EESK info

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnade vid plenarsessionen den 18 juli Finlands social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen, som presenterade det finländska EU-ordförandeskapets program. Programmet har ett särskilt fokus på hållbarhet och medborgarnas välbefinnande. Aino-Kaisa Pekonen betonade också att stärkandet av rättsstatsprincipen och EU:s värden ingår bland ordförandeskapets övriga prioriteringar. 

EESK:s ordförande Luca Jahier höll ett anförande som inledning till Aino-Kaisa Pekonens tal där han talade om de viktigaste utmaningar som det finländska EU-ordförandeskapet skulle behöva ta itu med. ”Genomförandet av Agenda 2030 kommer att kräva ett holistiskt tillvägagångssätt som förutsätter att ekonomiska och sociala utmaningar hanteras gemensamt”, sade Luca Jahier. Med detta i åtanke meddelade Aino-Kaisa Pekonen att ”Finland vill påverka EU:s framtid, och denna framtid bör vara socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar”.

EU:s globala ledarskap när det gäller klimatåtgärder är därför en central prioritering för det finländska ordförandeskapet. I detta syfte förväntar sig ordförandeskapet att man ska nå enighet om de viktigaste delarna i en långsiktig plan där EU åtar sig att bli klimatneutralt i slutet av 2019, i enlighet med Europeiska rådets uppmaning.

Det finländska ordförandeskapet kommer också att stärka dialogen inte bara med andra globala aktörer utan även inom EU med andra institutioner och partner. ”Dialog med arbetsmarknadens parter är en av det finländska ordförandeskapets prioriteringar”, avslutade Aino-Kaisa Pekonen. ”EESK spelar en nyckelroll och vi välkomnar att kommittén håller på att utarbeta viktiga yttranden som ligger i linje med våra förslag.” (dgf)

Vid sin plenarsession den 18 juli stod Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) värd för en debatt med deltagande av Conny Reuter, medordförande i EESK:s grupp för kontakter med organisationer och nätverk i det europeiska civila samhället.

Conny Reuter presenterade slutsatserna och rekommendationerna från 2019 års upplaga av det civila samhällets dagar, som ägde rum i Bryssel i mitten av juni, med fokus på frågan om hållbar demokrati. Han talade också om kontaktgruppens roll. Gruppen inrättades 2004 som ett unikt EU-organ med syftet att säkerställa en fortlöpande dialog mellan EU-institutionerna och det europeiska nätverket av civilsamhällesorganisationer på EU-nivå.

”Vi är här för att främja civil dialog i ett progressivt och inkluderande Europa”, meddelade Conny Reuter plenarförsamlingen, och betonade gruppens viktiga roll när det gäller att ge ett EU-perspektiv på centrala frågor och politikområden som sträcker sig längre än till nationella intressen.

EESK:s ordförande Luca Jahier lovordade kontaktgruppens arbete: ”Vi försöker bygga broar i stället för att stänga dörrar. Vi är här för att gemensamt arbeta för ett bättre Europa”, betonade han.

Som ett uttryck för sitt nära samarbete anordnar kontaktgruppen och EESK varje år det civila samhällets dagar för att lyfta fram civilsamhällesorganisationernas bidrag till arbetet med att bygga upp ett EU som ligger mer i linje med medborgarnas förväntningar. Evenemanget firade nyligen sitt tioårsjubileum. Luca Jahier sade att det civila samhällets dagar har blivit ett av kommitténs flaggskeppsevenemang. I juni deltog fler än 250 deltagare i evenemanget. (ll)

EESK stöder den EU-handlingsplan för batterier som utarbetats av Europeiska kommissionen, men påpekar att den behöver utökas och genomföras så snabbt som möjligt.

Det finns en reell risk för att mycket stora delar av den europeiska bilindustrin flyttar sin produktion till de regioner – huvudsakligen i Asien – som befinner sig nära de anläggningar som producerar battericeller. I ett yttrande utarbetat av Colin Lustenhouwer och antaget vid plenarsessionen i juli uttrycker EESK sitt stöd för kommissionens strategiska handlingsplan för batterier, men påpekar också att den behöver förstärkas och genomföras så snart som möjligt för att undvika att europeiska bilfabriker flyttar ut ur EU.

”Det är väldigt mycket som står på spel. Vi talar om jobben för omkring 13 miljoner europeiska arbetstagare inom sektorn”, sa Colin Lustenhouwer. ”Det är uppenbart att det finns en utbredd känsla bland beslutsfattare, forskare och företag att något måste göras så fort som möjligt. De inser att vi är sent ute, kanske till och med för sent. Vi behöver effektiva, säkra och miljövänliga batterier.”

