EESK info

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har lanserat ett pris för medborgerlig solidaritet för att belöna initiativ som genomförts av individer och organisationer i det civila samhället samt privatägda företag i EU och Förenade kungariket för att bekämpa covid-19 och mildra virusets förödande konsekvenser.

EESK kommer att dela ut upp till 29 priser på 10 000 euro var. Av prisen kommer 27 att gå till projekt som genomförts i medlemsstaterna, ett till ett projekt från Förenade kungariket och ytterligare ett till ett projekt med gränsöverskridande eller europeiskt fokus.

Priset för medborgerlig solidaritet har utformats som ett engångspris som delas ut i stället för EESK:s flaggskeppspris, priset till det civila samhället, och kommer att hedra initiativ som på ett anmärkningsvärt sätt bidragit till kampen mot covid-19-krisen och dess många konsekvenser, och därmed stärkt den europeiska solidariteten.

Med hjälp av priset vill EESK hylla alla de människor som deltagit i kampen mot coronaviruset och visat mod, engagemang och en otrolig ansvarskänsla.

För att få ansöka måste deltagarna antingen vara bosatta eller etablerade i EU eller i Förenade kungariket. Även om Förenade kungariket nu lämnar EU vill EESK, genom att ge kandidater från denna före detta medlemsstat möjlighet att få priset, visa att kommittén inte har för avsikt att bryta banden med det civila samhället i denna före detta medlemsstat, utan tvärtom önskar upprätthålla nära förbindelser.

Ansökningarna måste lämnas in före den 30 september 2020 kl. 12.00. Prisutdelningsceremonin kommer att äga rum under EESK:s plenarsession i Bryssel i januari 2021.

Mer information om hur du ansöker finns här.

Den 1 juli tog Tyskland över stafettpinnen från Kroatien som ordförande för Europeiska unionens råd, för att inleda vad som troligtvis kommer att bli det svåraste ordförandeskapet hittills, med tanke på att vi står inför den största ekonomiska, sociala och hälsomässiga krisen i Europas moderna historia.

Tyskland, som innehar ordförandeskapet för trettonde gången sedan Romfördragen undertecknades 1957, har redan meddelat att man i sitt program kommer att lägga direkt fokus på att övervinna covid-19-pandemin, ge form åt EU:s ekonomiska återhämtning och stärka Europas sociala sammanhållning.

Prioriteringarna för ordförandeskapet – vars motto är ”återhämtning tillsammans” – presenterades under EESK:s plenarsession av Tysklands förbundsminister för ekonomi och energi, Peter Altmaier.

Den tyska ministern framhöll för plenarförsamlingen att ”vi alla förstår att vi endast kan bekämpa pandemin effektivt genom att arbeta tillsammans. Vi kan bara hoppas på att lyckas om EU och medlemsstaterna håller ihop, om vi visar solidaritet med dem som är svagare och inte tillåter splittringar. Det är därför som hanteringen av krisen är vår främsta prioritering. För våra medborgare vill vi se till att det råder verklig solidaritet, och att de själva kan se och uppleva den.”

Det skyndsamma antagandet av den omarbetade och ambitiösa fleråriga budgetramen och återhämtningsplanen Next Generation EU, som kommissionen lagt fram för att hantera de sociala och ekonomiska konsekvenserna av pandemin, är ett första steg i den riktningen, menade Peter Altmaier.

Utöver förhandlingarna om den fleråriga budgetramen förväntas Tyskland även leverera resultat i andra brådskande frågor, bland annat när det gäller klimatskydd och den europeiska gröna given, den digitala omvandlingen, rättsstatsprincipen och Europas roll i världen. EU:s framtida förbindelser med Förenade kungariket bör också fastställas under Tysklands mandatperiod.

EESK är redo att bidra till det tyska ordförandeskapets arbete och se till att EU:s civilsamhälle kan göra sin röst hörd i dessa, för Europa och Europas framtid, högst dramatiska och avgörande tider.

