Kära läsare!
Början av året har präglats av ett flertal händelser som kommer att ha betydelse för EU:s framtid.
Brexit
Den 22 januari deltog våra brittiska kollegor i sin sista plenarsession innan utträdet. Ser man tillbaka på deras arbete i kommittén och ceremonin som hölls samma dag blir det tydligt hur smärtsamt och svårt avskedet är. Vi väljer dock att ta fasta på det som någon sade under dagen: ”Vi säger inte farväl, utan på återseende”.
Med tanke på att det civila samhället inte har några gränser vill jag gärna tro att vi kommer att förbli nära sammanknutna.
Vi skakade hand med samtliga delegationsmedlemmar och delade en stund fylld av känslor, tårar och gemensamma minnen. För många av våra brittiska kollegor har arbetet i EESK varit en resa som nu har nått sitt slut. Efter den 1 februari måste de lära sig att leva utan oss och vi utan dem. Jag är övertygad om att vi alltid kommer att minnas åren vi arbetade tillsammans.
Det är nu upp till oss att bygga en stabil och stark bro och att stärka banden till de brittiska medborgarna.
Den här separationen visar hur viktigt det är att vi efter den 31 januari hittar en annan form av förhållande, ett gemensamt modus vivendi. Det krävs mer kommunikation, större samverkan och fler gemensamma projekt. Detta är en av uppgifterna som väntar oss i EESK.
Konferensen om EU:s framtid
Det var delvis brexit som gav upphov till idén om konferensen om Europas framtid, som inleds den 9 maj 2020. Konferensen ska pågå i två år och kommer att fungera som ett forum för diskussioner om EU:s funktionssätt.
Den 15 januari antog parlamentet en resolution som sätter ramarna för konferensen och den 22 januari lade kommissionen fram ett meddelande i ämnet.
Jag är övertygad om att konferensen om Europas framtid måste användas för att tillsammans med allmänheten och med alla andra berörda parter, såsom de nationella parlamenten, EESK, andra organisationer i det civila samhället mfl., diskutera de politikområden där EU kan ingripa. I egenskap av EESK-ledamöter är vi medvetna om de utmaningar som den här komplexa uppgiften innebär. Vi är samtidigt övertygade om att det organiserade civila samhället måste få säga sitt om vi ska lyckas.
Resultaten från kommissionens ordinarie Eurobarometerundersökning från november 2019 visar dessutom att 83 % av de som deltog vill att mer hänsyn tas till folkets röst när beslut som gäller Europas framtid fattas, på såväl nationell som regional och lokal nivå.
Schumanförklaringen
Startskottet för konferensen sammanfaller med Schumanförklaringens årsdag. Dagen kommer att markera 70 år av fred i Europa, av europeisk integration och uppbyggnad, gemensamma projekt, europeiska värden och grundläggande rättigheter. Vi kommer att förespråka behovet av ett Europa som bygger på öppenhet, solidaritet och rättvisa. Vi vet att EU inte är perfekt. Unionen har nått en vändpunkt och ställer sig många frågor. I detta läge vänder man sig i allt högre grad återigen till det civila samhället, som kan spela en viktig roll när det gäller att stärka banden till allmänheten.
Nu mer än någonsin behöver EU oss, det civila samhällets organisationer, som känner till de lokala förhållandena, problemen och livet utanför Bryssel. Att utnyttja alla våra synergier och skapa ett partnerskap mellan samtliga institutioner, så att arbetet kan slutföras i samband med det franska rådsordförandeskapet om två år, kommer innebära stora utmaningar.
Detta är vår uppgift under 2020. Tillsammans med de andra institutionerna ska vi påbörja arbetet för framtiden. Det här är början på det riktiga arbetet på EU-nivå.
Isabel Caño Aguilar
Vice ordförande med ansvar för kommunikation
Läs mindre