EESK info

Under två dagar, den 5–6 maj, öppnade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, i egenskap av företrädare för det civila samhället, sina dörrar för den "europeiska medborgarpanelen", som samlade ett hundratal medborgare som företrädde mångfalden i 27 medlemsstater, med undantag för Storbritannien.

Detta möte anordnades av kommissionen på initiativ av den franska regeringen och i partnerskap med kommittén, som stod värd för denna "premiär".  

Panelens deltagare redogjorde för sin oro, sina farhågor och sina förhoppningar beträffande morgondagens Europa i syfte att kartlägga de tolv frågor som européerna betraktar som viktigast. De berör alla områden av livet, såsom arbetslöshet, utbildning, migration, miljö, klimat, hälsa, försvar och säkerhet. Kort sagt fick varje medborgare möjlighet att uttala sig om EU:s framtid.

Från och med den 9 maj kommer frågeformuläret, som har blivit ett "alleuropeiskt verktyg" för det samråd som kommissionen genomför, att finnas på nätet och vara tillgängligt för alla EU-medborgare, inför toppmötet i Sibiu i maj 2019. 

EESK:s ordförande Luca Jahier underströk den unika karaktären hos detta projekt, som "kräver att man hittar vägen medan man går", samt vikten av att diskutera de frågor som EU-medborgarna föreslagit. Ordföranden försäkrade också paneldeltagarna om att deras åsikter kommer att beaktas: "Mångfalden av åsikter, det kulturella och språkliga sammanhanget, är källan till vårt europeiska områdes rikedom."

Enligt Thierry Libaert, medlem i grupp III, får den europeiska medborgarpanelen inte bli ett evenemang utan uppföljning efter att den lämnat Bryssel. Den måste följas upp överallt där deltagarna befinner sig, genom att EESK-ledamöterna fortsätter detta projekt i sina medlemsstater.

Tanken på att välkomna den europeiska medborgarpanelen föddes vid EESK:s plenarsession i februari 2018. Nathalie Loiseau, Frankrikes minister med ansvar för Europafrågor, som var inbjuden till plenarsessionen, redogjorde för det europeiska samråd som president Emmanuel Macron föreslagit. Mot denna bakgrund erbjöd Georges Dassis (EESK:s avgående ordförande) och Luca Jahier (tillträdande ordförande) kommitténs aktiva och omedelbara deltagande, med hänvisning till de framgångsrika resultaten av kommitténs samråd i medlemsstaterna under 2017 inom ramen för Jean-Claude Junckers vitbok om EU:s framtid. (ehp)

EU:s utvidgning, och framför allt spridningen av EU:s demokratiska värderingar och rättsliga standarder till västra Balkan, ligger i såväl regionens som EU:s intresse, framhöll Europeiska ekonomiska och sociala kommittén i sitt yttrande om Ekonomisk och social sammanhållning och västra Balkans europeiska integration, som kommittén antog vid sin plenarsession den 19 april.

"Det är ytterst viktigt att västra Balkans anslutning förblir en prioritering för EU", sade Andrej Zorko, föredragande för EESK:s yttrande. "Att främja EU:s värderingar i regionen garanterar säkerheten och stabiliteten och stärker den sociala och ekonomiska utvecklingen, demokratin och rättsstaten i dessa länder. Och detta bidrar i sin tur till stabiliteten och säkerheten i EU. Det är oerhört viktigt att det civila samhället, däribland arbetsmarknadsparterna, spelar en aktiv roll i denna process."

Korruption, organiserad brottslighet, den allmänna svagheten hos de statliga institutionerna och rättsstatsprincipen, samt diskriminering av minoritetsgrupper är några av de problem som länderna på västra Balkan brottas med. Deras ekonomier fortsätter att växa, men de sex länderna hör fortfarande till de fattigaste i Europa. Enligt beräkningar skulle full konvergens med EU:s levnadsstandarder kunna ta upp till 40 år. EESK anser därför att kommissionen bör ta fram särskilda program för att snabbare uppnå social och ekonomisk konvergens på västra Balkan.