”EESK är redo att göra gemensam sak för att bidra till utformningen och genomförandet av återhämtningsplanen Next Generation EU, för att leda oss ut ur denna förödande kris och samtidigt stärka det europeiska projektet. Vi är fast beslutna att bidra till det tyska ordförandeskapets arbete i spetsen för ett Europa som med gemensamma krafter återhämtar sig och skyddar, för att återuppbygga ett solidaritetsbaserat, företagarvänligt och hållbart EU och få till stånd en ny rEUnässans”, framhöll EESK:s ordförande Luca Jahier.

EESK har redan ombetts att utarbeta tio yttranden om frågor som plattformsekonomin, hållbara leveranskedjor och anständigt arbete inom internationell handel, icke-vinstdrivande sociala företag och hur de kan bidra till ett socialt rättvist Europa, digitalisering och hållbarhet och många fler.

EESK gläder sig åt att en av det tyska ordförandeskapets prioriteringar är att nå en överenskommelse om konferensen om Europas framtid, där kommittén väntas spela en strategisk och viktig roll.

Du kan läsa mer om EESK:s samarbete med det tyska ordförandeskapet i den nypublicerade broschyren.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) antog vid sin plenarsession i juli en resolution om sitt bidrag till kommissionens arbetsprogram för 2021. I dokumentet välkomnas kommissionens förslag om hur man ska komma till rätta med covid-19-krisen, och ses nästa år som en möjlighet att omstrukturera och förbättra EU:s ekonomi och samhälle.

I den resolution som EESK antagit välkomnar kommittén och stöder till fullo planen Next Generation EU och den övergripande EU-budget för 2021–2027 som kommissionen föreslagit. Kommittén uttrycker en förhoppning om att dessa ”fullt ut och konkret kommer att utvidgas” i kommissionens arbetsprogram för 2021.

EESK har formulerat sina konkreta förslag för arbetsprogrammet för 2021 i linje med kommissionens huvudprioriteringar.

Enligt EESK:s ledamöter bör arbetsprogrammet vara inriktat på att ”återuppbygga och förbättra vår ekonomi och vårt samhälle”, och baseras på följande principer: ”skydda de mänskliga och sociala rättigheterna, de demokratiska värdena och rättsstatsprincipen, utnyttja den inre marknadens fulla potential, uppnå målen för hållbar utveckling, skapa en cirkulär ekonomi och uppnå klimatneutralitet i EU senast 2050 samt säkerställa god samhällsstyrning och demokratisk ansvarsskyldighet”.

Vid sin plenarsession i juli stod Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) värd för en debatt med kommissionens vice ordförande Margaritis Schinas, som presenterade ett antal kommande initiativ inom sin portfölj ”Främjande av vår europeiska livsstil”, bl.a. den nya migrations- och asylpakten, kompetensagendan, programmet EU för hälsa och den nya strategin för säkerhetsunionen.

Debatten dominerades av migrationspolitiken.

”Vi inväntar den nya migrations- och asylpakten med stora förhoppningar men också med oro. Jag hoppas att den kommer att leda till en genomgripande reform av Dublinsystemet, som alltför länge har varit ett svart hål i EU:s politik”, sade EESK:s ordförande Luca Jahier till kommissionsledamot Schinas.

Luca Jahier underströk att det är på migrations- och integrationsområdet som värdena solidaritet, jämlikhet och rättvisa, eller avsaknaden av dem, framstår särskilt tydligt. Han beklagade den situation där medlemsstaterna i södra Europa måste bära en oproportionerlig börda medan vissa länder väljer att backa tillbaka från sina skyldigheter.

Den nya migrations- och asylpakten, som von der Leyen-kommissionen aviserat som sin huvudprioritering, har behövt skjutas upp till följd av pandemin. Den ska nu behandlas efter förhandlingarna om EU:s förstärkta långtidsbudget.

Kommissionär Schinas framhöll att den nya pakten kommer att innebära en helhetslösning, med bland annat en kombination av handfast förvaltning av de yttre gränserna och gemensam förvaltning av asylansökningar, där bördorna fördelas jämnt mellan alla medlemsstater.

