EESK info

Vid EESK:s plenarsession i september deltog Europeiska ombudsmannen, Emily O’Reilly, som sammanfattade det arbete som har utförts under hennes mandatperiod och gav sin syn på de utmaningar som EU:s offentliga förvaltning står inför och hur de bör hanteras. EESK:s ordförande, Luca Jahier, betonade behovet av EU-institutioner som sätter människan i centrum.

Emily O’Reilly påpekade att när EU-institutionerna står inför en känslig fråga måste de samarbeta för att åstadkomma förändring. ”Om en svår och känslig fråga uppstår är det alltid samarbete och gemensamma krafter från alla parter, från såväl institutionerna som medlemsstaterna, som bidrar till förändring”, sade hon. ”Det är bara när en fråga blir tillräckligt brännande som vi kan se förändring, eftersom frågan då förs högre upp på institutionernas dagordning.”

Luca Jahier erinrade om att kommittén är en EU-institution med fokus på EU:s medborgare och lovordade Europeiska ombudsmannens roll och arbete.

”Vi får inte glömma att EESK består av 350 ledamöter som står i ständig kontakt med människor på gräsrotsnivå”, konstaterade han. ”Vi behöver en förvaltning som sätter människan i centrum och vi tror att Europeiska ombudsmannen har en avgörande roll när det gäller att hjälpa EU-institutionerna att anpassa sig till denna förändring. Ni har vidtagit en rad åtgärder i denna riktning, och kommittén följer strikt era rekommendationer och kommer att fortsätta med det.” (mp)

EU är till för dig – du är EU Civilsamhällets roll i debatten om Europeiska unionen

Medieseminariet för det civila samhället, som hölls i Málaga den 10 och 11 oktober 2019, samlade nästan 130 deltagare. Seminariet, som anordnades av EESK i partnerskap med Málagas universitet, gav upphov till intensiva diskussioner om behovet av en tillförlitlig, relevant, konstruktiv och kreativ debatt om Europeiska unionen.

I diskussionerna deltog inte bara forskare och vetenskapsmän, utan även medie- och kommunikationsansvariga från civilsamhällesorganisationer, studenter vid Málagas universitet, journalister, företrädare för olika nationella ekonomiska och sociala råd och medlemmar av de tre EESK-grupperna.

Syftet med detta möte var enligt Isabel Caño Aguilar, EESK:s vice ordförande med ansvar för kommunikation, att komma samman för att lyssna på varandra, ha en dialog och utbyta erfarenheter av EU, som är ett gemensamt projekt. Detta europeiska projekt uppstod ur idén om att ena en delad kontinent, säkerställa politisk stabilitet och fredlig samlevnad samt skapa en blomstrande ekonomisk union.

Under diskussionerna, som hölls i formen av tre rundabordssamtal, underströk deltagarna och gästerna medias granskande roll och den centrala roll som kommunikationen har i utbildning och upplysning av och information till medborgarna.

I det första rundabordssamtalet, ”Europa, vårt hopp”, som modererades av journalisten Maroun Labaki, deltog Maria Freitas (politisk chefsrådgivare vid fonden för europeiska progressiva studier, FEPS, i Bryssel), Nicolas Gros-Verheyde (Brysselkorrespondent för den franska tidningen Sud-Ouest och chefredaktör för bloggen B2-Bruxelles), Cristina Marconi (frilansjournalist och skribent) och Kiran Klaus Patel (professor i europeisk historia vid Ludwig-Maximilian-universitetet i München).

Euractiv-journalisten Jorge Valero modererade det andra rundabordssamtalet på temat ”Tillsammans för Europa” med Álvaro Gallego Peris (medlem av kansliet vid Spaniens högkommissarie för Agenda 2030), Marie-Isabelle Heiss (advokat med koppling till den pro-europeiska rörelsen Volt Europa), Silviu Mihai (frilansjournalist, forskare och radio- och tv-producent) och Helena Seibicke (forskare vid Arena – centrum för europeiska studier i Oslo).

Det tredje rundabordssamtalet var rubricerat ”Demokrati för oss samman” och modererades av José Manuel Sanz Mingote (journalist vid nyhetsbyrån EFE). I samtalet deltog Pauline Adès-Mével (Reportrar utan gränser), Maciej Zakrocki (journalist vid den polska radion och televisionen), Tina Bettels-Schwabbauer (nätverket European Journalism Observatory), Mar Cabra (nätverket International Consortium of Investigative Journalists) och ElinaMakri (Oikomedia.com).

