa förslag skulle skapa en alltför stelbent ekonomisk miljö och skulle kunna hämma investeringar. Mer flexibilitet skulle behövas för att hantera de särskilda förhållandena i regionerna.

Med tanke på att sammanhållningspolitiken måste göra det möjligt för områden med strukturella och permanenta nackdelar att effektivt ta itu med sina utmaningar välkomnar EESK den föreslagna mekanismen för att lösa rättsliga och administrativa hinder i gränsöverskridande frågor. Mekanismen måste garantera rättssäkerhet för potentiella användare och uppväga eventuella obalanser mellan partner.

Vad gäller målet om europeiskt territoriellt samarbete föreslår EESK att man ökar ungdomars delaktighet. Att minska den digitala klyftan bör vara en prioritering för alla program för europeiskt territoriellt samarbete, och man bör överväga att inkludera civilskydd och bekämpning av stora risker som en prioritering.

För mer information om EESK:s yttranden klicka här. (jk)

EU har åtagit sig att arbeta för en koldioxidsnål, mer resurseffektiv och hållbar ekonomi utöver sociala mål. Finansieringen av dessa åtaganden, med beaktande av miljömässiga, sociala och förvaltningsmässiga kriterier, utgör en enorm investeringsutmaning.

EESK anser att medlemsstaterna måste utarbeta en gemensam europeisk hållbarhetsram för att säkerställa stöd från det finansiella systemet i övergången till en hållbar ekonomi. Kommittén ger följaktligen sitt fulla stöd till kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt, och rekommenderar att den genomförs snabbt men gradvis. Den föreslagna ramen skulle vara en viktig drivkraft för att återställa förtroendet för de finansiella marknaderna och koppla sparande till hållbara investeringar i realekonomin.

Även om EESK erkänner den viktiga roll som finansmarknadsaktörerna spelar i övergången betonar kommittén att hela samhället måste delta för att systemet ska vara genomförbart.

Det skulle vara lämpligt att börja övergången genom att skapa en hållbarhetstaxonomi för EU samt riktmärken för låga koldioxidutsläpp. Taxonomin bör vara dynamisk och ta hänsyn till företagens verklighet. Det slutliga målet bör vara att främja taxonomin på global nivå och införliva den i EU:s lagstiftning på samma sätt och vid samma tidpunkt i alla medlemsstater. Åtgärder måste införas för att säkerställa att den ses över och uppdateras regelbundet.

EESK instämmer i att man bör börja med att konfigurera och införa ett begränsat antal områden och rättsliga skyldigheter, först och främst miljömässiga faktorer, men välkomnar också införandet av sociala och förvaltningsmässiga minimigarantier redan från början. Det skulle därefter vara viktigt att utvidga den ursprungliga taxonomin och de rättsliga skyldigheterna till mål med koppling till social hållbarhet och förvaltning i framtiden.

Slutligen välkomnar EESK det föreslagna förvaltaruppdraget för aktörer på finansmarknaderna. Detta kommer att göra det möjligt för investerare att anpassa sina investeringsbeslut till hållbarhetspreferenserna.

Mer information: ECO/456 ECO/466 ECO/467 (jk)

Värdepapper med statsobligationer som underliggande tillgång (sovereign bond-backed securities, SBBS) kan bidra till ökad diversifiering i och reducerad risk för statsobligationsportföljer som innehas av banker och andra finansiella aktörer. Detta skulle kunna få positiva konsekvenser för stabiliteten och motståndskraften i det finansiella systemet och förbättra integreringen på finansmarknaderna.

EESK ställer sig därför bakom kommissionens lagstiftningsförslag för att inrätta ett regelverk som gör det möjligt för SBBS-värdepapper att utvecklas av marknaden. Kommittén stöder införandet och testerna av SBBS-värdepapper på marknaderna, men efterlyser samtidigt att ett antal öppna frågor i förslaget tas upp till diskussion. 

