Polska kvinnostrejken (Strajk kobiet), som vann andrapriset, är en gräsrotsrörelse som uppstod i Polen 2016 som en reaktion på regeringens försök att avskaffa kvinnors aborträttigheter. Sedan dess har rörelsen vuxit i hela landet och lett ett antal insatser med stort deltagande av kvinnor från små och medelstora polska städer. Polska kvinnostrejkens Marta Lempart delar med sig av sina tankar kring den avgörande betydelsen av denna rörelse i dagens Polen.
EESK info: Vad betyder priset för er och er organisation?

Marta Lempart: Vi känner oss sedda. Kvinnor som utför det hårdaste aktivistarbetet, där det inte finns några tv-kameror, inga massmedier, inga konstnärliga foton, ingen uppmärksamhet förutom det fruktansvärda hatet på och utanför nätet, de vanliga kvinnorna – lärare, försäljare, mammor, sjuksköterskor, kockar och chaufförer, som förkroppsligar den förändring som de vill se – i små och medelstora städer i Polen, blir äntligen sedda och uppskattade – deras uppoffring, deras mod, deras idéer, ansträngningar och framgångar. Det är viktigt att kvinnor som inte eftersträvar berömmelse, men som förtjänar att bli sedda och hörda och få stöd, trots att de inte kommer från en huvudstad eller en storstad, ges en plats i den internationella historieskrivningen, i kvinnohistorien.
Det innebär också att storstadsfeminismens tid är förbi, den där privilegierade, högskoleutbildade etablissemangskvinnor varit drivande; nu tar de vanliga kvinnorna ledningen, de som tystats, ignorerats och betraktats som ”inte tillräckligt bra/utbildade/vältaliga/förberedda/accepterade” för att vara feminister, kvinnor som tar kampen varje dag, eftersom de vet alltför väl att det handlar om en kamp på liv och död.
 

Vilket råd vill ni ge andra organisationer som vill uppnå resultat med sådana verksamheter och program?
1. Avskaffa styrelsen – skapa en helpdesk för att samordna och bistå projekt. Skapa aldrig, och tvinga aldrig fram, projekt uppifrån och ned – avskaffa uppifrån och ned, bygg upp ett kraftfullt stödnätverk. Inse, att när man har 100 % av ansvaret för resultatet måste man ha 100 % av beslutsbefogenheten. Finansiera och stöd på alla sätt ni kan även sådant som kanske bara delvis passar in i er organisations vision – eftersträva inte och tvinga inte fram 100 % överensstämmelse i fråga om idéer, åsikter och åtgärder. Tro på vad människor säger, hur de känner sig och vad de gör.
2. Respektera och uppmuntra lokal aktivism som fokus för allt som ni gör, bekämpa aktivt mediernas okunskap om och arrogans gentemot lokal aktivism, som vanligen är osynlig och nonchaleras av nationella mediekanaler. Sluta anordna möten, workshoppar och konferenser i ert lands huvudstad.
3. Tala vanligt språk.
4. Inse att ni är privilegierade och tänk på det under fem minuter varje morgon. Använd sedan detta privilegium för att stödja människors insatser. Ge varje dag stöd till minst en person som ni inte håller med om i fråga om strategier, metoder eller åtgärder. Se till att minoriteten i er organisation, de människor som alltid avstår, kan göra sina röster hörda. Människor kan inte tvingas till att välja ens den mest rimliga och kortaste vägen – de måste få chansen att göra sina egna val och gå sin egen väg. På så sätt når vi alla dit.
5. Var snälla. Släpp det bara.

Hur kommer ni att använda dessa medel för att erbjuda mer hjälp i samhället?
Medlen kommer att användas för att aktivt förebygga och bekämpa aktivisters utbrändhet (fond mot utbrändhet). De flesta kvinnor som är aktiva i polska kvinnostrejken är utsatta för statligt och socialt tryck (polisutredningar, åtal), många trakasseras och nätmobbas, har problem på jobbet eller med att hålla sina företag flytande, och deras barn och familjer påverkas också. Trycket och det stora engagemanget inverkar negativt på deras psykiska och allmänna hälsa.
En del av medlen kommer också att användas för att återgå till polska kvinnostrejkens rötter. Vi planerar att kontakta alla de ursprungliga organisatörer av den första strejken som inte längre är aktiva inom polska kvinnostrejken av olika skäl – pga. sin personliga situation, för att de gått med i andra organisationer eller pga. personliga konflikter – och anordna en nationell samling på strejkens fyraårsdag (den 3 oktober 2020).

Polen har en lång historia av feministisk aktivism och var ett av de första länderna i Europa som införde kvinnlig rösträtt. Polen påverkas dock också av konservativa åsikter. Mot denna bakgrund, vad betyder priset för er?
Det innebär ett stort stöd för frontlinjen i kampen och motståndet mot högerpopulism och religiösa fanatiker – för det är kvinnorna som aktivt bekämpar den välfinansierade och internationellt organiserade vågen av den kvinno- och människofientliga ”nya världsordningen” och dess agenda, som regeringar och internationella institutioner inte verkar veta hur de ska hantera. Polen var ett övningsfält för religiösa extremister 2016, med idén om ett totalförbud mot abort. De förlorade denna kamp och detta är ett faktum. De förväntade sig mycket lite eller inget motstånd, men kvinnor kämpar emot – den verkliga kampen utkämpas varje dag.