Jacek Krawczyk (ordförande för Arbetsgivargruppen) sade att ”Europa handlar om människor, Europa är för människor och med människor. Låt oss återbörda Europa till dem det tillhör, dess medborgare.”

Oliver Röpke (ordförande för Arbetstagargruppen) uppmanade till handling för att göra den europeiska pelaren för sociala rättigheter tillgänglig för medborgarna. Han menade att vi, om man nu har proklamerat denna sociala pelare, bör genomföra den med gemensamma krafter, för Europa är ju ett gemensamt projekt.

Enligt Jane Morrice, som uttalade sig för gruppen Mångfald Europa, kan demokrati föra människor samman, men utan adekvat utbildning, kommunikation och information kan den också separera och söndra. För att demokratin ska kunna bli en framgång måste den ta hand om medborgarna och behandla dem med empati och humor.

Att döma av de inlägg som gjordes av paneldeltagare och andra deltagare tycks syftet med debatten ha uppnåtts med råge. Slutsatserna betonar att det är absolut nödvändigt att insynen ökar i allt utövande av demokrati, att det är viktigt att vara vaksam vad gäller hur kommunikationsmedlen används samt att journalister och media har en avgörande roll i det undersökande arbetet och som försvarare av pressfriheten och demokratins värden.(ehp)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) beklagar att inte alla EU-medlemsstater har godkänt den globala migrationspakten, som enligt EESK utgör ett utmärkt tillfälle att göra framsteg när det gäller att framföra ett enat budskap från EU om migration på global nivå.

I sitt yttrande på eget initiativ om ”Genomförandet av den globala pakten för säker, ordnad och reguljär migration baserat på EU:s värden” betonar EESK att pakten är en icke-bindande överenskommelse och som sådan inte medför några nya skyldigheter för EU:s medlemsstater.

Däremot är dess innehåll helt i linje med EU:s grundläggande värden som respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna och minoriteters rättigheter, i enlighet med artikel 2 i EU-fördraget.

”Pakten i sig är varken revolutionerande eller radikal, men den erbjuder en multilateral ram för samarbete mellan ursprungs-, transit- och mottagarländer”, sade föredraganden för yttrandet, José Antonio Moreno Díaz.

EESK är en tongivande röst bland EU:s institutioner när det gäller att förespråka säker och ordnad migration och strävar också efter att stärka diskussionerna om denna fråga inom institutionerna.

Pakten kan vara en bra utgångspunkt för en faktabaserad debatt om migration, som skulle kunna handla om hur de enskilda EU-ländernas olika ståndpunkter skulle kunna överbryggas, sade Moreno Díaz. (ll)

EESK s ordförande, Luca Jahier, och Europaparlamentets vice ordförande, Klára Dobrev, utväxlade synpunkter om Europas framtid under en givande debatt vid EESK:s plenarsession i september.

Luca Jahier underströk betydelsen av att befinna sig närmare EU:s medborgare, stärka demokratin och öka det civila deltagandet i EU-politiken, samtidigt som det är viktigt att visa att EU har åtagit sig att leverera resultat.

”EESK har alltid haft en tydlig ståndpunkt vad gäller det europeiska projektet: vi behöver mer av, och ett bättre, Europa, och vi kommer att stödja alla åtgärder som syftar i den riktningen, men vi måste visa för EU:s medborgare att EU levererar!”, sade han. ”Medborgarna måste stå i centrum för institutionerna; utan civilsamhället förblir demokratin skör.”

Klára Dobrev, som presenterade parlamentets prioriteringar för mandatperioden 2019–2024, välkomnade att EESK och Europaparlamentet var på samma våglängd. ”Vi måste inse att vårt korta politiska mandat kommer att vara avhängigt våra långsiktiga åtaganden. Vi måste lyssna på EU-medborgarna, och det är en gemensam uppgift för alla institutioner. Vi måste var lyhörda – de efterfrågar ökad säkerhet och bättre levnadsvillkor”, sade hon. ”Våra prioriteringar kommer att vara att fördjupa den ekonomiska och monetära unionen, ta itu med arbetslösheten och hantera klimatförändringarnas sociala konsekvenser”, sade hon avslutningsvis.