"EESK noterar att EU-anslutningsprocessen förblir en mycket viktig faktor för att uppmuntra till reformer i länderna på västra Balkan", sade Dimitris Dimitriadis, medföredragande för EESK:s yttrande. "Kommittén påpekar att de ekonomiska och sociala effekterna av de reformer som genomförts inte har uppmärksammats, mot bakgrund av de stora skillnaderna i ekonomisk och social trygghetsnivå mellan EU:s medlemsstater och kandidatländerna. Kommittén rekommenderar därför att social, ekonomisk och territoriell sammanhållning bedöms när man tittar på om kriterierna för EU-medlemskap uppfylls." (sg)

EESK efterlyser i sitt yttrande en kraftfull industri- och tillverkningspolitik, baserad på ömsesidighet

"Europeiska kommissionen måste anta en kraftfull industri- och tillverkningspolitik, baserad på ömsesidighet, annars kommer vår europeiska industri för sjöfartsteknik inte att kunna stå emot konkurrensen från asiatiska varv", sade Marian Krzaklewski, föredragande för EESK:s yttrande om LeaderSHIP-strategin, som antogs vid plenarsessionen den 19 april. 

EESK uppmanar kommissionen att intensifiera genomförandet av LeaderSHIP 2020-strategin och att lägga fram nyckelrekommendationer för sektorns nya LeaderSHIP 2030-strategi.

"Europa behöver en särskild strategi för varvsindustrin och tillverkningen av marin utrustning. Precis som i Kina, USA, Japan och Sydkorea bör beslutsfattare i Europa behandla dessa sektorer som strategiska i den europeiska ekonomin", underströk medföredraganden Patrizio Pesci.

En sådan strategi måste innehålla

• ett övergripande OECD-avtal som fastställer reglerna för subventioner liksom – möjligtvis – prissättningsdisciplin,
• ömsesidighet mellan Europa och tredjeländer, vilket därför bör vara en vägledande princip i bilaterala och multilaterala handelsförhandlingar,
• ett särskilt finansieringsverktyg för att öka investeringarna i denna riskkapitalintensiva sektor, osv.

Den europeiska sektorn för sjöfartsteknik är en viktig strategisk sektor för Europa, men den står inför en mängd svårigheter, inte minst på grund av de protektionistiska metoder som de östasiatiska konkurrenterna använder.

Omkring 300 europeiska skeppsvarv sysselsätter 200 000 personer och har en årlig omsättning på ca 31 miljarder euro. Ungefär 22 000 stora och små och medelstora företag producerar och levererar marin utrustning, och genererar en årlig omsättning på omkring 60 miljarder euro. Sektorn sysselsätter 350 000 personer direkt och har en global marknadsandel på ungefär 50 %. (sma)

EESK efterlyser en tillräcklig finansiering för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. För att förverkliga den sociala pelaren krävs förbättringar i medlemsstaterna och ett gediget engagemang i fråga om budget, investeringar och löpande utgifter.

Det succesiva genomförandet av pelaren kräver inte bara ett engagemang från medlemsstaterna utan även ett aktivt egenansvar, ansvarstagande och delaktighet från alla andra berörda aktörer, samt en tillräcklig finansiering som speglar detta.

"De viktigaste faktorerna när det gäller finansieringen kommer att vara ökad flexibilitet i EU:s budgetregler för offentliga investeringar, ett fullständigt utnyttjande av de europeiska strukturfonderna och rättvis beskattning", menar Anne Demelenne (Arbetstagargruppen, BE), som är föredragande för yttrandet om denna fråga.

Kommittén är övertygad om att tillräckliga sociala investeringar kommer att vara avgörande för att se till att medlemsstaterna kan uppnå de fastställda målen. Utrymme för lämpliga anslag skulle kunna skapas inom medlemsstaterna och med hjälp av EU-program. Befintliga EU-instrument bör användas för att stödja offentliga investeringar i medlemsstaterna. 

Anne Demelenne: "Principerna i den sociala pelaren och behovet av att genomföra den bör utgöra en av riktlinjerna i de kommande förhandlingarna om EU:s nästa fleråriga budgetram efter 2020. Kommittén anser liksom Europaparlamentet att det nuvarande taket på 1 % för EU:s utgifter bör höjas."