”Det enda sättet att se om bankerna och investerarna verkligen är intresserade av SBBS-värdepapper är att testa dem”, sade Daniel Mareels, föredragande för yttrandet i ämnet. SBBS-värdepapper skulle kunna bidra till att ytterligare försvaga den nära kopplingen mellan banker och deras hemländer. EESK har efterlyst ytterligare åtgärder för att uppnå detta alltsedan den senaste finanskrisen.

Det kommer dock vara viktigt att säkerställa tydlighet, effektivitet och ändamålsenlighet i det föreslagna regelverket, och även om EESK håller med om många aspekter i förslaget anser kommittén att andra måste stärkas: Esmas tillsyn måste till exempel stärkas och inledas tidigare om företag för särskilda ändamål ska tillåtas att själva certifiera sammansättningen av de underliggande SBBS-portföljerna.

Ett antal obesvarade frågor behöver också tas upp till diskussion, exempelvis om SBBS-värdepapper skulle vara effektiva under alla omständigheter, och man kommer även att behöva diskutera vidare om SBBS-värdepapper bör erbjudas privata sparare och konsumenter.

Det föreslagna regelverket bör utvecklas ytterligare i nära dialog med alla berörda parter. (jk)

EESK stöder den nya asyl- och migrationsfonden och instrumentet för gränsförvaltning och visering. I det yttrande som antogs vid plenarsessionen i oktober och som utarbetats av Giuseppe Iuliano ställer sig kommittén bakom kommissionens beslut att öka budgeten för båda politikområdena, men påpekar att ordet ”integration” bör finnas kvar i namnet på migrationsfonden och att det bör antas bestämmelser om reguljär migration till EU.

”Att ordet ’integration’ tas bort i namnet på Asyl- och migrationsfonden är ganska oroväckande” framhöll Giuseppe Iuliano. ”Det skulle kunna tolkas som att man lägger mindre vikt vid denna aspekt. Det är viktigt att komma ihåg att likabehandling och antidiskrimineringspolitik är pelare i den europeiska politiken, också när det gäller integration av tredjelandsmedborgare” påpekade han vidare. ”Ordet ’integration’ måste återigen tas med i namnet med tanke på att integrationen är en utmaning för medlemsstaterna.”

Dessutom är kommissionens förslag särskilt inriktat på irreguljära inresor vid gränsstationer, och tar inte upp de reguljära möjligheterna att invandra till EU. Det görs heller inte någon särskild hänvisning till skyddet av grundläggande rättigheter vid gränsstationerna. Kommittén värnar om rätten till asyl och efterlyser en gemensam migrationspolitik med instrument som underlättar en reguljär och ordnad migration. Vi behöver framsteg och innovation inom EU:s integrerade system för migration. Därför måste vi reformera Dublinsystemet. (mp)

Kommittén är mycket kritisk till den förslagna anslagsminskningen på sex procent i den nya Europeiska socialfonden+, som under EU:s nya långsiktiga finansieringsperiod 2021–2027 kommer att samla flera befintliga fonder och program som syftar till att stärka unionens sociala dimension.

EESK motsätter sig att man slopar den obligatoriska minsta andelen medel som öronmärkts för ESF+ i sammanhållningspolitikens nästa budget, som för närvarande är fastställd till 23,1 %. Kommittén stöder inte heller förslaget om en minskning av fondens europeiska medfinansieringssats.

EESK anser att 30 % av resurserna till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning ska anslås till ESF+ och rekommenderar att 30 % av ESF+-medlen öronmärks för social inkludering.

 ”Nedskärningen på sex procent i finansieringen av ESF+ är oacceptabel med tanke på att fattigdomsnivån i EU fortfarande är hög och ligger på över 23 %”, menar Krzysztof Balon, som varit föredragande för EESK:s yttrande om kommissionens förslag för ESF+.

Samtidigt som EESK motsätter sig minskningen av anslagen välkomnar kommittén förslaget, bland annat med tanke på att det ligger i linje med den europeiska pelaren för sociala rättigheter och att det innebär en sammanslagning av befintliga fonder i syfte att stärka kampen mot fattigdom, social utslagning och arbetslöshet.

