EESK info

Vid EESK:s plenarsession i januari hölls en debatt med Rumäniens premiärminister, Vasilica‑Viorica Dăncilă, om det rumänska EU-ordförandeskapets prioriteringar för det första halvåret 2019. EESK:s ordförande Luca Jahier betonade hur viktigt det är att, inför valet till Europaparlamentet, återupprätta EU-medborgarnas förtroende för politiken.

De viktigaste människorna i Europa, det vill säga EU-medborgarna, måste i större utsträckning förstå, känna ansvar för och stödja EU:s integrationsprocess. ”EU:s framtid kommer att diskuteras vid toppmötet i Sibiu på ett symboliskt datum: Europadagen den 9 maj 2019. Detta är det sista tillfället, före valet, att visa upp ett enat, starkt EU som står nära alla sina medborgare och är fast beslutet att vidta djärva åtgärder för dem”, sade Luca Jahier. ”Vi behöver inte bara en effektivare EU-politik utan också en ny, positiv bild av EU för att medborgarna på nytt ska känna sig delaktiga i det europeiska projektet och för att återupprätta deras förtroende för politiken, stärka sammanhållningen och motverka populistiska strömningar”, tillade han.

Vasilica‑Viorica Dăncilă meddelade att hon är fast besluten att åstadkomma betydande framsteg när det gäller de mest angelägna frågor som unionen står inför i syfte att stärka enighet, sammanhållning, solidaritet och rättvisa. Hon bekräftade också på nytt det rumänska EU-ordförandeskapets starka engagemang för europeiska värderingar och dess beslutsamhet att lyssna på EU-medborgarna när det gäller den riktning som EU bör följa. ”Detta är en prioritering för det rumänska ordförandeskapet. Vi kommer att föreslå lösningar och fatta beslut som ligger så nära medborgarna och verkligheten i våra samhällen som möjligt. Det är bara genom att ständigt involvera medborgarna som EU kommer att kunna förbli starkt och sammanhållet”, sade hon. Ordförandeskapets motto är just ”Sammanhållning, ett gemensamt europeiskt värde”. (mp)

TEN-sektionen fick i januari lyssna på en presentation om hur man kan utnyttja den potential som finns hos så kallade ”kognitiva minoriteter” – personer med högpresterande autism, hyperaktivitet, dyslexi och dyspraxi – för att tillgodose efterfrågan på tekniska färdigheter som det råder brist på och på så sätt hjälpa dem att integrera sig socialt.

Hugo Horiot, författare till boken Autisme, j'accuse! [Autism, jag anklagar!], som själv har autism, framhöll de "många nischer där det krävs vissa högteknologiska färdigheter som dock är mycket svåra att finna eftersom systemet förkastar den kognitiva grupp som tillhandahåller dessa färdigheter" och betonade att "vi måste uppmuntra företag och institutioner att fastställa andra rekryterings- och bedömningsmetoder än de standardmodeller som bygger på sociala färdigheter."

Enligt ett antal uppskattningar kommer cirka 65 % av dagens elever att utföra arbeten som inte existerar i dag, och företagen kommer att få allt svårare att hitta de färdigheter de behöver. Att utnyttja potentialen hos kognitiva minoriteter skulle inte bara ge ett viktigt bidrag till vårt samhälle utan också utgöra en möjlighet till social integration för personer som har en annorlunda typ av intelligens. ”En grupp i samhället som är berövad alla utsikter skulle erbjudas möjlighet att bidra till vårt samhälle på innovativa sätt”, förklarade Hugo Horiot.

Det är viktigt att erkänna att alla människor kompletterar varandra och kan bidra till vårt samhälle på flera olika sätt. "Vi är alla olika," sade TEN-sektionens ordförande Pierre Jean Coulon. ”Det finns dock skillnader som anses vara acceptabla eftersom de inte stör eller påverkar någon, och, å andra sidan, skillnader som vi inte accepterar. Såsom i fallet med neurodiversitet”, avslutade han. (mp)

EESK stöder kommissionens initiativ att skapa ett europeiskt kompetenscentrum för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och ett nätverk av nationella samordningscentrum. Målet är att hjälpa EU att utveckla cybersäkerhetskapaciteten inom teknik och näringsliv och att öka konkurrenskraften hos EU:s cybersäkerhetsindustri.

I det yttrande framtaget av Antonio Longo och Alberto Mazzola som antogs vid plenarsessionen i januari betonar EESK att kommissionens förslag är ett viktigt steg i utvecklingen av en näringslivsstrategi för cybersäkerhet och ett strategiskt steg mot att uppnå en robust och omfattande digital autonomi. Dessa aspekter är nödvändiga om EU ska kunna stärka sina försvarsmekanismer mot den pågående cyberkrigföring som hotar att undergräva dess politiska, ekonomiska och sociala system.