Större offentliga investeringar inom medlemsstaterna kan också främjas genom en lämplig skattepolitik och en gyllene regel för offentliga investeringar som har ett socialt syfte. Utöver nationella offentliga medel och EU-medel anser EESK att investeringar från den privata sektorn kan bidra på vissa områden.(jk)

Kommittén är helt övertygad om att EMU i detta skede ännu inte är motståndskraftigt och stabilt nog för att effektivt stå emot framtida kriser. Kommittén förordar därför ett fullbordande av EMU och uppmanar beslutsfattarna att uppnå en bredare och snabbare politisk överenskommelse om hur man kan få till stånd en djupgående och reell europeisk monetär union, vilket är det slutliga målet.

"Ytterligare steg för EMU måste baseras på en stabil gemensam ståndpunkt som omfattar samtliga medlemsstater, men det är tydligt att en gemensam strategisk vision saknas i den pågående politiska debatten", sade Mihai Ivaşcu, föredragande för EESK:s senaste yttrande om kommissionens EMU-paket.

Stefano Palmieri, ordförande för ECO-sektionen och medföredragande, sade: "Fullbordandet av EMU kräver ett starkt politiskt engagemang, effektiv styrning och en bättre användning av den tillgängliga finansieringen. Nya finansiella instrument för att förebygga kriser och motverka konjunkturförstärkande åtgärder måste utvecklas."

EESK anger tydligt i sitt yttrande att den nya europeiska valutafonden inte får fungera som en gyllene fallskärm. I stället bör dess roll vara att förhindra bankkriser, stödja den ekonomiska utvecklingen och absorbera chocker.

EESK anser även att de föreslagna nya budgetinstrumenten ska integreras i EU:s budget, som en makroekonomisk stabiliseringsfunktion för euroområdet och en särskild konvergensmekanism för medlemsstater som är på väg att ansluta sig till euron.

Kommittén avgav ett separat yttrande om Stöd till strukturreformer i medlemsstaterna som svar på kommissionens förslag.

EESK föreslår i sitt yttrande bland annat att en tydlig strategi för stödprogrammet för strukturreformer ska utvecklas och att dess anslag ska ökas utan att detta inverkar negativt på budgetarna för andra, lika viktiga fonder.

Ytterligare information finns på vår webbplats. (jk)

Utländska direktinvesteringar är en viktig källa till tillväxt, sysselsättning och innovation och har alltid varit väsentliga för att stödja den ekonomiska och sociala utvecklingen i EU. De innebär emellertid också risker för den nationella säkerheten, och det behövs en lämplig ram för granskning av sådana investeringar.

"Utländska investeringar i viktig teknik och känslig infrastruktur såsom energi och vattenförsörjning samt finansiella tjänster måste kontrolleras", sade Christian Bäumler, föredragande för EESK:s yttrande om granskning av utländska direktinvesteringar, som antogs av EESK vid plenarsessionen den 19 april.  Granskningen av investeringar i företag av strategisk betydelse för den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen i EU är ofullständig och dåligt samordnad. Inte alla medlemsstater har granskningsförfaranden och i länder utan sådana mekanismer granskas inte investeringarna. EESK betonade att ett system på EU-nivå måste hantera skillnaderna mellan medlemsstaterna och samtidigt trygga de nationella och europeiska intressena.

Under de senaste 10 åren har investeringarna från tredjeländer ökat i EU och de flesta kommer från USA, Kanada och Schweiz, följt av Brasilien, Kina och Ryssland. Det har uttryckts farhågor om att vissa utländska investerare, framför allt statliga investerare, varit intresserade av att förvärva europeiska företag som förfogar över viktig möjliggörande teknik och investera i strategiska industrisektorer, infrastruktur och andra tillgångar som är viktiga för medlemsstaternas och hela EU:s säkerhet.

EESK välkomnade kommissionens förslag till en förordning om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i EU, men konstaterade att problemets omfattning ännu inte är fullt känd eftersom kommissionen inte genomfört någon omfattande konsekvensbedömning av investeringsflödena.