EESK anser att ESF+ bör avsätta öronmärkta medel för ungdomssysselsättning och för att bygga upp kapaciteten inom civilsamhällesorganisationer. Det civila samhället bör involveras fullt ut i planeringen och genomförandet av projekt inom ESF+. (ll)

Kommissionens nya förslag måste gå längre och ta hänsyn till alla tillgängliga former av transporter. Det bör vara inriktat på gods- och persontransporternas intermodalitet. I ett yttrande som utarbetats av Giulia Barbucci och som antogs vid plenarsession i oktober stöder EESK det tredje mobilitetspaket som kommissionen presenterat, men förespråkar ett ambitiösare projekt.

EESK stöder kommissionens förslag och ser det som ett ytterligare steg mot hållbara transporter i Europa. Giulia Barbucci sade dock: ”Vi uppmanar kommissionen att se utöver vägtransporter. För att på ett effektivt sätt utveckla hållbara och säkra transporter måste alla tillgängliga transportsätt beaktas. Vi behöver en ambitiösare vision där intermodaliteten mellan offentliga och privata transporter betraktas som ett sätt att uppnå målen för effektivitet, livskvalitet och säkerhet.”

Kommittén uppmanar också kommissionen att avsätta tillräckliga medel till programmet, stöder de strategiska handlingsplanerna för trafiksäkerhet och batterier och påminner kommissionen om möjliga problem som rör integrerad automatisering av fordon och övergången till elbilar.

I maj 2018 offentliggjorde kommissionen sitt tredje ”Europa på väg”-paket, kommissionens senaste bidrag till moderniseringen av transporter i EU. Paketet fokuserar på vägtransporter, i synnerhet biltransporter, och följande tre viktiga delar: säkerhet, uppkoppling och automatisering och rena transporter. (mp)

Programmet för ett digitalt Europa, som utarbetats av kommissionen, tar ett steg i rätt riktning genom att erkänna den viktiga roll som digitala färdigheter spelar, men det skulle kunna vara närmare knutet till den sociala verkligheten. I ett yttrande som utarbetats av Norbert Kluge och Ulrich Samm och som antogs vid plenarsessionen i oktober stöder EESK kommissionens förslag och noterar att digitaliseringen i Europa måste vara inkluderande och den ”digitala avkastningen” fördelas jämnt genom lämpliga politiska åtgärder.

”Eftersom digitaliseringen berör livets alla områden och alla människor är det av yttersta vikt att alla medborgare i EU kan dra nytta av den”, sade Norbert Kluge. ”Digitaliseringen i Europa måste ha en inkluderande karaktär”, fortsatte han. ”Faktorer såsom kön, social ställning, utbildningsnivå, kompetens, digitala färdigheter, ursprung, ålder eller funktionsnedsättning får inte utestänga människor från den digitala utvecklingen.”

Digitala kunskaper och färdigheter är ytterst viktiga och erkänns som ett centralt inslag i programmet. Det är mycket viktigt att hjälpa företag, arbetstagare och konsumenter att förvärva och använda både grundläggande och avancerad digital teknik. Utbildning kan tillhandahållas genom digitala innovationsknutpunkter som inrättas lokalt i regionerna. ”Vi välkomnar ett europeiskt kvalitetsmärke för digitala innovationsknutpunkter för att främja sammankopplingar och säkerställa att avancerade digitala färdigheter på hög nivå, men även grundläggande kunskaper, tillhandahålls”, betonade Ulrich Samm.

I juni 2018 presenterade kommissionen programmet för ett digitalt Europa för perioden 2021–2027 i syfte att inrätta en digital inre marknad för att Europa ska bli en framstående aktör inom digitalisering och öka sin ekonomiska styrka och konkurrenskraft internationellt sett. (mp)

Digitala gränsöverskridande finansiella tjänster är långt ifrån populära bland europeiska konsumenter, som fortfarande föredrar den verkliga kontakt som nationella privatkundsbanker erbjuder. Det behövs större ansträngningar för att ge de europeiska konsumenterna ett bättre utbud, lättbegripliga produkter och ekonomiskt överkomliga tjänster, och samtidigt göra gränsöverskridande transaktioner säkrare och tryggare. Det var de viktigaste budskapen från en debatt vid EESK den 26 september.