I diskussionen med kommissionsledamoten framhöll EESK-ledamöterna vikten av att migranterna blir helt socialt och ekonomiskt integrerade och behovet av att belysa deras bidrag till våra samhällen och ekonomier. (ll/ks)

Ordförande Luca Jahier kritiserade rådets nyligen framlagda förslag om att ge nationella regeringar vetorätt mot ett lands reformprogram inom ramen för paketet. I en debatt med kommissionsledamoten med ansvar för ekonomi, Paolo Gentiloni, vid EESK:s plenarsession sade Luca Jahier att hela kommittén stod bakom kommissionen.

Luca Jahier sade att kommissionen hade antagit de utmaningar som covid-19-krisen medfört, först med tidiga åtgärder för att upphäva reglerna om budgetunderskott och statligt stöd och senare med det föreslagna Next Generation EU-paketet, som mobiliserar ca fem biljoner euro – vilket ungefär motsvarar fem Marshallplaner – för att motverka pandemins mycket allvarliga konsekvenser.

”Vi vill att du ska veta att hela EESK står bakom er, kommissionen och parlamentet, i denna kamp för att nå en bra överenskommelse, en överenskommelse som motsvarar utmaningen, som inte omfattar farliga tillbakagångar och som framför allt inte medför bakslag som skulle kunna kasta in Europa i förödande social oro efter sommaren”, sade Luca Jahier till kommissionsledamot Gentiloni.

Paolo Gentiloni underströk att covid-19 haft enorma ekonomiska och sociala konsekvenser och medfört den största ekonomiska chocken sedan den stora depressionen. ”Våra samhällens motståndskraft och våra värden kommer att förbli vår främsta försvarslinje mot viruset och krisen. Det är nödvändigt att säkerställa en stark återhämtning från krisen.”

Han fortsatte med att säga att ”avsaknaden av ekonomisk och social konvergens mellan EU:s länder och regioner utgör ett hot mot det europeiska projektets politiska hållbarhet. För att säkerställa en hållbar ekonomisk återhämtning och bli motståndskraftiga mot framtida chocker och stärka konvergensen i EU behöver vi nu betydande investeringar och reformer mer än någonsin tidigare.

Luca Jahier upprepade sin starka kritik från ett tidigare uttalande mot de motförslag som Europeiska rådets ordförande Charles Michel nyligen lagt fram för att göra paketet godtagbart för stats- och regeringscheferna, i synnerhet nedskärningarna i den fleråriga budgetramen och styrningen av paketet.

Även om den är mycket liten i absoluta termer, skulle den föreslagna minskningen av EU:s totala fleråriga budget för 2020–2024 från 1 100 miljarder euro enligt kommissionens förslag från maj 2020 till 1 074,3 miljarder euro vara den första nedskärningen någonsin av EU:s budget i reala termer. Det skulle påverka EU:s kärnfonder för att hjälpa länder och regioner som släpar efter. Framför allt betonade Luca Jahier att det skulle bli utgångspunkten för förhandlingarna om den framtida fleråriga budgetramen och föra in EU:s budget för strukturåtgärder på en farlig väg med allt lägre ambitioner.

Kommittén ställde sig ännu mer kritisk till förslaget om att dela upp styrningen av paketet mellan kommissionen (budgetramen) och de nationella regeringarna (Next Generation EU). Detta skulle innebära att man övergår från en integrerad förvaltning, som ger kommissionen inflytande över en förstärkt budget, till en budget som är uppdelad i åtminstone två delar.

Ännu mer oroväckande var enligt Luca Jahier den föregående kvällens förslag om att ge de enskilda länderna vetorätt i sista hand genom att sammankalla ett särskilt möte mellan EU:s finansministrar om de har invändningar mot en medlemsstats föreslagna reformer inom ramen för paketet. Han menade att detta skulle innebära en slutgiltig, strukturell spricka i EU:s budget som skulle vara farlig och oacceptabel.

En annan brännande fråga som EESK:s plenarförsamling ville diskutera med kommissionsledamot Gentiloni var föregående dags dom av EU-domstolen som ogiltigförklarade ett EU-beslut från 2016 som skulle ha tvingat Irland att kräva tillbaka 13 miljarder euro i kvarskatt från Apple.