"Den föreslagna EU-mekanismen för granskning är ett steg framåt, men den kan ännu inte skydda EU:s och medlemsstaternas intressen fullt ut. Systemet får i detta skede därför inte bli betungande, tidskrävande och dyrt", sade EESK:s medföredragande Gintaras Morkis. (sg)

EESK stöder helhjärtat energiunionens mål och uppmanar det europeiska samhället att till fullo engagera sig i detta projekt. Energiunionen är inte enbart relevant för politikområden såsom energi, transport och klimat utan erbjuder en rad möjligheter att göra EU mer demokratiskt, sammanhållet, konkurrenskraftigt och rättvist. I detta syfte är en ändamålsenlig energidialog med det organiserade civila samhället på europeisk, nationell, regional och lokal nivå av avgörande betydelse.

I det yttrande som EESK antog vid plenarsessionen i april redogör Toni Vidan och Christophe Quarez för framstegen mot en europeisk energiunion, efter offentliggörandet av kommissionens tredje rapport i ämnet i november 2017.

Det organiserade civila samhället måste ha en aktiv och bestående roll. En ändamålsenlig energidialog förutsätter samordnade insatser från samtliga EU-institutioner och deras ledamöter, både i Bryssel och på fältet i medlemsstaterna, så att man kan diskutera de fördelar med och hinder för energiunionen som kan finnas, involvera medborgarna i utformningen av energiomställningsplanerna och anordna offentliga debatter om hur människor ser på energifrågan i Europa i ett framtidsperspektiv.

Kommittén föreslår en rad praktiska lösningar för att försöka överbrygga befintliga hinder, t.ex. en social pakt för en medborgardriven energiomställning, en europeisk informationstjänst för energi, en europeisk fond för anpassning till energiomställningen och ett grönt Erasmus Pro-program. (mp)

EESK stöder kommissionens insatser för att minska löneklyftan (16,3 %) mellan könen i EU, men föreslår ytterligare åtgärder med ett särskilt fokus på bekämpning av seglivade sociala och kulturella stereotyper som påverkar kvinnors utbildnings- och yrkesval.

I sitt yttrande om kommissionens handlingsplan för att åtgärda löneklyftan mellan kvinnor och män betonade EESK också vikten av insyn i lönesättning och lönerevisioner i företag. Kommittén uppmanade även kommissionen att börja samla in individualiserade uppgifter i syfte att producera mer tillförlitlig statistik om fattigdom bland kvinnor, som ofta inte syns på grund av att uppgifterna samlas in per hushåll och inte individuellt.

Mer exakta uppgifter om löner skulle möjliggöra mer välgrundade kollektivförhandlingar, vilket är utomordentligt viktigt.

"Arbetsmarknadsparterna har en avgörande roll eftersom beräkningar visar att en ökning på 1 % av den sociala dialogens omfattning minskar löneklyftan mellan män och kvinnor med 0,16 %", sade föredraganden Anne Demelenne.

Vladimíra Drbalová, medföredragande för yttrandet, sade att stora framsteg skulle göras om kvinnor valde att arbeta i mer välbetalda sektorer såsom vetenskap, IKT, transport eller byggsektorn.

EESK förklarade också att medlemsstaterna har en viktig roll att spela genom att öka sitt utbud av barnomsorg och äldreomsorg, och därigenom säkerställa en bättre jämvikt mellan arbete och privatliv.

Om kommissionens insatser inte har gett resultat senast i slutet av 2019, kan EESK överväga att be kommissionen att föreslå mer bindande åtgärder, inklusive påföljder. (ll)

Starkare, sammanlänkade europeiska energinät är en förutsättning för den europeiska energiunionen. Väl utvecklade och integrerade europeiska energinät är en förutsättning för att kontinentens energisystem ska kunna uppnå sitt syfte: att förse EU-medborgarna med överkomlig, säker och hållbar energi på ett konkurrenskraftigt sätt.

I sitt yttrande som antogs vid plenarsessionen i april och som utarbetats av Andrés Barceló Delgado, välkomnar EESK kommissionens meddelande om att stärka Europas energinät och understryker det faktum att det finansiella stödet från Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) har möjliggjort ett allt större antal projekt i hela EU.