EESK stöder kommissionens förslag om att göra EU:s beslutsfattande på energi- och klimatområdet mer demokratiskt, och i synnerhet om att övergå från enhällighet till omröstning med kvalificerad majoritet i energiskattefrågor.

I sitt yttrande, som antogs vid plenarsessionen i september och som hade utarbetats av Baiba Miltoviča och Dumitru Fornea, pekade EESK särskilt ut energibeskattning som ett område där det behövs ett snabbt och mer demokratiskt omröstningssystem på EU-nivå, ett system där Europaparlamentet och rådet beslutar på lika villkor.

Denna förändring är avgörande för att ramdirektivet från 2003 om energibeskattning ska kunna ändras och därmed för att energiomställningen ska kunna genomföras och energi- och klimatmålen 2030 uppnås.

”Konsumenterna har knappast haft några fördelar av den avreglerade energimarknaden; de får inte ut sin rättmätiga del av EU:s åtgärder på energiområdet”, påpekade Baiba Miltoviča. ”Dessutom är avgifterna för EU:s energianvändare redan mycket höga. Cirka 40 % av det elpris som konsumenterna i EU betalar i slutledet består av skatter och avgifter”, tillade hon.

Att övergå från enhällighet till kvalificerad majoritet är i detta fall svårt, eftersom det innebär en överföring av suveränitet på det känsliga beskattningsområdet. Därför noterade Dumitru Fornea att ”överföringen av suveränitet måste gå hand i hand med utvecklingen av en verklig energiunion. Social rättvisa är vår prioritet. Vi måste vara medvetna om att all beskattning av mer förorenande bränslen kan vara till direkt skada för svagare grupper i samhället och ses som ytterligare en börda”, avslutade han. (mp)

För att kunna genomföra de ambitiösa reformer som behövs för att fördjupa Ekonomiska och monetära unionen (EMU) är samarbete och partnerskap mellan regeringar och civilsamhället en nödvändighet, sammanfattade en högnivåpanel bestående av höga EU-tjänstemän och experter vid EESK:s plenarsession.

I debatten, som leddes av EESK:s ordförande , deltog kommissions vice ordförande , Greklands f.d. ekonomiminister , från Internationella valutafonden och från Finlands finansministerium.

Deltagarna var överens om att det för att stärka den europeiska planeringsterminens sociala roll också är viktigt att beakta ekonomiska, sociala och miljörelaterade aspekter.

Valdis Dombrovskis meddelade att en fördjupning av EMU kommer att stå högt upp på den tillträdande kommissionens dagordning. lovordade civilsamhällets roll och dess viktiga bidrag till att vända nuvarande utmaningar till möjligheter och berömde EESK:s arbete vad gäller arbetstagarnas sociala rättigheter och kommitténs roll i de pågående diskussionerna om EMU:s framtid.

EESK:s ordförande avslutade debatten med följande ord: ”Vi stöder ett starkare EMU, eftersom vi vet att i dagens globaliserade, kraftigt konkurrensutsatta och snabbt föränderliga ekonomi kan inget EU-land utvecklas på egen hand.” (ks/ll)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar att kommissionen undersöker möjligheten att utvidga användningen av beslutsfattande med kvalificerad majoritet – vilket innebär att rådet antar förslag tillsammans med Europaparlamentet genom medbeslutandeförfarandet – till fler socialpolitiska områden.

På just detta område är det av särskild betydelse att involvera parlamentet i EU:s lagstiftningsförfarande på samma villkor som rådet, eftersom sociala frågor berör vanliga medborgare direkt och påverkar den sociala sammanhållningen, som är avgörande för EU:s överlevnad, menade EESK i ett yttrande som antogs vid dess plenarsession i september.

Några socialpolitiska områden kräver fortfarande beslut med enhällighet i rådet.

”Europaparlamentet bör göras till en verklig och jämställd partner i EU:s beslutsfattande på det socialpolitiska området. Detta är en viktig förutsättning för att åstadkomma ökad social rättvisa och ökad demokrati. Om ett fördrag ger möjligheter till detta – vad är det då vi väntar på?”, frågade föredraganden för yttrandet, Christian Bäumler.

EESK underströk att genom att använda kvalificerad majoritet skulle EU förbli subsidiaritetsprincipen troget.