Evenemanget med titeln Konsumenterna i centrum för Europas finansindustri anordnades av EESK:s facksektion för inre marknaden (INT) i samarbete med European Retail Financial Forum (ERFF). Där samlades bl.a. EESK-ledamöterna Ariane Rodert, INT-sektionens ordförande, Petru Sorin Dandea, föredragande för FinTech-handlingsplanen, Carlos Trias Pintó, föredragande för handlingsplanen för hållbar finansiering och förordningen om information och rådgivning samt medföredragande för handlingsplanen om finansiella tjänster för konsumenter, konsumentföreträdarna Evangelia Kekeleki och Reine-Claude Mader, Europaparlamentsledamöterna Othmar Karas och Molly Scott Cato, Renatas Mazeikas, enhetschef för konsumentpolitik vid kommissionen, företrädare för ERFF samt konsumentorganisationer och nationella offentliga tjänstemän.

Diskussionerna fördes under två paneldebatter:

• Gränsöverskridande ombildningar, fusioner och uppdelningar.
• Att skapa transparens och förtroende för en hållbar framtid.

Deltagarna var eniga om att de europeiska konsumenterna inte godtar full digitalisering, eftersom fysisk kontakt fortfarande är mycket viktig för dem. Bara 7 % använder för närvarande gränsöverskridande finansiella transaktioner. Bristen på förtroende förvärras av det ojämna införlivandet av EU:s konsumentlagstiftning i Europa. Konsumenterna befinner sig långt från finansindustrins centrum, men bör vara dess huvudsakliga fokus. Det var slutsatsen från konferensen.

Vid den första paneldebatten betonade man att medlemsstaterna bör informera medborgarna om både den potential och de risker som finns i it-säkerheten och dataskyddet för att den digitala inre marknaden ska kunna förverkligas. Man framhöll behovet av att främja förtroendet genom att ge konsumenterna råd om deras rättigheter och ge enkel tillgång till prövning, mot bakgrund av att 74 % av de 48 000 ansökningar om bistånd som nätverket av europeiska konsumentcentrum (ECC-Net) hanterat rörde e-handel.

Talarna noterade att FinTech medför möjligheter till ökad konkurrens och lägre kostnader för konsumenterna, men väcker farhågor beträffande automatiserad rådgivning, användningen av artificiell intelligens och stordata samt de finansiella plattformarnas funktionssätt.

Vid paneldebatten betonade man att kommissionens förslag skulle kunna skapa en andrahandsmarknad för nödlidande lån med stora risker för konsumenterna, som redan betalat kostnaderna för finanskrisen. Finansiell rådgivning gav konsumenterna hopp om att kunna välja rätt finansiella produkter, men uppgifterna visade att finansiella tjänster var den sektor som åtnjöt allra sämst förtroende och tillfredsställelse bland konsumenterna.

Vid den andra paneldebatten framhölls hållbar finansiering som en nyckel till en hållbar ekonomi, eftersom studier visar att 70 % av investerarna bryr sig om miljön. Man betonade att värderingsinstitut som bedömer finansiella produkters kvalitet också bör ge tydlig information om hur investeringarna används.

En rekommendation var att fastställa enkla, jämförbara och transparenta ”flaggskeppsprodukter” för konsumenterna i hela EU genom olika digitala distributionssystem för att uppmuntra konsumenternas förtroende för dessa produkter.

