Ordförande Luca Jahier kritiserade rådets nyligen framlagda förslag om att ge nationella regeringar vetorätt mot ett lands reformprogram inom ramen för paketet. I en debatt med kommissionsledamoten med ansvar för ekonomi, Paolo Gentiloni, vid EESK:s plenarsession sade Luca Jahier att hela kommittén stod bakom kommissionen.
Luca Jahier sade att kommissionen hade antagit de utmaningar som covid-19-krisen medfört, först med tidiga åtgärder för att upphäva reglerna om budgetunderskott och statligt stöd och senare med det föreslagna Next Generation EU-paketet, som mobiliserar ca fem biljoner euro – vilket ungefär motsvarar fem Marshallplaner – för att motverka pandemins mycket allvarliga konsekvenser.
”Vi vill att du ska veta att hela EESK står bakom er, kommissionen och parlamentet, i denna kamp för att nå en bra överenskommelse, en överenskommelse som motsvarar utmaningen, som inte omfattar farliga tillbakagångar och som framför allt inte medför bakslag som skulle kunna kasta in Europa i förödande social oro efter sommaren”, sade Luca Jahier till kommissionsledamot Gentiloni.
Paolo Gentiloni underströk att covid-19 haft enorma ekonomiska och sociala konsekvenser och medfört den största ekonomiska chocken sedan den stora depressionen. ”Våra samhällens motståndskraft och våra värden kommer att förbli vår främsta försvarslinje mot viruset och krisen. Det är nödvändigt att säkerställa en stark återhämtning från krisen.”
Han fortsatte med att säga att ”avsaknaden av ekonomisk och social konvergens mellan EU:s länder och regioner utgör ett hot mot det europeiska projektets politiska hållbarhet. För att säkerställa en hållbar ekonomisk återhämtning och bli motståndskraftiga mot framtida chocker och stärka konvergensen i EU behöver vi nu betydande investeringar och reformer mer än någonsin tidigare.
Luca Jahier upprepade sin starka kritik från ett tidigare uttalande mot de motförslag som Europeiska rådets ordförande Charles Michel nyligen lagt fram för att göra paketet godtagbart för stats- och regeringscheferna, i synnerhet nedskärningarna i den fleråriga budgetramen och styrningen av paketet.
Även om den är mycket liten i absoluta termer, skulle den föreslagna minskningen av EU:s totala fleråriga budget för 2020–2024 från 1 100 miljarder euro enligt kommissionens förslag från maj 2020 till 1 074,3 miljarder euro vara den första nedskärningen någonsin av EU:s budget i reala termer. Det skulle påverka EU:s kärnfonder för att hjälpa länder och regioner som släpar efter. Framför allt betonade Luca Jahier att det skulle bli utgångspunkten för förhandlingarna om den framtida fleråriga budgetramen och föra in EU:s budget för strukturåtgärder på en farlig väg med allt lägre ambitioner.
Kommittén ställde sig ännu mer kritisk till förslaget om att dela upp styrningen av paketet mellan kommissionen (budgetramen) och de nationella regeringarna (Next Generation EU). Detta skulle innebära att man övergår från en integrerad förvaltning, som ger kommissionen inflytande över en förstärkt budget, till en budget som är uppdelad i åtminstone två delar.
Ännu mer oroväckande var enligt Luca Jahier den föregående kvällens förslag om att ge de enskilda länderna vetorätt i sista hand genom att sammankalla ett särskilt möte mellan EU:s finansministrar om de har invändningar mot en medlemsstats föreslagna reformer inom ramen för paketet. Han menade att detta skulle innebära en slutgiltig, strukturell spricka i EU:s budget som skulle vara farlig och oacceptabel.
En annan brännande fråga som EESK:s plenarförsamling ville diskutera med kommissionsledamot Gentiloni var föregående dags dom av EU-domstolen som ogiltigförklarade ett EU-beslut från 2016 som skulle ha tvingat Irland att kräva tillbaka 13 miljarder euro i kvarskatt från Apple.
EESK ställde sig bakom kommissionens insatser för att få teknikjättarna att betala mer skatt och därmed avhjälpa en uppenbar orättvisa. Luca Jahier uttryckte också uppskattning över de förslag som kommissionen lagt fram föregående dag för att sätta stopp för otillbörlig och ohållbar skattekonkurrens mellan medlemsstaterna.
Tillfrågad om framstegen beträffande beskattning av den digitala ekonomin redogjorde Paolo Gentiloni för läget i förhandlingarna om att nå en global, eller i avsaknad av det EU-omfattande, överenskommelse som skulle ge EU välbehövliga egna medel.
”Jag vill uttrycka mig mycket klart”, sade Paolo Gentiloni. ”Det finns inga enkla lösningar på grund av politiska, tekniska och internationella problem. Det finns dock ett mycket positivt inslag: Vi ser en växande efterfrågan från allmänheten, Europaparlamentet, er kommitté och berörda parter. Och vi har en möjlighet tack vare att medlemsstaterna ser att kommissionen behöver starkare egna medel för att betala tillbaka denna gemensamma skuld.”
Han avslutade med att säga: ”Ja, vi behöver verkligen starkare egna medel för att Next Generation EU ska bli framgångsrik. Eftersom erfarenheterna från vår union visar att detta är ett absolut extraordinärt initiativ. Det är inte något permanent, men om det fungerar, om det ger goda investeringar, om det bidrar till att modernisera vår ekonomi och om vi kan öka våra egna medel för att betala tillbaka denna skuld, försäkrar jag er att detta, som alltid i EU, kommer att bli ett prejudikat att bygga vidare på i framtiden, när en annan kris inträffar eller när det finns ett nytt gemensamt mål att uppnå.” (dm)
Läs mindre