EESK hedrade sina brittiska ledamöter den 22 januari 2020 vid den sista plenarsessionen före Förenade kungarikets utträde ur EU den 31 januari. De 24 ledamöter som företrädde Förenade kungariket fick varsin minnesmedalj vid en ceremoni som visade EESK:s engagemang för att behålla starka band med det brittiska civila samhället efter brexit.

EESK:s ordförande Luca Jahier talade om de brittiska ledamöternas mycket viktiga bidrag till EESK:s arbete och klargjorde att kommittén är fast besluten att behålla nära kontakter med det brittiska civila samhället efter Brexit. ”Det finns inget annat alternativ än starka förbindelser mellan EU och Förenade kungariket, och vi vid EESK kommer att göra vad som krävs för att hålla denna starka koppling vid liv. Det här är bara ett ’på återseende’, mina vänner”, sade Luca Jahier.

Tom Jenkins,som var ordförande för EESK 1996–1998, inbjöds till ceremonin och uttryckte sin sorg över att snart förlora sitt EU-medborgarskap. Den proeuropeiska aktivisten Madeleina Key, som även är känd som ”EU Supergirl”, framhöll att hon kommer att fortsätta att kämpa för Europa i Förenade kungariket och sade: ”Vi måste tro på att framtiden är Europa, så att alla brittiska medborgare vet att de för alltid förblir européer.”

Tre brittiska ledamöter som företrädde varsin av de tre grupperna i EESK – David Sears för grupp I, Judy McKnight för grupp II och Jane Morrice för grupp III – tog till orda för att uttrycka sina personliga känslor och synpunkter om brexit. Det gjorde även Rose D’Sa, den brittiska ledamot som tjänstgjort längst i EESK. Ordförandena för de tre grupperna bidrog också till debatten genom att uppmärksamma de brittiska ledamöternas arbete. Stefano Mallia, ordförande för EESK:s uppföljningsgrupp för brexit, lyfte även i sitt tal fram behovet av att inrätta något slags forum för att bevara dialogen med det brittiska civila samhället: ”Vi måste kämpa för att behålla vänskapen och jag kommer att göra mitt bästa för att bygga upp en struktur som möjliggör det.” (dgf)

Vid plenarsessionen den 22 januari presenterade Kroatiens utrikes- och Europaminister, Gordan Grlić Radman, landets prioriteringar för EU-ordförandeskapet, som det innehar för första gången sedan unionsinträdet 2013.

EESK gav sitt stöd till det nytillträdda kroatiska rådsordförandeskapets prioriteringar och konstaterade att dessa är fullt i linje med kommitténs egen agenda för att främja ett starkt och välmående Europa som bygger på gemensamma värden.

Grlić Radman förklarade att det kroatiska ordförandeskapet har valt mottot ”Ett starkt Europa i en värld av utmaningar”, eftersom det återspeglar visionen om ett EU som arbetar för alla medlemsstaters och medborgares nytta. Kroatiens EU-politik under de kommande sex månaderna ska grundas på fyra pelare: ett Europa som utvecklas, ett Europa som skyddar, ett Europa som länkas samman och ett Europa som påverkar.

EESK:s ordförande Luca Jahier ställde sig bakom detta och menade att ”vi kan inte annat än ge vårt stöd till dessa prioriteringar”. Han tillade att EESK särskilt välkomnar att Kroatien lägger vikt vid ett Europa som utvecklas genom att säkerställa bättre villkor och förutsättningar för alla europeiska medborgare, genom balanserad och hållbar tillväxt.

”Vi är övertygade om att agendan för hållbar utveckling måste bli EU:s främsta prioritering inför nästa årtionde, eftersom den så väl balanserar ekonomiskt välstånd, miljöfrågor och social inkludering,” vidhöll Luca Jahier.

Den kroatiske ministern framförde att Kroatien även kommer fortsätta att stödja en trovärdig och meritbaserad utvidgningspolitik. Luca Jahier konstaterade avslutningsvis att EESK är redo att ge sitt stöd till Kroatiens ansträngningar i detta avseende. (ll)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) gav vid sin plenarsession i Bryssel utrymme för det europeiska medborgarinitiativet ”End the cage age” att ta till orda och tillhandahöll dem en plattform på EU-nivå för att uttrycka sina mål och farhågor vad gäller produktionsdjurens välbefinnande.

EESK:s vice ordförande Isabel Caño välkomnade initiativets samordnare Olga Kikou och gratulerade henne till dess framgång: 1,5 miljoner namnunderskrifter har samlats in i 21 medlemsstater på ett år och initiativet genomgår nu medlemsstaternas certifieringsförfarande.

Organisationen bakom medborgarinitiativskampanjen, Compassion in World Farming, grundades 1967 av den brittiske mjölkbonden Peter Roberts som var bekymrad över de moderna lantbruksmetoderna. Djur kan lida och känna smärta, njuta av andras sällskap och även uppleva glädje och sorg, vilket visar att de är kännande varelser, sade Olga Kikou och betonade att djur bekräftas som sådana i Lissabonfördraget.