Språkliga och rättsliga skillnader, högre avgifter och bristande tillgång till vissa finansiella tjänster och produkter för utomlands bosatta, skatteskillnader, valutakursrisker osv. var hinder som måste undanröjas. Behovet av digitala distributionskanaler för att tillämpa principerna om teknikneutralitet, proportionalitet och integritet betonades, mot bakgrund av att 60–70 % av konsumenterna motsätter sig att deras uppgifter lämnas till tredje part. (dm)

På fotot (från vänster till höger): EESK-ledamöterna Carlos Trias Pintó, Ariane Rodert och Michael Ikrath, Europaparlamentsledamoten Othmar Karas och ERFF:s Fiona Murray

av Arbetstagargruppen

Workshop om den europeiska pelaren för sociala rättigheter i St. Pölten den 12 oktober 2018
 
Vid denna workshop, som anordnades gemensamt av EESK och Niederösterreichs arbetarkammare i arbetstagarcentrum i St. Pölten, diskuterade man genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Inför ca 80 gäster förde Europaparlamentsledamoten Evelyn Regner, Egbert Holthuis, enhetschef vid DG EMPL, företrädare för arbetsmarknadsorganisationer samt regionalpolitiker en diskussion. Gabriele Bischoff och Jukka Ahtela företrädde EESK. I sitt huvudanförande betonade Gabriele Bischoff följande: ”I förra årets förklaring från Göteborg åtog sig medlemsstaterna och EU-institutionerna att sätta stopp för Europas social fragmentering och den sociala dumpningen. Lika möjligheter och tillgången till arbetsmarknaden måste förbättras, rättvisa arbetsvillkor skapas och socialt skydd och social delaktighet tryggas överallt. Det är bråttom. Mot bakgrund av brexit, Trump och framgångarna för högerpopulister och nationalister i många europeiska länder är ett positivt europeiskt projekt verkligen på tiden.”

Jukka Ahtela betonade i sitt anförande den europeiska sociala modellens betydelse. Han menade att EU på det sociala området framför allt kan agera genom att utforma lagstiftning, riktlinjer och samarbeten. Målet är dock naturligtvis en ekonomisk och social konvergens som går hand i hand. Han betonade också den sociala dialogens betydelse för att hantera de utmaningar som Europa står inför, t.ex. nya anställningsformer och framtidens arbete. (mg)

På detta foto (från vänster till höger): Egbert Holthuis (kommissionen), Evelyn Regner (ledamot av Europaparlamentet), Markus Wieser (ordförande, Niederösterreichs arbetarkammare), Gabriele Bischoff, Jukka Ahtela, Valentin Wedl (avdelningschef för EU och internationella frågor, federala arbetstagarkammaren), Bettina Heise (direktör, Niederösterreichs arbetarkammare), Réne Pfister (ledamot av Niederösterreichs delstatsparlament – expert på socialpolitik).

Från gruppen Mångfald Europa vid EESK

Gruppen Mångfald Europa vid EESK kommer att stå värd för ett evenemang om de fria yrkena med inriktning på en hållbar omvandling av deras definition Evenemangets syfte är att vinna ny kunskap för att utarbeta en framtidssäkrad definition av de fria yrkena i ett digitaliserat arbetsliv.

Goda färdigheter och hög kompetens, allmännyttiga skyldigheter i fråga om tjänster nära kopplade till viktiga områden såsom hälsa, säkerhet, bostäder, livskvalitet osv., strikt egenkontroll (yrkesreglering, uppförandekoder och disciplinära åtgärder), personligt ansvar och yrkesmässigt oberoende av ekonomiska och andra intressen kommer att stå i centrum för samtalet.

Ordförande för gruppen Mångfald Europa, Arno Metzler, kommer att inleda sammanträdet. Talespersonerna för kategorin fria yrken kommer i enlighet med det manifest som antogs vid konferensen om de fria yrkena i Rom förra året att presentera en sammanfattning av de framsteg som gjorts och kort redogöra för planerade åtgärder under rubriken Från Rom till Bryssel.

Konferensen kommer att samla flera nationella och europeiska representanter för de fria yrkena samt akademiker med sakkunskap om de ämnen som ska behandlas i tre paneldiskussioner:

• Att frångå klichén med ”protektionism” och anpassa definitionen av ”allmännytta” till samhällsutvecklingen.
• Förändrar digitaliseringen människans grundläggande behov och på vilket sätt påverkar detta de fria yrkena?
• Restriktioner beträffande kapitalandelar: behövs de inte längre eller är de viktigare än någonsin? Investerarnas intressen mot yrkesmässiga krav.

