European Economic and Social Committee

Förra månaden präglades av det globala toppmötet Rio+20 om hållbar utveckling. Inom EESK ville vi bidra till EU:s ståndpunkt och mobilisera det europeiska civila samhället för att sätta press på EU:s och världens ledare att uppnå ett ambitiöst slutresultat. _{En överenskommelse har nåtts}, och det är en bedrift i sig. Det är bättre än ingenting! Ändå kan jag inte komma ifrån den enorma obalansen mellan de förväntningar, ambitioner och åtaganden som präglade de otaliga evenemang och uttalanden från det civila samhället, olika grupperingar och företag i anslutning till Rio+20-konferensen och den exakta formuleringen i det slutdokument som stats- och regeringscheferna enades om.

Jag kommer att gå in på det mer i detalj i en av mina kommande kommentarer om obalansen mellan det civila samhällets förväntningar och den politiska viljan. Nu vill jag lyfta fram de positiva aspekterna. För det första var toppmötet ett bevis på att det civila samhället faktiskt ligger före regeringarna, eftersom vi redan själva vidtar åtgärder.

Slutdokumentet från FN-konferensen Rio+20 återspeglar inte det civila samhällets känsla av att det brinner i knutarna, och konkreta insatsinriktade beslut och exakta tidsgränser lyser med sin frånvaro. Men samtidigt återges en del av de viktiga aspekter som EESK har förordat i dokumentet: den sociala dimensionen, livsmedelssäkerhet, målen för hållbar utveckling (även om man inte kunde enas om exakta teman), det tioåriga ramprogrammet för hållbar konsumtion och produktion, ett avtal om grön ekonomi som ett viktigt instrument för hållbar utveckling, den gemensamma jordbrukspolitikens begränsningar. Dessutom var erkännandet av det civila samhället påtagligt, trots frånvaron av nya bindande institutionella strukturer.

Vid en bedömning av Rio+20 måste man se längre än till slutdokumentet och förhandlingarna. Till exempel har jag aktivt förespråkat idén om en ombudsman för framtida generationer för att säkerställa ett mer långsiktigt perspektiv och solidaritet mellan generationerna i beslut om framtiden. Förhandlarna har inte enats om själva funktionen, men de har uppmanat FN:s generalsekreterare att följa upp frågan. Vi kommer att fortsätta att främja idén om ett institutionellt instrument för att säkerställa långsiktig solidaritet mellan generationerna på alla lämpliga nivåer.

Vi var imponerade över det stora antal sidoevenemang, frivilliga åtaganden från olika parter och olika tematiska initiativ från grupper av länder. Allt detta tyder på att Rio+20-konferensen har lyckats blåsa nytt liv i engagemanget för hållbar utveckling och skapa en drivkraft som bör leva vidare efter tredagarskonferensens slut. Med 10 000 deltagare från det civila samhället är Rio+20 den FN-konferens som har samlat flest medverkande från det civila samhället någonsin. Den brasilianska regeringen tog det unika initiativet att anordna dialogdagar för hållbar utveckling (både på nätet och på plats) inför konferensen. Ett stort antal civila samhällsaktörer hade skickat in konkreta förslag. Ett urval av dessa diskuterades med sakkunniga på hög nivå på området och gick därefter till omröstning.

Redan under konferensens gång ville deltagarna övergå till genomförandefasen, och hela tiden betonades behovet av att driva på resultaten från konferensen med hjälp av alla berörda parter. Betydelsen av det civila samhällets engagemang var huvudbudskapet i många av dessa diskussioner.

EESK är ett rådgivande organ som inte deltar direkt i förhandlingarna, så syftet med kommitténs bidrag till Rio+20 var dubbelt: Att främja det civila samhällets roll och att inleda en dialog med EESK:s partner i tredje land för att föra fram och belysa europeiska värden och ståndpunkter.

Det är viktigt att utnyttja impulserna från Rio och gå vidare både med agendan för hållbar utveckling och med deltagandet av EU:s ekonomiska och sociala aktörer som är representerade i EESK och i andra strukturer i uppföljningen av Rio+20. Vi kommer att göra detta internt genom att fortsätta att integrera hållbar utveckling i fler politikområden och stärka samordningen i vårt politiska arbete, och externt genom att på nära håll samarbeta med Europeiska kommissionen och andra EU-institutioner och därmed säkerställa en solid och samordnad EU-uppföljning av toppmötet Rio+20. I det syftet har vi också som ambition att vidareutveckla hållbarhetsmålen genom att än en gång stå värd för en bred och öppen dialog med civila samhällsaktörer på EU-nivå och internationellt. Mer om det under hösten.