”Hela vårt samhälle påverkas. På bara tio år har vi sett en exponentiell ökning av antalet cyberattacker runtom i världen från 800 000 till 8 miljoner”, påpekade Antonio Longo. ”Vi stöder kommissionens initiativ att inrätta ett kompetenscentrum som ska samordna de nationella centrumen och fungera som en referenspunkt för cybersäkerhetsaktörerna", sade han.

Ett offentlig-privat partnerskap om cybersäkerhet utgör en central del av strategin. ”Vi ställer oss bakom att samarbetet utvidgas till att omfatta näringslivet på grundval av fasta åtaganden på den vetenskapliga fronten och när det gäller investeringar. Vi förespråkar en trepartsstrategi som inbegriper kommissionen, medlemsstaterna och företag",”tillade Alberto Mazzola. ”Vi måste även lämna dörren öppen för företag utanför EU som är villiga att uppfylla EU:s villkor för att delta”, avslutade han. (mp)

Under 2019 kommer det att vara ytterst viktigt att euroområdets ekonomier bygger upp en ekonomisk och arbetsmarknadsmässig motståndskraft, med beaktande av de nuvarande ekonomiska prognoserna, menar EESK med hänvisning till kommissionens rekommendationer för den ekonomiska politiken för euroområdet 2019.

Det är nödvändigt att bygga upp motståndskraft för att se till att medlemsstaterna kan klara sig igenom framtida chocker med begränsade ekonomiska och sociala kostnader. För att uppnå detta måste man fördjupa EMU genom att fullborda bankunionen, öka EU:s egna medel och inrätta en makroekonomisk stabiliseringsfunktion för euroområdet samt verkligen genomföra den sociala pelaren.

EESK efterlyser också i sitt yttrande effektiva åtgärder för att minska alltför stora överskott genom att avsevärt öka de offentliga investeringarna och lönerna i länder med överskott. På medellång sikt bör ökningen av reallönerna ligga i linje med ökningen av den faktiska produktiviteten och inflationen.

Det är olämpligt att uppmana medlemsstater med en stor offentlig skuld och ett produktionsgap som ligger under eller är lika med noll att bygga upp finanspolitiska buffertar genom en åtstramande finanspolitisk inriktning. Detta kommer sannolikt att leda till fortsatt låg tillväxt i dessa länder, utan att det hjälper dem att minska sin offentliga skuld i förhållande till BNP.

EESK framhåller också det brådskande behovet av riktlinjer och åtgärder för att uppmuntra offentliga investeringar och underlätta privata investeringar. När EU:s finanspolitiska regler tillämpas bör den s.k. gyllene regeln beaktas.

Politiska förändringar bör inte genomföras på bekostnad av inkomster för att finansiera sociala investeringar och sociala trygghetssystem, eller på ett sätt som riskerar att försvaga sociala rättigheter och arbetstagarrättigheter. En uppåtgående konvergens när det gäller ekonomiska och sociala standarder bör eftersträvas parallellt.

EESK uppmanar slutligen medlemsstaterna att visa prov på det engagemang som krävs för att snabbt överbrygga de återstående motsättningar som finns när det gäller dessa frågor. (jk)

Ett nytt mervärdesskattesystem för beskattning av handeln mellan medlemsstaterna måste nå sin fulla potential och begränsa alla eventuella negativa effekter på den inre marknaden, anger EESK i sitt yttrande om kommissionens förslag. Ett ökat samarbete mellan myndigheter och omfattande kommunikation kommer att vara avgörande för att förslaget ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt.

EESK anser att den föreslagna reformen är ett avgörande steg för att slutföra övergången till ett slutligt mervärdesskattesystem för beskattning av varor vid handel mellan företag på grundval av destinationsprincipen. Kommittén anser att den nya ramen kan ge konkreta fördelar för företagen.

”Reformen kan få positiv inverkan på företagen och deras tillväxt, men man kan inte ta för givet att den blir framgångsrik”, sade föredraganden Krister Andersson. ”Reglerna måste genomföras korrekt och de nationella skattemyndigheterna måste intensifiera sitt dagliga samarbete och samtidigt inleda en kommunikationskampanj”, förklarade han.

Reformen kommer att förändra beskattningen av gränsöverskridande B2B-handel med varor, medan tjänster även fortsättningsvis kommer att beskattas enligt ett annat system. Eftersom detta troligtvis kommer att skapa problem skulle EESK vilja att man undersöker hur ett system som omfattar båda områdena skulle kunna införas så snart som möjligt.