Kommittén sade sig vara för en övergång till omröstning med kvalificerad majoritet på icke-diskrimineringsområdet, för rekommendationer om social trygghet och skydd för arbetstagarna samt för beslut som reglerar anställningsvillkoren för tredjelandsmedborgare med uppehållsrätt inom EU. (ll)

Den 26 september antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) ett yttrande på eget initiativ för att uppmärksamma 10-årsjubileet för det östliga partnerskapet.

I sitt yttrande erkänner EESK de viktiga landvinningar som har gjorts inom ramen för detta initiativ, men efterlyser också ytterligare reformer på områdena demokratisering och grundläggande friheter. Yttrandet betonar behovet av att stärka civilsamhällets roll och erbjuda trovärdiga utsikter till EU-medlemskap för länderna inom det östliga partnerskapet för att ett nytt kapitel av samarbete ska kunna påbörjas.

Indrė Vareikytė, föredragande för yttrandet, sade: ”Vi kan inte längre acceptera idén om en universallösning för alla; länder som befinner sig i främsta linjen och har mer långtgående ambitioner bör leda processen. Tio år borde vara tillräckligt för att förmedla EU:s värden. Nu måste det östliga partnerskapet bli en strategi för verkligt partnerskap och inte bara en strategi för mottagare.”

Den största utmaning som återstår för de flesta länder inom det östliga partnerskapet är att genomföra demokratiska reformer. Som det står i yttrandet anser EESK att EU först och främst är en union av värden; därför bör förbindelserna med dess grannar också baseras på samma värden och villkoras. Länderna inom det östliga partnerskapet bör arbeta för att de mänskliga rättigheterna, medborgerlig frihet, mediefrihet och rättsstatsprincipen respekteras och intensifiera kampen mot korruption. (dgf)

”Om vi vill uppnå FN:s mål för hållbar utveckling senast 2030 måste vi agera nu”, understryker Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) i sitt yttrande om kommissionens diskussionsunderlag ”Mot ett hållbart EU 2030”.

I yttrandet varnar EESK för att det akuta behovet av att ta itu med dagens utmaningar inte motsvaras av politiska åtgärder. ”Vetenskapen är tydlig när det gäller följderna av att inte agera”, betonade föredraganden Cillian Lohan̶, ”lanseringen av en europeisk grön och social giv kommer att vara viktig för att styra de europeiska ekonomierna i en mer hållbar riktning”.

Detta debatterades ytterligare vid EESK:s konferens på temat, som anordnades i samarbete med Finlands EU-ordförandeskap och ReK.

”Den senaste tidens utveckling på EU-nivå är lovande. Den tillträdande ordföranden Ursula von der Leyens avsikt är att påskynda övergången till hållbarhet genom en europeisk grön giv med en särskild vice ordförande”, sade EESK:s ordförande Luca Jahier. Den finländska företrädaren, Sami Pirkkala, framhöll att EU har möjlighet att ta ett stort steg mot ökad hållbarhet och Daniel Calleja Crespo, generaldirektör för GD Miljö, lyfte fram den tillträdande kommissionsordförandens åtagande om att utarbeta en europeisk klimatlag och en ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin.

”Vi måste ställa om från beroendet av BNP-tillväxt och använda andra välståndsindikatorer”, betonade Peter Schmidt, medföredragande för yttrandet. ”Vi måste visa världen att en verklig hållbar ekonomi främjar ekonomisk utveckling, säkerställer ekologiskt välbefinnande och sörjer för social sammanhållning, där ingen hamnar på efterkälken.” (sma)

I takt med att EU:s befolkning i arbetsför ålder sjunker stadigt behöver EU och medlemsstaterna ta fram omfattande strategier för att utarbeta nationell politik som effektivt hanterar frågan om aktivt åldrande, konstaterar Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) i ett yttrande som nyligen antogs.

Enligt EESK:s uppfattning framstår de åtgärder som hittills vidtagits på både EU-nivå och nationell nivå vara isolerade och inte i stånd att hantera diskriminering mot äldre arbetstagare på EU:s arbetsmarknader. Detta avskräcker ofta många äldre människor från att ens söka arbete, eller får dem att lämna arbetsmarknaden i förtid.

Dessutom har effekten av de åtgärder som vidtagits inte mätts ordentligt, vilket hindrar medlemsstaterna från att få en tydlig bild av vad som faktiskt fungerar och vilken bästa praxis som bör spridas.

”I det förändrade arbetslivet kan demografiska förändringar och sysselsättningsrelaterade utmaningar endast tas itu med på ett holistiskt sätt. Vi behöver stärka den sociala dialogen och göra alla berörda parter delaktiga i framtagandet av strategier för aktivt åldrande”, sade yttrandets föredragande Irinel Eduard Floria.