Evenemanget kommer att äga rum i Bryssel den 27 november kl. 10–17. (cl)

Från EESK:s Arbetsgivargrupp

Brist på medvetenhet, underutvecklad infrastruktur, höga investeringskostnader samt brist på kompetens och kompetensglapp – det är några av de utmaningar som små och medelstora företag står inför när de ska försöka utnyttja fördelarna med den digitala revolutionen. Deltagarna i konferensen ”Hur företagen kan stödjas i den digitala tidsåldern – digitalisering av små och medelstora företag” försökte identifiera potentiella hinder och föreslå lösningar för att övervinna dem i framtiden. Evenemanget ägde rum den 24 oktober 2018 i Wien, Österrike.

”Vi kan inte blunda för digitaliseringen, vi måste se till att alla våra företag kan utnyttja fördelarna i denna process”, sade Ulrike Rabmer-Koller, vice ordförande för den österrikiska federala handelskammaren och ordförande för Europeiska sammanslutningen för hantverksföretag och små och medelstora företag (UEAPME) i sitt inledningsanförande. Hon förklarade att UEAPME höll på att samla in bästa praxis om digitaliseringen från små och medelstora företag i EU för att kunna ge företagen tillräcklig information.

Jacek Krawczyk, ordförande för Arbetsgivargruppen, poängterade att digitaliseringen blir alltmer nödvändig för de små och medelstora företagen. Hälften av alla små och medelstora företag ser digitaliseringen som en möjlighet att utöka sitt utbud av produkter och tjänster. Samma andel anser att digitaliseringen stöder nya företagsmodeller. För 79 % av de små och medelstora företagen innebär digitaliseringen en möjlighet till produktoptimering.

De små och medelstora företagen är visserligen medvetna om de pågående förändringarna kopplade till digitaliseringen, men många av dem kan ännu inte identifiera vilken sorts möjligheter den kan föra med sig för dem specifikt. Den snabba takten i digitaliseringen skapar enorma möjligheter till förbättring inom alla sektorer för ekonomisk verksamhet, t.ex. när det gäller hantverk och transport.

En ytterligare förenkling av den elektroniska interaktionen såväl mellan företag som mellan den offentliga sektorn och företagen skulle också vara till nytta. I detta sammanhang gav företrädaren för kommissionen en kort redogörelse av potentialen hos eIDA-förordningen (elektronisk identifiering och betrodda tjänster) för små och medelstora företag.

Brist på digital kompetens är en annan faktor som hindrar digitaliseringen av de små och medelstora företagen. Modellen där yrkesutbildning varvas med lärlingsutbildning – som är väl utvecklad i Österrike – skulle kunna vara en del av lösningen på denna fråga. Genom att identifiera nya yrken kopplade till digitaliseringen och skapa lämpliga lärlingsprogram kan företag och skolor bidra till att anpassa läroplanerna till behoven på marknaden.

Konferensen anordnades i samarbete mellan Arbetsgivargruppen vid Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och den österrikiska federala handelskammaren. (lj)

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs flaggskeppsevenemang Ditt Europa, din mening, som ger ungdomar en röst i EU:s beslutsprocess, firar tioårsjubileum nästa år. 2019 är ett valår, och det nya Europaparlamentet kommer att ha mycket viktiga beslut att fatta, i en tid då allt från ekonomi till kommunikation och från politik och sociala trender håller på att revolutioneras.

Kommittén är angelägen om att ta del av hur ungdomar i Europa ser på denna framtid och vilka lösningar de kan föreslå för det europeiska samhället i stort. Inför evenemanget kommer 99 gymnasieelever från 33 länder att bjudas in till Bryssel den 21–22 mars 2019 för att rösta för framtiden och fira evenemangets tioårsjubileum. Gymnasieskolor från hela Europa kan ansöka fram till den 18 november 2018. En skola från varje land kommer att väljas ut genom lottdragning i december 2018. (ks)