EU behöver en stark familje- och sysselsättningspolitik för att bekämpa avfolkningen

Med tanke på att EU:s andel av världens befolkning är mindre än någonsin och att en ny babyboom sannolikt inte kommer att inträffa krävs det att Europa, i syfte att vända den demografiska nedgången, intar ett helhetsperspektiv för att stimulera sysselsättningen och främja kraftfulla ekonomiska och sociala åtgärder som med tiden kan återupprätta medborgarnas förtroende.

I yttrandet ”Demografiska utmaningar i EU mot bakgrund av den ekonomiska och utvecklingsmässiga ojämlikheten” vidhåller Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att man genom ett sådant perspektiv bör prioritera aktiva arbetsmarknadsåtgärder för att bekämpa arbetslösheten och skapa arbetstillfällen av god kvalitet för i synnerhet unga människor, då ungdomsarbetslösheten fortfarande är omkring dubbelt så hög som den genomsnittliga arbetslösheten i alla medlemsstater.

För att säkerställa en positiv demografisk utveckling är det också viktigt att införa stabila och proaktiva familjepolitiska åtgärder, såsom föräldraledighet och flexibla arbetsformer, som syftar till att främja balansen mellan arbetsliv och privatliv.

Även om invandring kan avhjälpa bristen på arbetskraft och färdigheter menar EESK att detta inte är den slutliga lösningen på hur konsekvenserna av befolkningens åldrande i Europa ska kunna hanteras.

”Medlemsstater som bedriver en aktiv familjepolitik har högre födelsetal än de som inte har någon eller som har en svag familjepolitik”, konstaterar Stéphane Buffetaut, som är föredragande för yttrandet. ”Att ha barn ska inte påverka levnadsstandard eller karriärmöjligheter negativt, är syftet”, tillägger han.

Enligt medföredraganden Adam Rogalewski är genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter en mycket viktig förutsättning för att förbättra EU:s demografiska situation, detta tack vare de kraftfulla sociala åtgärder som pelaren omfattar.

I yttrandet, som utarbetats på begäran av det kroatiska ordförandeskapet, tar EESK upp problemet med kompetensflykt, som är som mest kännbart i de östra medlemsstaterna, eftersom arbetskraft flyttar till de ekonomiskt starkare medlemsstaterna.

Även om medborgarnas fria rörlighet är en grundläggande frihet i unionen understryker EESK att man bör vara försiktig med att uppmuntra en systematisk migration av högutbildad och högkvalificerad arbetskraft, eftersom detta ytterligare förvärrar kompetensunderskottet gentemot utvecklingsländerna och inverkar negativt på deras ekonomiska och sociala utveckling. (ll)