av Arbetsgivargruppen vid EESK
Den europeiska ekonomin förlorar varje år över 2 % i produktivitet på grund av kompetensglapp, enligt en studie som nyligen gjordes på uppdrag av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK). Detta innebär en förlust på 80 cent per arbetstimme. Situationen kommer att förvärras ännu mer om inga reformer genomförs.
Enligt studien upplever företagen i större delen av EU en växande brist på arbetst...Läs mer
av Arbetsgivargruppen vid EESK
Den europeiska ekonomin förlorar varje år över 2 % i produktivitet på grund av kompetensglapp, enligt en studie som nyligen gjordes på uppdrag av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK). Detta innebär en förlust på 80 cent per arbetstimme. Situationen kommer att förvärras ännu mer om inga reformer genomförs.
Enligt studien upplever företagen i större delen av EU en växande brist på arbetstagare med lämpliga kvalifikationer. Inom vissa yrken, såsom IKT-specialister, läkare och specialister inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, samt lärare, sjuksköterskor och barnmorskor, är effekterna redan kännbara. Det råder också brist inom yrken som kräver medelhöga kvalifikationer såsom lastbilschaufförer, kockar och svetsare.
Detta medför konsekvenser som ytterligare utgifter för anställdas fortbildning, förlorad konkurrenskraft och långsammare rekryteringsprocesser. Över 70 % av de företag som ägnar sig åt yrkesmässiga, vetenskapliga eller tekniska tjänster och 67 % av IKT-företagen medgav att kompetensglapp allvarligt påverkar deras personalpolitik.
Företagen i studien framhöll otillräckliga traditioner av livslångt lärande och av att utbilda och omskola sig som den avgörande faktorn för kompetensglapp. Personer under 24 år och över 65 år är hårdast drabbade av kompetensglapp. De mellan 40 och 54 år löper lägst risk att drabbas.
Effektiv yrkesutbildning, mer livslångt lärande och effektiv arbetsförmedling är avgörande för att överbrygga glappet, liksom en förbättrad kompetensbedömning för att bidra till att på förhand fastställa den kompetens som kommer att behövas i framtiden.
Långsamma utbildningsreformer, alltför långtgående arbetsmarknadsreglering, för hög arbetsbeskattning och godtyckliga lönebildningsmekanismer är politikrelaterade orsaker till kompetensglapp. Förändringar måste genomföras av såväl de nationella och lokala myndigheterna som av de berörda parterna – utbildningsanstalterna, arbetsgivarna och arbetstagarna själva.
Studien utarbetades av Institute for Market Economics på begäran av Arbetsgivargruppen vid EESK och kan hämtas på http://europa.eu/!dM96Ft. (jl)
Läs mindre