EESK ställde sig bakom kommissionens insatser för att få teknikjättarna att betala mer skatt och därmed avhjälpa en uppenbar orättvisa. Luca Jahier uttryckte också uppskattning över de förslag som kommissionen lagt fram föregående dag för att sätta stopp för otillbörlig och ohållbar skattekonkurrens mellan medlemsstaterna.

Tillfrågad om framstegen beträffande beskattning av den digitala ekonomin redogjorde Paolo Gentiloni för läget i förhandlingarna om att nå en global, eller i avsaknad av det EU-omfattande, överenskommelse som skulle ge EU välbehövliga egna medel.

”Jag vill uttrycka mig mycket klart”, sade Paolo Gentiloni. ”Det finns inga enkla lösningar på grund av politiska, tekniska och internationella problem. Det finns dock ett mycket positivt inslag: Vi ser en växande efterfrågan från allmänheten, Europaparlamentet, er kommitté och berörda parter. Och vi har en möjlighet tack vare att medlemsstaterna ser att kommissionen behöver starkare egna medel för att betala tillbaka denna gemensamma skuld.”

Han avslutade med att säga: ”Ja, vi behöver verkligen starkare egna medel för att Next Generation EU ska bli framgångsrik. Eftersom erfarenheterna från vår union visar att detta är ett absolut extraordinärt initiativ. Det är inte något permanent, men om det fungerar, om det ger goda investeringar, om det bidrar till att modernisera vår ekonomi och om vi kan öka våra egna medel för att betala tillbaka denna skuld, försäkrar jag er att detta, som alltid i EU, kommer att bli ett prejudikat att bygga vidare på i framtiden, när en annan kris inträffar eller när det finns ett nytt gemensamt mål att uppnå.” (dm)

EU måste, utan dröjsmål och med solidaritet och en ambitiös vision för Europas framtid, göra mer för återhämtningen från coronapandemin. I tre yttranden som antogs vid plenarsessionen i juli och i ett ståndpunktsdokument uttrycker kommittén sitt stöd för de återhämtningsförslag som Europeiska kommissionen lagt fram, inbegripet EU:s reviderade budget för 2021–2027, och uppmanar till ett snabbt godkännande.

I det yttrande som utarbetats av Petru Sorin Dandea, Tommaso Di Fazio och Petr Zahradník ställer sig kommittén närmare bestämt bakom kommissionens initiativ Next Generation EU, som ett särskilt verktyg för snabba och effektiva åtgärder, för att så snart som möjligt blåsa nytt liv i EU:s ekonomi. Med avseende på sammanhållningspolitiken uttrycker EESK sitt stöd till kommissionens initiativ React-EU, och i det ståndpunktsdokument som utarbetats av Antonello Pezzini rekommenderas att alla eventuella onödiga administrativa hinder och bördor avlägsnas, för både de nationella och de europeiska offentliga myndigheterna, och att minst 70 % av medlen för 2020 betalas ut till medlemsstaterna som omedelbar förfinansiering.

I det yttrande som utarbetats av Dimitris Dimitriadis stöder kommittén kommissionens förslag om att främja EU:s ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning i covid-19-krisens efterdyningar, genom att erbjuda ett direkt och omfattande ekonomiskt stöd till medlemsstaternas offentliga investeringar och reformer, i syfte att främja den gröna och digitala omställningen. I det yttrande som utarbetats av Ronny Lannoo välkomnar EESK slutligen förslaget om en förstärkning av InvestEU-programmet och skapandet av det kompletterande instrumentet för solvensstöd för att stödja företag i återhämtningsfasen. (mp)

Schumanförklaringen påminner oss, 70 år senare, om att det krävs politiskt mod och en vision för att göra skillnad och ändra historiens gång.

En ceremoni till minne av denna grundare av ett enat Europa hölls den 7 juli vid EESK, på initiativ av kommitténs generalsekreterare, Gianluca Brunetti, med deltagande av Luca Jahier, kommitténs ordförande, Jean Quatremer, specialist på EU-frågor och korrespondent på den franska tidningen Libération, och Pierre Kroll, karikatyrtecknare på den belgiska tidningen Le Soir.