I yttrandet föreslår EESK några specifika rekommendationer för att ta itu med utmaningen med en åldrande befolkning, bland annat att finslipa kompetenser genom livslångt lärande, bekämpa stereotyper och åldersdiskriminering på arbetsmarknaderna samt främja solidaritet mellan generationerna. (ll)

I en rapport från EESK betonas fem områden där förändringar måste ske i kommissionens program för att förbättra EU:s lagstiftning (”bättre lagstiftning”), om det ska kunna fortsätta i framtiden. I stort anser EESK dock att resultatet av programmet för 2014–2019 har varit positivt.

Vid plenarsessionen i september antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén en rapport om kommissionens program för bättre lagstiftning där den betonar att programmet i allmänhet har bidragit till att förbättra EU:s lagstiftning. Kommittén anser att programmet bör fortsätta, men varnar för att använda det i stället för politiska beslut, eftersom det är viktigt att skydda konsumenternas och medborgarnas rättigheter.

”Bättre lagstiftning kan inte ersätta politiska beslut och får inte under några omständigheter leda till avreglering eller till att nivån sänks på det sociala skyddet, miljö- och konsumentskyddet eller skyddet av de grundläggande rättigheterna”, varnar föredraganden Denis Meynent.

EESK pekar på fem centrala svagheter i programmet:

– konsekvensbedömningar, som bör baseras på färre ekonomiska kriterier, vara mindre kostnadsorienterade, utföras oberoende och omfatta en hållbarhetskontroll,

– offentliga samråd, som målar upp en förenklad bild av situationen i Europa på grund av kulturella och ekonomiska faktorer,

– administrativa bördor, som fortfarande är alltför stora,

– innovationsprincipen, som inte är tillräckligt tydlig för att effektivt ersätta försiktighetsprincipen vilken bör förbli den huvudsakliga principen,

– Refit-plattformen, som kritiseras för otillräcklig expertis, oproportionerliga kostnader, långsamhet, asymmetriska remisser, överlappning av rådets arbetsgrupper och förminskning av EESK:s roll i förhållande till andra berörda parter.

av Arbetsgivargruppen vid EESK

”En öppen ekonomi och ett öppet samhälle har stor betydelse för Europas välstånd, välbefinnande och livsstil”, enligt Helsingforsdeklarationen om ett öppet Europa. Deklarationen undertecknades av Arbetsgivargruppen vid EESK, Finlands Näringsliv (EK) och Centralhandelskammaren under konferensen ”Ett öppet Europa – hur gynnar det oss alla?” den 9 oktober i Helsingfors.

Evenemanget samlade talare på hög nivå från bland annat Finlands EU-ordförandeskap och regering, forskningsinstitut och EESK:s arbetsgivargrupp. Det rådde allmän enighet om att ett öppet Europa är en grundförutsättning för ett fortsatt starkt EU – ur både ekonomisk och social synvinkel.

”Det europeiska systemet baseras på öppenhet, och vi tror på det och vill försvara det även om det utmanas av andra länder”, sade Jyri Häkämies, generaldirektör för Finlands Näringsliv (EK), i sitt öppningstal. ”Enbart ett starkt EU kan hantera global konkurrens, osäkerhet och splittring och skapa säkerhet och välfärd för EU-medborgarna”, tillade Jacek Krawczyk, Arbetsgivargruppens ordförande.

Helsingforsdeklarationen om ett öppet Europa återspeglar denna övertygelse. I deklarationen betonas att det för en öppen EU-ekonomi krävs att man främjar regelbaserad internationell handel och en välfungerande inre marknad samt låter innovation, kompetens och konkurrens ligga till grund för ekonomisk utveckling. För ett starkt EU måste detta kombineras med ett öppet, värdebaserat samhälle som försvarar rättsstatsprincipen, utvecklar dialogen med det civila samhället och erkänner invånarnas mångfald.

Hela texten till deklarationen hittar du här:

 https://www.eesc.europa.eu/sites/default/files/files/helsinki_declaration_on_open_europe.pdf (lj)

av Arbetstagargruppen vid EESK

Den sociala dimensionen av ett hållbart Europa och arbetskraftens rörlighet i Europa stod överst på dagordningen för Arbetstagargruppens sammanträde i Helsingfors den 9 oktober. Arbetstagargruppen förespråkar en hållbar inre marknad som måste förebygga social dumpning och garantera lika lön för lika arbete på samma arbetsplats.

