Hållbarhet i Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2020

av EESK:s arbetstagargrupp

Digitaliseringen, klimatförändringarna, demografi och globalisering är de fyra sakområden som dominerar de politiska prioriteringarna under Europaparlamentets och kommissionens nya mandatperiod. För att ta itu med dem behövs en ny hållbar industrimodell som garanterar en rättvis övergång till en cirkulär och grön ekonomi. Tidigare erfarenheter (t.ex. ”de gula västarna”) visar att dessa brådskande och nödvändiga åtgärder inte kommer att åtnjuta folkligt stöd om man inte samtidigt tar hänsyn till arbetstagarna och om de ensamma får bära bördan.

Det behövs en övergripande strategi som sätter medborgarna och arbetstagarna i centrum, garanterar hållbarhet och skyddar de grundläggande rättigheterna. För att vi ska kunna gå mot en inkluderande framtid måste EU utveckla rättsligt bindande instrument som garanterar en minimiinkomstnivå där minimilönen går att leva på samt gemensamma arbetslöshetsförsäkringramar.

Därför bör sociala investeringar (i hälso- och sjukvård, utbildning, social inkludering och grön omställning) exkluderas från stabilitets- och tillväxtpakten med hjälp av en gyllene regel som säkerställer att den europeiska pelaren för sociala rättigheter utvecklas och genomförs på rätt sätt samt att de offentliga finanserna är hållbara. Hållbarhetssatsningar måste därför alltid omfatta sociala, ekonomiska och miljörelaterade dimensioner och bördorna och ansvaret måste fördelas därefter, i synnerhet när det gäller beskattning. Social dialog, involvering av arbetsmarknadens parter i det politiska beslutsfattandet och respekt för kollektiva avtalsförhandlingar och arbetstagares sociala rättigheter är grundläggande verktyg för att uppnå denna rättvisa omställning som inte lämnar någon på efterkälken. (prp)