Enligt Jean Quatremer skulle Robert Schuman, om han upprepat sin uppmaning i dag, ha riktat in sitt projekt på behovet av solidaritet mellan fattiga och rika länder, och på de europeiska värdena.

Skådespelarna Aurélie Vauthrin och Rachid Benbouchta läste en modern tolkning av texten i förklaringen.

”Det civila samhället mot covid-19” är en ny sida på EESK:s webbplats där vi samlat över femtio berättelser från covid-19-krisen om återhämtning, solidaritet och praktiska åtgärder. På den nya webbsidan, som lanserades den 2 juli 2020, delar EESK:s ledamöter med sig av initiativ de tagit tillsammans med sina lokala organisationer i medlemsstaterna för att hantera covid-19-krisen.

Isabel Caño Aguilar, EESK:s vice ordförande med ansvar för kommunikation, startade projektet och framhåller att ”EESK har följt pandemins utveckling noga, och uttrycker djup solidaritet med alla människor som fallit offer för coronaviruset och deras familjer. Det vi gör nu är att visa våra ledamöters dagliga engagemang i arbetet med att hantera krisens effekter på plats i medlemsstaterna”.

Hon vill uppmana fler att besöka den nya sidan på webbplatsen och förklarar att ”webbsidan är tillägnad det arbete som EESK, ledamöterna och de organisationer i det civila samhället som de företräder lagt ned på att hantera krisen och förbereda inför framtiden. På våra sjukhus, i våra länder, städer och landsbygdsområden, har män och kvinnor tillsammans bedrivit ett anonymt och outtröttligt arbete för att övervinna krisen. Det är viktigt att lyfta fram att det organiserade civila samhället spelar en avgörande roll i kampen mot pandemin och under återhämtningen efter krisen”.

EESK-ledamöternas bidrag rör många olika områden, såsom arbetstagare, företag och social dialog, liksom jordbruk, hälsa, transport, miljö, konsumenter, lika rättigheter, unga människor, familjer och äldre. (mp)

Under plenarsessionen i juni antog EESK informationsrapporten ”Översyn av maskindirektivet”. EESK:s ledamöter välkomnade de ansträngningar som kommissionen nu gör för att förbättra resultaten av direktiv 2006/42/EG, som är ett mycket viktigt och framgångsrikt instrument för den europeiska industrin. Samtidigt underströk de att omfattande ändringar av direktivet skulle få en mycket negativ inverkan och måste undvikas.

”Direktivets grundläggande strategi och uppbyggnad bör inte ändras”, vidhöll Aurel Laurenţiu Plosceanu, som är föredragande för rapporten. ”Vi har också rekommenderat kommissionen att ta hänsyn till den kroniska underbemanningen och underfinansieringen samt de dåliga resultaten vid inspektioner och kontroller av maskiner i de flesta medlemsstaterna. Vi uppmanar kommissionen att gå från ord till handling”, avslutade han.

Medföredraganden, Enrico Gibellieri, framhöll att direktivet är viktigt för den inre marknaden eftersom det säkerställer säkra maskindelar: ”Vi måste se till att vi skyddar konsumenternas intressen. Vi måste kunna förbättra våra maskiner kontinuerligt, för att säkerställa ett ännu bättre skydd för arbetstagarna”.

I syfte att uppdatera maskindirektivet inledde generaldirektoratet för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag ett offentligt samråd i juni 2019. Lagstiftningen ska enligt planerna antas under det första kvartalet 2021. (ks)

EESK välkomnar den nya åtgärd som kommissionen föreslår för att stödja de jordbruksföretag och små och medelstora företag inom livsmedelssektorn som har drabbats av likviditetsproblem och för att säkerställa att de kan överleva ekonomiskt under denna kris. EESK anser dock att kommissionen bör inrätta en särskild fond för att genomföra detta.

Kommissionens förslag till finansiering av denna åtgärd begränsar sig till riktade ändringar av förordningen om Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) i syfte att göra det möjligt för de nationella myndigheterna att avsätta upp till 1 % av budgeten för 2014–2020 för denna nya åtgärd och på så sätt använda dessa outnyttjade medel i syfte att tackla dessa särskilda behov.