”Vi vill försäkra oss om att EU-institutionerna kommer att agera utifrån medborgarnas förväntningar”, sade Olga Kikou. ”Vi samarbetar med jordbrukarna för att lära dem hållbart jordbruk. Vi är inte emot dem, vi vill inte förbjuda kött, det är bara det att burar inte hör hemma på 2000-talet.”

Christophe Lefèvre, som är ordförande för gruppen för det europeiska medborgarinitiativet vid EESK, tog tillfället i akt att åter bekräfta EESK:s ständiga åtagande att förbättra instrumentet för medborgarinitiativ – något som syntes mycket konkret på den årliga medborgarinitiativdagen. Målet är att göra instrumentet mer användarvänligt och se till att det får verklig genomslagskraft.

EESK:s ledamöter kommenterade att alla aspekter – såsom köttimport och den finansiella effekten på den inre marknaden – måste undersökas noggrant, i konsumenternas, lantbrukarnas och det hållbara jordbrukets intresse, innan ytterligare åtgärder vidtas.(ks)

Kampen mot klimatförändringarna stod högt upp på dagordningen vid EESK:s plenarsession i januari, där en debatt hölls om COP25 och den europeiska gröna given och ett tydligt budskap förmedlades: brådskande åtgärder måste vidtas för att förverkliga klimatskyddet och den hållbara utvecklingen, och EU måste föregå med gott exempel.

EESK:s ordförande Luca Jahier uttryckte sig glasklart: ”Vi befinner oss i ett kritiskt skede. Tyvärr är världen inte på väg att uppnå målen i Parisavtalet om klimatförändringar eller målen för hållbar utveckling, och det kan få förödande konsekvenser för oss alla. Vi på EESK är övertygade om att genomförandet av Agenda 2030 måste vara EU:s topprioritering för nästa decennium. Europa måste ligga i framkant och ta ledningen globalt i klimatfrågor.”

Luca Jahier beklagade att det, bland de länder som deltog i COP25 i Madrid, saknas politisk vilja att intensifiera klimatinsatserna, vilket ledde till mediokra resultat vid det internationella klimattoppmötet. Han lovordade dock kommissionsordförande Ursula von der Leyens meddelande om den europeiska gröna given och dess fasta åtagande om klimatneutralitet senast 2050.

På tal om detta påpekade kommissionären med ansvar för miljö, hav och fiske, Virginijus Sinkevičius, att den gröna given inte bara är ett sätt att ta itu med klimatförändringarna utan även ett uttryck för en ambition att säkerställa ekonomisk tillväxt och social rättvisa. ”Det handlar om människorna och samhället, det är en grön giv som inte låter någon hamna på efterkälken”, sade han, och betonade att strategin för biologisk mångfald, handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och andra systematiska lösningar för att uppnå målen vad gäller klimatförändringarna tillgodoser både människornas och planetens behov, genom att sammanföra alla sektorer och aktörer. (mp)

EU är pressat att ta itu med mångfasetterade utmaningar som uppstått som ett resultat av ett årtionde med ekonomiska störningar, migrationskris, socialt missnöje och miljöförstöring. Som EESK anger i ett yttrande som antogs i januari måste unionen förnya sig snabbt för sina medborgares skull.

Detta yttrande från EESK försöker fastställa hur den hållbara ekonomi vi behöver ska ser ut och undersöker en ny vision om välstånd för människorna och planeten, som för samman de ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionerna. Det efterlyser också nya ekonomiska modeller, investeringsbeslut för att utnyttja tekniska framsteg och nya indikatorer för välfärdsekonomin.

Med genomförandet av Agenda 2030 och den europeiska gröna given har EU äntligen fört upp dessa frågor högst upp på sin dagordning. Men den gröna given behöver bli en riktig grön och social giv.

”För att säkerställa en rättvis och grön omställning och genomförandet av målen för hållbar utveckling måste vi ompröva vår EU-ekonomi. Vi måste starta om systemet, men vi behöver ny programvara, inte bara en uppdatering!”, sade föredraganden Peter Schmidt.

Världens nationer har anslutit sig till en Agenda 2030 som är radikal, rättvis och genomförbar. EU har också antagit den gröna given och förbundit sig att göra framsteg i riktning mot målen för hållbar utveckling. Detta skapar ett unikt tillfälle för EU att förnya sin vision om sociala framsteg, blåsa nytt liv i sin ekonomi och på ett tydligare sätt spela en ledande roll på världsarenan genom sitt goda exempel.

Medlemmar av EESK:s uppföljningskommitté EU–Japan besökte Japan den 27–31 januari för att diskutera genomförandet av avtalet om ekonomiskt partnerskap (EPA), som funnits sedan februari 2019, och för att stärka samarbetet med de japanska motparterna. Besöket omfattade även den första gemensamma dialogen med det civila samhället, med en diskussion om frågor som rör handel och hållbar utveckling.

Det huvudsakliga syftet med resan var att bygga vidare på det positiva samarbetet med japanska organisationer och institutioner i det civila samhället sedan inrättandet av EPA. EESK-ledamöterna redogjorde för behovet av rättsliga reformer i Japan för att kunna tillämpa ILO:s grundläggande konventioner. De försökte också öka medvetenheten om klimatförändringar bland sina lokala motparter, eftersom detta fortfarande är en lågprofilerad fråga i Japan. (dgf)