Batterier har blivit ett oumbärligt inslag i vår vardag. För närvarande släpar EU långt efter när det gäller både utveckling och produktion och är beroende av länder utanför EU, särskilt i Asien. Kommissionens första lägesrapport om genomförandet av den strategiska handlingsplanen för batterier, som publicerades i april 2019, visar att det har inletts många åtgärder för att utveckla en betydande batteriindustri inom EU. Mycket mer måste dock göras inom EU under de kommande åren för att utveckla sektorn, med fokus på investeringar och innovation. (mp)

Hittills har åtgärderna för att främja utvecklingen av en cirkulär ekonomi i Europa fokuserat på produktion, genom att få industrierna att införa cirkulära företagsmodeller och släppa ut cirkulära alternativ på marknaden. Nu är tiden mogen för att involvera konsumenterna och ge dem möjlighet att fatta hållbara inköpsbeslut i sitt dagliga liv, enligt den rapport som EESK antog i juli.

I yttrandet Konsumenterna i den cirkulära ekonomin förespråkar Europeiska ekonomiska och sociala kommittén en strategisk omorientering för att sätta konsumenterna i centrum av den offentliga politiken för den cirkulära ekonomin på alla förvaltningsnivåer i Europa.

I den cirkulära ekonomins första fas har konsumenterna fått rollen som urbana aktörer som återvinner hushållsavfall medan fokus legat på företagen. EESK påpekar att kommissionens initiativ har inriktats på föreskrifter och produktion genom att främja återvinningsnivåerna och införa begreppet ekodesign.

”Nu är det dags för den cirkulära ekonomin 2.0 att ta itu med konsumentsidan”, sade EESK:s föredragande Carlos Trias Pintó, som uppmanar kommissionen att gå i spetsen för omorienteringen i sina kommande initiativ.

Den andra fasen, betonade han, kommer att hänga på konsumentinformation. Information och utbildning är nyckelfaktorer för att styra konsumenterna mot cirkulära beteendemönster. Därför måste utbildning och livslångt lärande byggas upp, och konsumenterna måste få tillgång till så objektiv information som möjligt.

EESK förespråkar frivillig märkning som ett steg mot obligatorisk märkning för att ange produktens sociala och miljömässiga avtryck – utsläppsminskning, bevarande av den biologiska mångfalden, effektiv resursanvändning eller undvikande av komponenter med hög miljöpåverkan, beräknad livslängd, möjlighet att få tag på reservdelar och reparationsalternativ.

Även om information och utbildning kan bidra avsevärt till att styra konsumenterna mot gröna, hållbara produkter som går att reparera, finns det många människor som inte har råd med dem. Som incitament föreslår EESK att medlemsstaterna skulle kunna anta en belöningsbaserad modell och lokala myndigheter skulle kunna använda offentlig upphandling för att stödja hållbara leverantörer. (dm)

EU måste lägga större vikt vid korta leveranskedjor och agroekologi inom lantbruket för att bevara sitt jordbruk och göra det mer motståndskraftigt mot nya utmaningar såsom klimatförändringarna. Agroekologi är också ett sätt att trygga livsmedelsförsörjningen och göra våra livsmedel mer hälsosamma, och därigenom öka deras värde. Korta leveranskedjor kommer att hjälpa mindre jordbruk att öka sin inkomst och göra landsbygden mer levande.

”Initiativ för korta leveranskedjor har potential att skapa arbetstillfällen och tillväxt och följaktligen välstånd, särskilt i landsbygdsområden. Utmaningen är därför att ge operatörerna möjlighet att skapa lokala livsmedelssystem som bygger på lokal styrning. Digitalisering spelar – och kommer även i framtiden att spela– en nyckelroll, både i produktion och bearbetning och i inköp och försäljning”, förklarar Geneviève Savigny, föredragande för yttrandet om Att främja korta och alternativa livsmedelsförsörjningskedjor i EU: agroekologins roll.

För att agroekologi ska bli ett projekt på unionsnivå föreslår EESK en strukturerad mångsidig handlingsplan som inbegriper den regionala, nationella och europeiska nivån. Befintliga program bör också inriktas på att stödja åtgärder inom agroekologi och korta leveranskedjor.

En övergripande livsmedelspolitik, som EESK har förespråkat i många år och skulle kunna främja, skulle kunna utgöra ramen för handlingsplanen. (sma)

Enligt EESK kan en effektiv och konkurrenskraftig omställning av det europeiska tillverkningssystemet till en banbrytande digital och miljövänlig ekonomi endast åstadkommas när den är redo för betydande investeringar i innovation. De åtgärder som kommissionen planerar för att underlätta en bättre utveckling av tillverkningssystemet bör därför grunda sig på en verklig medvetenhet om behoven hos företagen, särskilt de små och medelstora företagen.