Enligt föredraganden till yttrandet, Arnold Puech d’Alissac, innebär detta förslag emellertid två stora problem: ”Det första har att göra med att vissa medlemsstater redan har utnyttjat eller öronmärkt sina Ejflu-medel och alltså inte kan tillgodogöra sig denna stödmekanism. Det andra, och viktigaste, problemet är att medlen, som var avsedda att användas för att förbättra såväl konkurrenskraften i jordbruket som miljön, nu kommer att utnyttjas för att avhjälpa dessa trängande likviditetsproblem”.

Därför anser EESK att kommissionen bör inrätta en särskild fond utanför budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken för att göra det möjligt att genomföra den föreslagna åtgärden, i likhet med återhämtningsplanen. (mr)

av Arbetsgivargruppen vid EESK

Med tanke på hur extremt angeläget det är att hantera de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen har Arbetsgivargruppen i en skrivelse uppmanat Europas samtliga stats- och regeringschefer till snabba och ambitiösa åtgärder. Endast genom samarbete mellan medlemsstaterna kan återhämtnings- och återuppbyggnadsåtgärderna bidra till långsiktig framgång för EU, inbegripet medborgarna och företagen.

I skrivelsen efterlystes en snabb och framåtblickande överenskommelse om återhämtningsbudgeten. Detta kom att ses som särskilt viktigt efter Europeiska rådets möte den 19 juni, som präglades av avsevärd oenighet mellan medlemsstaterna. Skrivelsen har även sänts till Europeiska rådets ordförande Charles Michel, kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europaparlamentets talman David Sassoli.

Arbetsgivargruppens ståndpunktsdokument Business is key to the EU's recovery from the corona crisis bifogades skrivelsen till Europeiska rådets medlemmar. I dokumentet presenteras åtgärder som behöver vidtas för att rädda och återställa företag och arbetstillfällen. En stor del av EU:s ekonomi ägnar sig åt krishantering, och företagen i EU kommer att få ännu större svårigheter om de inte får lämpligt stöd. Det kan exempelvis röra sig om att ge företagen kortsiktigt stöd (likviditet), förstärka den inre marknaden, undvika allvarliga störningar vad gäller lika villkor samt säkerställa Europas globala konkurrenskraft.

Återhämtningen av EU:s ekonomi är beroende av företag som lyckas återhämta sig och blir framgångsrika. Överenskommelsen om återhämtningsfonden är det snabba beslut som EESK:s arbetsgivargrupp har efterlyst. Återhämtningspaketets medel måste nu nå fram till våra företag, inbegripet de små och medelstora företagen, så fort som möjligt och utan byråkratiska hinder. Det är endast genom privat företagsamhet som vi kan snabbstarta vår ekonomi.(kr)

Av Arbetstagargruppen

Tyskland har tagit över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd vid en avgörande tidpunkt för Europa, när vår union står vid ett vägskäl. Vi står inför den mest brutala krisen i fredstid under de senaste 90 åren, med mer än hundra tusen dödsoffer enbart i Europa och massiva ekonomiska chocker, för att inte tala om osäkerheten kring eventuella ytterligare pandemivågor. Under de svåra månaderna av nedstängning har anställda inom hälso- och sjukvården, men även personer som arbetar med leveranser, i livsmedelsbutiker och med renhållning – yrken som ofta är osäkra och underbetalda – fått dra det tyngsta lasset för att hålla igång våra länder.

”Tillsammans för Europa” är ett motto som vi alla kan ställa oss bakom, men vi måste arbeta för att främja dess underliggande principer om hållbarhet, rättvisa, säkerhet, gemensamma värden och innovation. Konkreta initiativ inom ramen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter – såsom en europeisk minimilön, genomförandet av lika lön för lika arbete, utstationering av arbetstagare och tydliga arbetsvillkor – behövs mer än någonsin.

