Kognitiva minoriteter kan bidra till att lösa kompetensglappet på morgondagens arbetsmarknad

TEN-sektionen fick i januari lyssna på en presentation om hur man kan utnyttja den potential som finns hos så kallade ”kognitiva minoriteter” – personer med högpresterande autism, hyperaktivitet, dyslexi och dyspraxi – för att tillgodose efterfrågan på tekniska färdigheter som det råder brist på och på så sätt hjälpa dem att integrera sig socialt.

Hugo Horiot, författare till boken Autisme, j'accuse! [Autism, jag anklagar!], som själv har autism, framhöll de "många nischer där det krävs vissa högteknologiska färdigheter som dock är mycket svåra att finna eftersom systemet förkastar den kognitiva grupp som tillhandahåller dessa färdigheter" och betonade att "vi måste uppmuntra företag och institutioner att fastställa andra rekryterings- och bedömningsmetoder än de standardmodeller som bygger på sociala färdigheter."

Enligt ett antal uppskattningar kommer cirka 65 % av dagens elever att utföra arbeten som inte existerar i dag, och företagen kommer att få allt svårare att hitta de färdigheter de behöver. Att utnyttja potentialen hos kognitiva minoriteter skulle inte bara ge ett viktigt bidrag till vårt samhälle utan också utgöra en möjlighet till social integration för personer som har en annorlunda typ av intelligens. ”En grupp i samhället som är berövad alla utsikter skulle erbjudas möjlighet att bidra till vårt samhälle på innovativa sätt”, förklarade Hugo Horiot.

Det är viktigt att erkänna att alla människor kompletterar varandra och kan bidra till vårt samhälle på flera olika sätt. "Vi är alla olika," sade TEN-sektionens ordförande Pierre Jean Coulon. ”Det finns dock skillnader som anses vara acceptabla eftersom de inte stör eller påverkar någon, och, å andra sidan, skillnader som vi inte accepterar. Såsom i fallet med neurodiversitet”, avslutade han. (mp)