Debatten fokuserade på hur arbetskraftens rörlighet ska kunna regleras på ett rättvist sätt för att främja ömsesidigt förtroende inom EU samt den Europeiska arbetsmyndighetens roll i detta. Deltagarna dryftade olika aspekter av arbetskraftens rörlighet och dess betydelse för olika kategorier av arbetstagare, med särskild betoning på kompetensens rörlighet och livslångt lärande. Dessa frågor är synnerligen betydelsefulla för framtidens arbetsliv.

Den snabba utvecklingstakt som tekniken, klimatförändringarna, globaliseringen m.m. nu har kan leda till att företag omstrukturerar, flyttar eller genomför kollektiva uppsägningar. I sådana fall är det av vikt att säkerställa rättvis omställning, bland annat genom att hjälpa arbetstagare att uppgradera sin kompetens.

Eftersom det här är prioriterade frågor för det finländska EU-ordförandeskapet fanns det bland gästföreläsarna vid sammanträdet även företrädare för Finlands regering, finländska och europeiska fackföreningar samt forskarvärlden.

Kommissionens arbetsprogram för 2019–2024 diskuterades också. Slutsatserna från denna debatt kommer att tas med i förslagen till EESK:s bidrag till kommissionens program. För Arbetstagargruppen kommer de kommande månaderna att vara avgörande för samarbetet med det nyvalda Europaparlamentet och kommissionen, och för att stärka deras engagemang för arbetstagare och social rättvisa i ett EU som vill göra mer på dessa områden. (mg)

av gruppen Mångfald Europa vid EESK

Den 12 november kommer gruppen Mångfald Europa att stå värd för ett extra sammanträde i EESK:s lokaler i Bryssel. Syftet med konferensen är att inleda en diskussion om nya förebilder för samhällen i Europa. Att undersöka hur man kan förändra attityder och övervinna fördomar.

Att inleda en dialog!

Den sociala utvecklingen har under de senaste årtiondena förändrat våra samhällen. Det tydligaste området för denna utveckling är kvinnornas gradvisa framsteg mot jämställdhet på arbetsplatsen.

Samtidigt har ett nytt socialt landskap uppstått med färre giftermål, giftermål senare i livet, fler skilsmässor och separationer samt en högre andel ensamstående föräldrar, enkönade föräldrar och ombildade familjer. När EU-direktivet om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare börjar införlivas i medlemsstaterna är det av avgörande betydelse för civilsamhället att samarbeta med politiska beslutsfattare på nationell nivå och på EU-nivå för att se över strategier och lagstiftning gällande balansen mellan arbete och privatliv.

Evenemanget kommer att äga rum kl. 9.00–18.00. Öppningssessionen kommer att följas av två huvudanföranden rubricerade Varför är det fortfarande så svårt att uppnå lika möjligheter för män och kvinnor i arbetslivet? och Att dela föräldraskap och familjeliv på 2000-talet: trender, framsteg och utmaningar.

Andra frågor som kommer att stå i centrum för diskussionerna är

• samhälleliga attityder till föräldraskap och familjeliv,
• utmaningar för den civila och sociala dialogen,
• genomförande av lösningar på gräsrotsnivå,
• lika möjligheter för alla: vägen framåt på nationell nivå och på EU-nivå.

Håll dig uppdaterad och kolla in vårt program här! (ih)

För att uppmärksamma de 30 år som har gått sedan Berlinmurens fall står EESK värd för fotoutställningen ”Bilder av ett annat Europa 1985–1989” med verk av den kände grekiske fotografen Constantin Pittas.

Mot slutet av 1980-talet reste Constantin Pittas runt på den delade kontinenten, från norr till söder och från Lissabon till Krakow, i både Öst- och Västeuropa. Han fångade med sin kamera ansikten bland rädda och förtryckta människor i öst och ensamma eller äldre människor i väst.

Hans ”naiva” idé var att presentera européer som en enhet, som en stor familj som sträcker sig bortom gränser och murar.

Utställningens invigs den 30 oktober i närvaro av EESK:s ordförande Luca Jahier. Constantin Pittas verk kommer att finnas för åskådande i Foyer 6 fram till och med den 22 november 2019. (ck)