I en rapport från EESK betonas fem områden där förändringar måste ske i kommissionens program för att förbättra EU:s lagstiftning (”bättre lagstiftning”), om det ska kunna fortsätta i framtiden. I stort anser EESK dock att resultatet av programmet för 2014–2019 har varit positivt.

Vid plenarsessionen i september antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén en rapport om kommissionens program för bättre lagstiftning där den betonar att programmet i allmänhet har bidragit till att förbättra EU:s lagstiftning. Kommittén anser att programmet bör fortsätta, men varnar för att använda det i stället för politiska beslut, eftersom det är viktigt att skydda konsumenternas och medborgarnas rättigheter.

”Bättre lagstiftning kan inte ersätta politiska beslut och får inte under några omständigheter leda till avreglering eller till att nivån sänks på det sociala skyddet, miljö- och konsumentskyddet eller skyddet av de grundläggande rättigheterna”, varnar föredraganden Denis Meynent.

EESK pekar på fem centrala svagheter i programmet:

– konsekvensbedömningar, som bör baseras på färre ekonomiska kriterier, vara mindre kostnadsorienterade, utföras oberoende och omfatta en hållbarhetskontroll,

– offentliga samråd, som målar upp en förenklad bild av situationen i Europa på grund av kulturella och ekonomiska faktorer,

– administrativa bördor, som fortfarande är alltför stora,

– innovationsprincipen, som inte är tillräckligt tydlig för att effektivt ersätta försiktighetsprincipen vilken bör förbli den huvudsakliga principen,

– Refit-plattformen, som kritiseras för otillräcklig expertis, oproportionerliga kostnader, långsamhet, asymmetriska remisser, överlappning av rådets arbetsgrupper och förminskning av EESK:s roll i förhållande till andra berörda parter.