Tillverkningsindustrin står för 17,3 % av EU:s BNP och 80 % av exporten. ”Mot bakgrund av dessa imponerande siffror är det mycket viktigt att EU samordnar sina insatser för att upprätthålla och även stärka denna sektor”, sade Antonello Pezzini, föredragande för EESK:s informationsrapport om inkrementell innovation i områden med en hög andel tillverkningsindustri.

EESK uppmanar EU och dess medlemsstater att införa lämpliga utbildningsstrategier, som är viktiga för att nya färdigheter ska förvärvas och nya yrkesprofiler utvecklas. 

I den industriella revolution som pågår används digitala modeller såsom molntjänster och stordata, och den rör sig i riktning mot ett scenario som inbegriper sakernas internet och smarta produkter. Artificiell intelligens är av särskild vikt i denna process, eftersom den har potential att fördubbla den årliga tillväxttakten på mindre än 20 år.

”EU måste vidta kraftfulla åtgärder på området för digital teknik och underlätta de små och medelstora företagens tillgång till högteknologi. EESK efterlyser därför särskilda åtgärder och strategier som gör det möjligt för små och medelstora företag att utöka nätverkandet med större företag och även införa incitament som leder till samarbete om innovation mellan små och stora företag”, avslutade Antonello Pezzini. (sma)

EESK anser att EU bör förnya sitt system för samordning och styrning av den ekonomiska politiken på grundval av en ny EU-strategi för hållbar utveckling för perioden efter 2020, för att öka åtgärdernas effektivitet och resultatens hållbarhet.

I detta sammanhang välkomnar EESK i ett nyligen antaget yttrande kommissionens förslag om att bygga upp starkare kopplingar mellan den europeiska planeringsterminen och finansieringen av sammanhållningspolitiken inom nästa fleråriga budgetram. Kommittén anser att dessa kopplingar har en enorm potential när det gäller att förbättra samordningen och styrningen av EU:s ekonomiska politik.

EESK föreslår dessutom att ett nytt system för EU:s styrning bör förlita sig mer på dess förståelse av och samarbete med det civila samhället och stärka den offentliga förvaltningen på flera nivåer. I detta sammanhang föreslår kommittén att det inrättas ett EESK-informationscentrum för berörda parter.

I ett annat yttrande efterlyser EESK närmare band mellan Efsi, dess efterföljare – InvestEU-programmet – och andra europeiska eller nationella investeringsprogram. Kommittén rekommenderar att man fastställer tydliga investeringsmål, förenklar regelverket och ger ytterligare vägledning för att uppnå större geografisk och sektoriell balans inom ramen för investeringsplanen för Europa.

Om EU använder den europeiska planeringsterminen som det viktigaste inslaget i samordningen av den ekonomiska politiken kan den bidra till genomförandet av dessa rekommendationer. (jk)

I juli lade EESK fram förslag för den ekonomiska dagordningen för den kommande mandatperioden och rekommenderade att de skulle ligga till grund för en ny ekonomisk strategi för EU.

EESK anser att den framtida ekonomiska politiken och styrningen bör ta hänsyn till geopolitiska och samhälleliga utmaningar, såsom den globala ekonomiska avmattningen, olösta handelstvister, brexit, klimatförändringar och demografiska förändringar, ökande ojämlikhet och den fjärde industriella revolutionen samt bidra till att stärka motståndskraften mot kriser och den ekonomiska modellens hållbarhet. Dessa utmaningar kräver en långtgående ekonomisk strategi med tydliga politiska mål och en mer sammanhängande ram för ekonomisk styrning.

EMU:s samtliga fyra pelare – den monetära och finansiella, den ekonomiska, den sociala och den politiska – måste förstärkas på ett balanserat sätt och det behövs ett positivt budskap för EU-ekonomins framtida utveckling. EESK efterlyser bland annat att det inrättas en finanspolitisk kapacitet inom euroområdet, balans mellan åtgärder på utbuds- och efterfrågesidan och ett ökat deltagande av Europaparlamentet, arbetsmarknadsparterna och civilsamhällesorganisationerna i centrala beslut om socialpolitiken och den ekonomiska politiken.

När det gäller konvergens uppåt anser EESK att allmän och yrkesinriktad utbildning, FoU och innovation måste främjas. Dessa åtgärder kan stärka EU-ekonomins konkurrenskraft på grundval av dess förmåga att öka sin produktivitet och levnadsstandarden på ett hållbart sätt samtidigt som den blir klimatneutral.

Ytterligare upplysningar: ECO/492 och ECO/493 (jk)