”Ett gemensamt system för att beskatta varor och tjänster skulle bättre främja tillväxt och vara effektivare mot bedrägeri”, sade medföredraganden Giuseppe Guerini.

EESK ger i sitt yttrande konkreta rekommendationer om hur reformen kan genomföras och ber kommissionen att förtydliga de föreslagna bestämmelserna för One-Stop-Shop och den certifierade beskattningsbara personen. Kommittén uttrycker oro för att det ska skapas nya hinder för små och medelstora företag och nystartade företag. Slutligen rekommenderar EESK att tillräckliga investeringar görs i maskin/programvarutillgångar på it-området i syfte att ordentligt utveckla en stabil och pålitlig One-Stop-Shop. (jk)

En ändamålsenlig global lösning på frågan om beskattning av företag i den digitaliserade ekonomin som syftar till att förhindra ytterligare ensidiga åtgärder och säkerställa hållbar tillväxt, investeringar, skattesäkerhet och rättvisa efterlystes av internationella skatteexperter och företrädare för det civila samhället vid en hearing anordnad av EESK den 29 januari.

Talarna på hög nivå var ense om att enbart en global lösning skulle kunna vara ändamålsenlig i fråga om både lagstiftning och styrning, och de välkomnade de diskussioner som pågår som ett led i OECD:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS).

Deltagarna diskuterade de möjliga metoder att beskatta företag i den digitaliserade ekonomin som för närvarande debatteras som ett led i detta ramverk, däribland nya system för tilldelning av internationell beskattningsrätt (såsom användardeltagande, immateriella marknadsföringstillgångar och betydande ekonomisk närvaro) och ländernas förmåga att utöva beskattningsrätt i fall som omfattas av BEPS.

Ett förslag framfördes om att fullt ut utforska möjligheten att hantera beskattningsfrågan inom ramen för mervärdesskattesystemet och att en gemensam definition för begreppet värdeskapande behöver utarbetas. Dessutom beslutade man att ytterligare undersöka huruvida en lösning grundad på inkomstskatt med inriktning på frågan var intäkterna ska beskattas vore att föredra framför en lösning grundad på skatt på konsumtion.

Talarna insisterade på att man vid utformningen av de nya bestämmelserna håller fast vid vissa grundläggande principer, såsom undvikande av dubbelbeskattning, enkelhet, säkerhet och rättvisa. De olika parter som berörs kommer att behöva förenklade metoder, och rättvisa och effektiva tvistlösningsmekanismer måste utvecklas och genomföras. De rekommenderade också en fortsatt ekonomisk analys av effekterna av BEPS-projektet och de potentiella effekterna av varje framtida åtgärd som kan komma att genomföras.

Slutsatserna av hearingen kommer att ligga till grund för ett yttrande på eget initiativ, som ska utarbetas av Krister Andersson och förväntas bli antaget av plenarförsamlingen i juli. (jk)

Den kreativa sektorn i Europa har stor potential men behöver mer stöd för att utvecklas fullt ut och bli en allvarlig konkurrenskraftig aktör på världsmarknaden. Andra branscher, däribland textil-, turism-, bil-, bygg- och hälsoindustrin, skulle också gynnas av en ambitiös kulturell och kreativ sektor.

”Med tanke på alla de viktiga utmaningar som sektorn står inför – att bevara vårt kulturarv, främja våra värden, förnyelse, innovation, underhållning och hållbara arbetstillfällen och tillväxt – är den föreslagna budgeten på 1,85 miljarder euro alldeles för liten”, framhåller Emmanuelle Butaud-Stubbs, föredragande för EESK:s yttrande om kommissionens förslag till programmet Kreativa Europa 2021–2027.

”Den digitala revolutionen skapar nya möjligheter, förutsatt att vi satsar tid på utbildning, programvara och utrustning”, tillägger medföredraganden Zbigniew Kotowski. EESK efterlyser en särskild budget inom Horisont 2020-programmet för att utnyttja den enorma innovationspotential som finns i den kreativa industrins olika grenar.

EESK föreslår också följande:

• En tydlig EU-strategi för de kreativa och kulturella sektorerna för både den inre marknaden och de yttre förbindelserna för att öka konkurrenskraften.
• En oberoende undersökning med kvantitativa och kvalitativa data om effekterna på den europeiska marknaden av de stora sammanslagningarna i den audiovisuella sektorn i USA.    
• Ett extra anslag på 80 miljoner euro till det sektorsövergripande programområdet för att hjälpa Kreativa Europa-programmets programkontor att främja programmet i sina länder och främja ett fritt, diversifierat och pluralistiskt medielandskap, kvalitetsjournalism och mediekompetens. (sma)

Av Luca Jahier

Nu när vi förbereder oss för att högtidlighålla minnesdagen med anledning av förintelsen kan vi knappast förbli fattade i vårt sörjande. I stället för att iaktta tystnad, under förevändning att det djupaste sörjandet sker i ensamhet, vill vi höja våra röster.