"Mycket återstår att göra", sade Andrés Barceló Delgado. "Många medlemsstater kommer inte att uppnå målet för sammanlänkning på 10 % senast 2020. Orsakerna bakom dessa misslyckanden (komplexa administrativa förfaranden, de politiska konsekvenserna, finansiering, bristande stöd från allmänheten) har man fortfarande inte tagit itu med ordentligt och de riskerar att leda till att man inte når upp till målen för 2030", fortsatte han.

För att ta itu med några av de olösta problemen utfärdar därför EESK ett antal rekommendationer som syftar till att åstadkomma en bättre analys, där intressenterna deltar fullt ut på ett tidigare stadium, och till att öka anslagen. (mp)

Lärlingssystemen bör utformas med aktivt deltagande av de direkt berörda – lärlingarna själva och deras organisationer. Detta är EESK:s huvudsakliga reservation avseende den föreslagna ramen för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet, som EESK emellertid anser kommer att bidra till att höja standarderna i hela EU.

Ungdoms- och föräldraorganisationer, studentföreningar och lärlingarna själva betraktas inte som naturliga intressenter när man utvecklar lärlingsutbildningar, men eftersom det är de som huvudsakligen berörs av sådana system bör de få delta i utformningen, styrningen och genomförandet av dem, säger EESK i ett yttrande som antogs den 19 april om förslaget till rådets rekommendation om en europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet.

Det är mycket viktigt att involvera arbetsmarknadsparterna, såsom görs i förslaget, men det är också viktigt att erhålla stöd från dessa andra nyckelgrupper, betonar kommittén, som tog hjälp av Europeiska ungdomsforumets sakkunskaper när den utarbetade sin ståndpunkt.

Lärlingsutbildningar kan dock inte undanröja arbetslösheten. EESK betonar att lärlingsutbildningar kan bidra till att förbättra människors chanser att hitta ett jobb, men arbetslöshet är en komplex företeelse som måste hanteras utifrån olika synvinklar.

EESK välkomnar generellt förslaget eftersom det innehåller en gemensam förståelse av vad som utgör en lärlingsutbildning av hög kvalitet och fastställer dess huvudsakliga kännetecken – ett skriftligt avtal, regler om lön, arbetstider, socialt skydd, hälsa och säkerhet osv.

EESK välkomnar bestämmelsen om att ge små och medelstora företag stöd för att upprätta högkvalitativa lärlingsutbildningar, och gränsöverskridande rörlighet för lärlingar är också ett plus.

Kommittén erbjuder sig att övervaka genomförandet av den nya ramen i medlemsstaterna ur det organiserade civila samhällets synvinkel.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) uppmanar kommissionen att i större mån underlätta konsumenternas tillgång till nya, renare och ekonomiskt överkomliga typer av rörlighet, och att öka det finansiella stödet till kollektivtrafik. I yttrandet om Resultat för utsläppssnål rörlighet, som antogs vid plenarsessionen i förra veckan, diskuterar EESK kommissionens förslag om hur man på ett effektivt sätt kan minska gasutsläppen från vägtransporter.

EESK framhåller den allmänna teknikneutrala strategi som kommissionen fastställt och som enligt föredraganden Ulrich Samm inte följs fullt ut i de föreslagna initiativen. En mer flexibel strategi i stället för exempelvis fasta utsläppströsklar och upphandlingsmål rekommenderas därför. EESK påpekar också att kommissionen, utöver sitt fokus på ny teknik såsom elbilar, bör beakta den stora potentialen för förbättringar av den befintliga fordonsparken. (ia)

Sex år efter det att det europeiska medborgarinitiativet infördes, och efter upprepad konstruktiv kritik och uppmaningar till förbättringar, särskilt från Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs (EESK) och andra institutioners sida, har Europeiska kommissionen slutligen föreslagit ändringar i detta viktiga verktyg för deltagardemokrati.

I samband med den sjunde upplagan av EESK:s Europeiska medborgarinitiativets dag presenterade kommissionens första vice ordförande Frans Timmermans de viktigaste ändringarna, nämligen en sänkning av åldern från 18 till 16 år och en förenkling av uppgiftskraven för undertecknande av initiativ.

Temat för Europeiska medborgarinitiativets dag var "Att arbeta tillsammans", och man underströk värdet av samarbete och delat ansvar när det gäller att främja ett aktivt medborgarskap.