I stället för den senaste krisens åtstramningsåtgärder, som ledde till en nedåtgående spiral av skuld och stagnation och dränerade våra hälso- och sjukvårdssystem på resurser (vilket vi ny betalar priset för med våra liv), måste Europa tillhandahålla handfasta och gemensamma åtgärder för en återhämtnings- och återuppbyggnadsplan, på både kort och lång sikt. Vi står inför en BNP-minskning på 15 % och att bara fortsätta som vanligt är inte längre ett alternativ. Efterhand som krisen förvärras ser vi att inte alla medlemsstater är lika väl rustade att hantera den, och avsaknaden av en samordnad europeisk insats kan leda till en social och ekonomisk kollaps, som äventyrar EU:s själva existens.

Det tyska ordförandeskapet står inför en gigantisk uppgift, men riskerna för misslyckande är också enorma om återhämtningsplanerna fortsätter att försinkas i rådet, mister sitt värde till följd av nationella veton om minsta lilla euro eller förvandlas till något som liknar de trojkadikterade ”räddningsaktioner” som skadade EU för ett decennium sedan och lämnade unionen i det oförberedda tillstånd som den nu befinner sig i. Som Arbetstagargruppens ordförande sagt: ”Ju starkare återhämtningsåtgärderna är och ju mer de skräddarsys efter situationen i medlemsstaterna och deras befolkningar, desto trovärdigare och mer kapabelt kommer EU att visa sig vara när vi tar oss an dessa aldrig tidigare skådade utmaningar som vi står inför i denna kris. Det är därför en fråga om social rättvisa och solidaritet, men det är också ett skydd mot tendenser till auktoritärt styre, som ojämlikhet och sociala klyftor kan skapa grogrund för i EU-länderna när hälsokrisen väl kommit under kontroll.”

Av EESK-gruppen Mångfald Europa

Den 22 juni anordnade EESK-gruppen Mångfald Europa en konferens under rubriken ”Civilsamhällesorganisationer som hjälper flyktingar och migranter i Europa” med deltagare på plats och på distans.

Syftet med evenemanget var att framhålla den centrala roll som det civila samhällets organisationer spelar och de utmaningar de dagligen ställs inför i sitt arbete med att hjälpa flyktingar och migranter. Ett annat syfte med konferensen var att åter sätta denna fråga på den politiska agendan och att fungera som ett forum för diskussion mellan det civila samhället och EU-institutionerna, framför allt som ett led i EU:s återhämtning och återuppbyggnad efter covid-19.

I den första paneldebatten gavs civilsamhällesorganisationer från fyra länder (Grekland, Italien, Tjeckien och Sverige) tillfälle att presentera sina praktiska erfarenheter av att hjälpa flyktingar och migranter att resa genom Europa när de kommit hit och att integrera sig i EU:s medlemsstater.

I den andra paneldebatten representerade Michael Shotter, direktör vid GD Migration och inrikes frågor, och Erik Marquardt, medlem av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (De gröna/ALE, Tyskland), kommissionen respektive Europaparlamentet. Presidiemedlem Rossella Nicoletti (Eurocities) representerade det europeiska migrationsforumet.

Pavel Trantina, vice ordförande för gruppen Mångfald Europa, sammanfattade diskussionerna i den första paneldebatten och framhöll de utmaningar som dessa organisationer ställs inför i sitt dagliga arbete, bl.a. brist på respekt gentemot flyktingarna och de organisationer som hjälper dem, otillräcklig infrastruktur, otillräckligt utbildningsstöd och psykologiskt stöd, avsaknad av tydliga riktlinjer från medlemsstaterna och alltför mycket byråkrati. Bristen på finansiella medel, och nätverken för smuggling vid gränserna, hör också till de främsta hindren som civilsamhällesorganisationerna ställs inför.

Séamus Boland, tillträdande ordförande för gruppen Mångfald Europa, avslutade konferensen och betonade de stora mänskliga kostnader som uppstår när migranter försöker komma till Europa och vikten av social sammanhållning, respekt för deras värdighet och solidaritet med dem.

Tillträdande ordföranden påpekade att gruppen Mångfald Europa kommer att fortsätta sitt arbete i denna fråga och samarbeta med EU-institutionerna och medlemsstaterna för att ta itu med de frågor som tas upp av de civilsamhällesorganisationer som är verksamma på detta område.

För mer information, se evenemangets webbsida. (jk)