Baba Miltoviča: Konsumenterna och covid-19

Coronaviruset är en av de största utmaningar som EU någonsin stått inför. Virusets spridning kommer även att drabba medlemsstaternas ekonomier och leda till allvarliga hot inte bara mot företagen och sysselsättningen utan även mot konsumenterna. Detta har fått regeringarna att vidta exceptionella åtgärder för att skydda medborgarna.

Den lettiska regeringen agerade snabbt när man såg de första fallen av covid-19 i landet, och inledde omfattande åtgärder för att hindra virusets spridning. De lettiska medborgarna slapp den strikta nedstängning som människor i andra EU-länder fått uppleva, men var noga med allmänna säkerhetsåtgärder som t.ex. krav på social distansering, desinficering, stängning av köpcentrum på helger och helgdagar, två meters avstånd vid fysisk social interaktion och vid samlingar inomhus och utomhus, och dessa regler följdes.

I en intervju i ”The Telegraph” förklarade premiärministern Krišjānis Kariņš hur han gjort en avvägning mellan att ”hålla människor friska” och ”orsaka så lite skada som möjligt” för ekonomin.

Vi måste fortsätta att vara försiktiga eftersom antalet coronavirusfall är högt i Europa. Så länge det inte finns någon immunitet mot viruset kommer hotet om ett nytt utbrott att kvarstå. Så länge det finns platser med aktiva utbrott av sjukdomen finns det dessutom en risk att den sprids på nytt. Det är omöjligt att säga hur länge säkerhetsåtgärderna måste bibehållas, men det är tydligt att den situation vi genomlever påverkar människors mentala hälsa, psyke och attityder.

Konsumentorganisationer i det civila samhället har redan indikerat att konsumenternas beteende och köpvanor förändras. Människor lever annorlunda, handlar annorlunda och på många sätt tänker de också annorlunda. Konsumenterna är allvarligt oroade över följderna av covid-19, både ur hälsomässigt och ekonomiskt perspektiv, och som ett resultat av detta fokuserar de nu på de mest grundläggande behoven.

Konsumenterna gör sina inköp på ett mer medvetet sätt. Å ena sidan handlar de lokala produkter, å andra sidan har de tagit e-handeln till sig. Inköpsmöjligheterna förändras och ett mer avancerat utbud erbjuds online. Många av dessa nya vanor kommer att kvarstå efter covid-19. Civilsamhällets konsumentorganisationer måste därför undersöka och förstå denna nya verklighet och dessa tendenser och erbjuda människor lämpligt skydd.

Att öka konsumenternas förtroende förblir en hörnsten för e-handeln på marknaden. Utlämnande av information, betalningsskydd, osäkra produkter, tvistlösning, kontroll av efterlevnaden och utbildning är bara några av de frågor som konsumentorganisationerna kommer att arbeta vidare med och följa upp noga.

LPIAA (Lettlands nationella sammanslutning för konsumentskydd) fortsätter att stödja myndigheter och kommuner när de genomför insatser för att skydda sårbara konsumenter från covid-19. Medan krisen pågår är det solidaritet och samordning med det civila samhällets organisationer som vi behöver.

Förutom de nationella civilsamhällesorganisationernas insatser kommer vi efter covid-19 att behöva ett starkt och stabilt EESK vars ledamöter har sakkunskapen och vill arbeta för att fullt ut företräda civilsamhällesorganisationernas intressen.