Varför är antisemitismen inte död, vare sig i Europa eller i USA? Varför blev en kvinna i Frankrike som överlevt förintelsen förra året knivskuren och bränd till döds i sin lägenhet? Varför blev Sarah Halimi, en pensionerad förskollärare i Paris, året dessförinnan mördad och slängd från sin balkong?

Paris. Toulouse. Malmö. Köpenhamn. Berlin, Bryssel. Vår mänsklighet befläckas med de oskyldigas blod. Något vi ansåg otänkbart hemsöker oss åter.

Judar i Tyskland har blivit varnade från att använda kippa av rädsla för att de ska attackeras. Judiska skolbarn i Frankrike har blivit varnade från att gå till en lokal skola som beskrivs som antisemitisk. Lägg till detta skändningar av kyrkogårdar, hakkors som målas på synagogor och skolor, judar som kallas ”apor och grisar” på anti-israeliska demonstrationer. Europa visar åter sitt fula, omänskliga ansikte.

För flera hundra år sedan förföljdes judarna som religiös minoritet. Under det senaste århundradet sågs judar som ett hot mot staten, och därav kom viljan att utrota dem under förintelsen. I dag attackeras judar främst på grund av händelser i Mellanöstern, även om vissa antisemitiska strömningar även kretsar kring förnekelse av förintelsen.

Många judar börjar känna av aggressionen från en arg befolkning som känner sig frustrerad, åsidosatt och maktlös. Den judiska befolkningen i Europa minskar. Enligt data från EU minskade den från omkring 1,12 miljoner år 2009 till 1,08 miljoner år 2017. Frankrikes judiska befolkning, som är den största i EU, minskade från omkring 500 000 år 2002 till 456 000 år 2017. Judarna lämnar Europa på grund av hatbrotten.

Nästan en tredjedel av Europas judar undviker att delta i evenemang eller besöka judiska platser eftersom de inte känner sig trygga. Nio av tio europeiska judar anser att antisemitismen har ökat under de senaste fem åren, enligt en undersökning som offentliggjordes av Europeiska kommissionen i december förra året.

Enligt 89 % av de 16 300 som svarade på undersökningen, som genomfördes i Österrike, Belgien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Ungern, Italien, Nederländerna, Polen, Spanien, Sverige och Storbritannien – de tolv länder där 96 % av Europas judar bor – är antisemitismen värst och mest problematisk på internet och sociala medier.

Vi får inte låta denna mara komma tillbaka. Vi måste bekämpa hatbrott och fientligt och våldsamt beteende mot judar och minoriteter. Om EU:s medlemsstater eller det internationella samfundet inte agerar, och agerar snabbt, riskerar vi att återuppleva historiens grymheter och att våra samhällen kontamineras.

Som vi har hört rapporteras från många håll visades ett antisemitiskt satirprogram på bästa sändningstid bara tre dagar före mordet på Paweł Adamowicz i Gdańsk. I det satiriska programmet tecknades en bild av att dunkla krafter ligger bakom den välgörenhetsorganisation som bjöd in Paweł Adamowicz till evenemanget där han blev mördad.

Paweł Adamowicz var en stark förespråkare för minoriteters rättigheter vid en tidpunkt när hatbrott ökar. Han var också en ivrig, liberal kritiker av det styrande konservativa partiets invandrarfientliga politik. Mordet på honom är en påminnelse om att vi måste få slut på hatpropagandan om vi vill undvika att falla offer för hatet.

Hågkomsten av förintelsens offer och nazisternas grymheter är i dag viktigare än någonsin. Förintelsen är ett bestående arv från Europas historia och hågkomsten av Shoah (förintelsen) är ett viktigt sätt att motverka antisemitism.

Som vissa historiker har påpekat är tiden nu mogen för en kritisk europeisk hågkomstkultur i stället för en individuell nationell hågkomstkultur. Om vi inte vårdar minnet tillsammans, som européer, riskerar vi att göra om historiens misstag.

Ju längre vi väntar med att bannlysa hatpropaganda och ju mer vi skjuter upp uppgörelsen med vår historia, desto svårare kommer det att bli att bygga upp ett genuint och nytt kollektivt europeiskt minne och utforma en ny identitet baserad på mångfald, en känsla av gemensam historia, en samhörighetskänsla och slutligen ett gemensamt öde.

Som Primo Levi, författaren till Är detta en människa? och den postuma essän The black hole of Auschwitz, skrev i sin sista bok: ”Det hände, och det kan hända igen”.