EESK:s ordförande Georges Dassis välkomnade kommissionens initiativ som ett stort steg framåt i fråga om förenkling och minskning av den administrativa bördan, men beklagade att uppföljningen inte hade stärkts i det nuvarande förslaget. "Framgångsrika europeiska medborgarinitiativ måste leda till dialog och ordentlig uppföljning på EU-nivå", uppmanade han.

I sitt huvudanförande betonade Luca Jahier, EESK:s nya ordförande, betydelsen av artikel 11 i EU-fördraget, som innehåller en rättslig skyldighet för EU-institutionerna att samråda och föra en dialog med det civila samhället och medborgarna. "Ett välfungerande europeiskt medborgarinitiativ bör stärka medborgarnas inflytande, det bör ge dem en röst, en känsla av tillhörighet och identitet, vilket skulle bidrar till att bygga upp förtroendet och återupptäcka solidariteten i det europeiska projektet. EESK har därför alltid varit en stark förespråkare av Europeiska medborgarinitiativet."

Under tre workshoppar uttryckte deltagarna genomgående en önskan om att EU skulle bli mer deltagarinriktat, och man uppmanade de europeiska och nationella ledarna att lyssna på medborgarna. (sma)

Cillian Lohan, medlem av Europeiska plattformen för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin samt EESK-ledamot, förklarade vid en hearing om EU:s strategi för plast i en cirkulär ekonomi, som anordnades av EESK, att enbart tekniken inte kommer att räcka för att driva på en omvandling, utan att den måste användas i kombination med omfattande beteendeförändringar. Han var övertygad om att vi skulle kunna främja en beteendeförändring om vi erbjuder värdefulla och överkomliga alternativ. Att ta itu med det sätt vi konsumerar på är en viktig faktor när det gäller vad vi kan uppnå i framtiden. Med hänvisning till den nödvändiga övergången till en cirkulär ekonomi sade han att det tycks vara nödvändigt att övergå från konceptet "konsumenter" till konceptet "användare" när det gäller överkonsumtion och avfall.

Ett antal experter från olika områden diskuterade dessa viktiga frågor, och de viktigaste slutsatserna kommer att bli ett relevant bidrag från det civila samhället till det EESK-yttrande som håller på att utarbetas om ovan nämnda strategi och direktiv.

av Arbetsgivargruppen vid EESK

Med en tyst minut högtidlighöll Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs plenarförsamling 75-årsdagen av upproret i Warszawas getto, den största judiska väpnade revolten under andra världskriget.

Med anledning av detta nålade EESK-ledamöterna fast de påskliljor i papper som symboliserar minnet av upproret. Samma dag delades liknande papperssymboler ut på gatorna i Warszawa, Polen.

"Det är en paradox: ju längre européerna lever i fred och välstånd, desto mindre kommer de ihåg vilket det övergripande målet med skapandet av EU var. För EU:s grundare var det 'aldrig mer krig'", underströk Jacek P. Krawczyk, ordförande för Arbetsgivargruppen, som tagit initiativ till högtidlighållandet. "Denna påsklilja symboliserar inte bara krigets offer. Den bör också vara en symbol för motståndet mot varje försök att splittra samhället, skilja människor med murar, göra åtskillnad mellan dem på grund av deras ursprung", tillade han.

I sitt tal efterlyste Jean-Pierre Haber, grundande medlem av CEJI (Centre européen juif d'information, det europeiska judiska informationscentrumet), insatser av alla företrädare för det europeiska civila samhället för att se till att alla européer kan leva i ett fritt och fredligt Europa.

Historiker uppskattar att 7 000 judar sköts direkt på plats, 7 000 sändes till dödslägret Treblinka och 36 000 deporterades till arbetsläger under upproret och den brutala likvideringen av gettot, som varade i över 20 dagar. (lj)

Den 18 april blev Arno Metzler officiellt ny ordförande för grupp III för mandatperioden 2018–2020.

Arno Metzler är advokat med egen byrå i Tyskland sedan 1983. Han har också företrätt de tyska fria yrkena i EESK sedan 2002. Innan han blev ordförande för gruppen var han dess vice ordförande med ansvar för små och medelstora företag, de fria yrkena och arbetsordningen.

Arno Metzler är en stor Europavän och fast övertygad om fördelarna med EU som en kompletterande nivå vad gäller styre och identitet. För honom är det viktigt att man lägger stor energi på att "sälja" Europatanken och dess värderingar i fråga om tolerans, pluralitet och delaktighet.

Eftersom mångfalden är vår grupps styrka var ett av hans första beslut som ordförande att byta namn på gruppen från Övriga intressegrupper till Mångfald Europa – "ett nytt namn som är tydligare, snärtigare och som visar att vi är stolta över vår mångfald".

Att bekämpa fördomar och populism genom ansvarstagande och mångfald kommer att vara en av de främsta prioriteringarna under hans mandatperiod. En studie över den ökande populismen i områden utanför storstadsområdena har redan beställts och kommer att ge EESK en bättre förståelse för de faktorer som gör populismen lockande för många och hur det civila samhällets organisationer försöker motverka populismen, i syfte att stödja deras verksamhet ytterligare. Studiens resultat kommer att presenteras vid gruppens konferens i Österrike i oktober. Under sin mandatperiod kommer Arno Metzler också att fokusera på kampen mot fördomar och främjandet av mångfald genom utbildning.

Under de kommande två och ett halvt åren kommer han att få stöd i sitt arbete av sju nyvalda vice ordförande: Baiba Miltoviča (LV), Krzysztof Balon (PL), Séamus Boland (IE), Alfred Gajdosik (AT), Mindaugas Maciulevičius (LT), Pavel Trantina (CZ) och Ioannis Vardakastanis (EL). (lh)

 av Arbetstagargruppen

Sysselsättningssiffrorna får ständigt rubriker. Vad som är nästan lika viktigt som hur många som har arbete är dock deras arbetsvillkor. Detta är särskilt relevant med tanke på de senaste utvecklingstendenserna på arbetsmarknaden och ökningen av atypiska avtal, där domar i EU-domstolen har varit nödvändiga för att fastställa t.ex. att Ubers förare är anställda och inte frilansare.

Begreppet "arbetsvillkor" omfattar många aspekter, från lön, arbetstid och arbetsmiljö till förmåner, särskilda uppgifter osv. Detta inkluderar "provanställningar", som ibland inte längre tjänar sitt syfte utan helt enkelt medför billig och flexibel arbetskraft. Det är dock fortfarande viktigt att arbetstagarna känner till och förstår dessa villkor på förhand – vilket inte alltid är enkelt – och att de får information om eventuella ändringar så snart som möjligt, för förutsägbarhetens skull.

I detta syfte föreslår kommissionen en förordning för att fastställa en samstämmig ram för arbetstagarnas rätt till information. Det finns dock fortfarande vissa problem med förslaget, bl.a. omfattningen av dess definition av "arbetstagare". Den snabba utvecklingen på arbetsmarknaden har skapat en mängd olika "nya arbetsformer" såsom arbetstagare som utför voucherbaserat arbete och arbetstagare på digitala plattformar, som eftersom de har atypiska arbetsavtal inte omfattas av den traditionella definitionen av en anställd.

Detta är naturligtvis inget som är begränsat till de "nya arbetsformerna": atypiska avtal såsom nolltimmesavtal samt i fråga om utstationerade arbetstagare och hushållsanställda har funnit sedan länge, för det mesta med mycket begränsad förutsägbarhet i fråga om arbetsvillkoren och därför med föga balans mellan arbets- och privatliv i praktiken. Förutsägbarhet gör det också möjligt att kombinera arbete och studier eller att ha ett annat deltidsjobb.

I alla dessa fall är kollektivförhandlingar nyckeln till lämpliga arbetsvillkor, och hänvisningen till detta i förslaget är välkommen. I synnerhet eftersom dessa "flexibla" villkor blir allt vanligare genom spridningen av nya arbetsformer behövs tydliga och inkluderande definitioner av arbetstagare och arbetsgivare för att se till att starka bestämmelser för arbetstagarna inte helt enkelt kringgås genom de nya arbetsformerna och att de nya omständigheterna (såsom livslångt lärande och nödvändig fortbildning, som ska betalas av arbetsgivaren) inte medför en ytterligare börda för arbetstagarna.